Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Merano - Mercator (tidskrift) - Mercator (Kremer), Gerhardus - Mercedes-Benz - Mercerisering - Merci - Mercia - Mercier, Désiré - Mercure - Mercurialis - Mercurius - Mercurius (tidskrift) - Mercury - Mer de Glace - Meredith, Burgess - Meredith, George
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
825
Mercator—Meredith
826
slottet; även andra palatslika byggnader resa sig
i M., vars äldre del har talrika pittoreska hus
och båggångar. M. ligger i en härlig bergstrakt
och har mycket hälsosamt klimat (medeltemp. i
jan. i°7) med ringa luftfuktighet. Det är den
förnämsta klimatiska kurorten på s. sidan av
Östalperna och uppsökes särsk. av bröstsjuka. I
omgivningarna finnas många gamla slott.
Mercator, svenskspråkig veckotidskrift för
Finlands näringsliv, gr. 1906 av Amos Anderson.
Mercator (latinisering av K r e m e r), G
er-ha r d u s, nederländsk-tysk geograf, reformator
på kartografiens område (1512—94), överflyttade
från Louvain till Duisburg, där han blev
kosmo-graf hos hertigen av Jülich 1552. Han skapade
där ett kartografiskt institut, rikt försett med
böcker, som satte honom i stånd att avfatta sina
för den tiden förvånande riktiga och genom
kritisk källgranskning utmärkta kartor. Dessa
tecknades, graverades och trycktes av honom själv.
Mest berömda av dessa kartor äro: 1554 karta
över Europa; 1569 världskarta i 4 blad, utförd
i den projektion, som nu nyttjas för de flesta
sjökort; 1578 en oöverträffad reproduktion av
Ptolemaios’ karta i 27 blad kopparstick jämte
latinsk text; 1595 ”Atlas sive cosmographiæ
me-ditationes de fabrica mundi et fabricata figura”,
en samling landkartor över hela världen, utg. efter
M:s död. — Inom kartografien har M. verkat
banbrytande. Han är mest känd för den av
honom framställda Mercators projektion (se
Karta, sp. 102). Ännu tre kartprojektioner bära
med rätta M:s namn. — Litt.: H. Averdunck
och J. Müller-Reinhard, ”G. M. und die
Geo-graphen unter seinen Nachkommen” (1914).
Mercedes-Benz [märtzé’däs-bä’nts], tysk
kvalitetsbil, se Daimler-Benz A. G.
Mercerisèring, en efter engelsmannen John
Mercer (1791—1866) uppkallad metod att ge
garn och tyg av bomull en silkesartad glans.
Metoden, som först i slutet av 1800-talet vann
större praktisk betydelse, innebär materialets
behandling med stark natronlut, som åter
bortsköl-jes efter några minuters inverkan under kylning.
Styrkan, elasticiteten och förmågan att upptaga
färgämnen ökas även härvid hos fibern.
Merci [märsi’], fr., tack!
Mercia [mä’/ia], ”mark- el. gränsmännens
land”, ett av de forna sju angelsaxiska rikena,
omfattade slutligen hela mellersta England från
Nordsjön till Wales’ berg och gränsade i n. till
Northumberland, i s. ö. till östangeln och Essex,
i s. till Wessex. Om dess historia se England,
sp. 701 f.
Mercier [märsje’], Désiré Joseph, belgisk
prelat (1851—1926), 1882—1906 prof, i tomistisk
filosofi vid univ. i Louvain, från 1906
ärkebiskop i Mechelen, från 1907 kardinal. M.
gjorde sig känd som en bland den nytomistiska
filosofiens främsta representanter. Under i:a
världskriget protesterade han i flera herdabrev
mot den tyska invasionen i Belgien och mot
maktmissbruk från ockupationsmyndigheterna, med
vilka han ej sällan råkade i skarp konflikt. Dessa
herdabrev övade ej ringa inflytande på opinionen
i katolska länder. — Litt.: Biogr. av G. Goyau
(1926).
Mercure [märky’r], fransk tidskrift, som
utgavs i Paris 1672—1825 (med avbrott under
sista tiden), med något växlande namn (först
Mercure Galant, från 1724 Mercure de France
o. s. v.). Dess grundläggare var Donneau de
Vizé, som från början gav den en vitter prägel.
Bland ryktbara medarbetare märkas Th. Corneille,
Marmontel, La Harpe, Voltaire, Chateaubriand
och B. Constant. Titeln Mercure de France
återupptogs 1889 för en halvmånadsskrift, utg. av
en grupp symbolistiska författare. Den har
numera ingen bestämd litterär ståndpunkt.
Mercuriälis, bot., se Bingel.
Mercu’rius (lat.), se Hermes.
Mercürius, namn på tidskr., utg. av C. C.
Gjörwell: Den swänska M. (1755—61, 63—65;
1761—62 utgav E. Ekholm i Gjörwells ställe Den
nya swänska M.) och Den historiske och
politiske M. (1774—78).
Mercury [mä’kjori] ((’Ford M.”), en av Ford
Motor Co. sedan 1938 marknadsförd personbil i
mellanprisläge, tillverkad vid River Rouge,
Detroit.
Mer de Glace [mä’r da gla’s] (fr., ”ishavet”),
glaciär på franska nordsidan av Mont
Blanc-mas-sivet, ö. om Chamonix.
Meredith [me’radij>], Burgess, amerikansk
skådespelare och filmman (f. 1909). M. gjorde
först en uppmärksammad scenkarriär från 1929,
innan han 1936 började filma och med en gång
slog igenom i ”Winterset” (efter Maxwell
Andersons drama). Även i filmatiseringen av J.
Steinbecks drama ”Möss och människor”
fängslade M. som skådespelare, och en annan film,
som blev en stor framgång för M., var
”Dårskapens marknad”. M. har skrivit
filmmanuskript och verkar även som producent. Han har
varit g. m. filmskådespelerskan Paulette Goddard.
Meredith [me’radi]j], George, engelsk
författare (1828—1909). Han hade keltiskt blod
i sina ådror, uppfostrades delvis i Tyskland och
ägnade sig först åt
juridik. Snart övergick
M. dock helt till
journalistik och litteratur.
— En samling
”Poems” utkom 1851.
Den
uppmärksammades av ett par
kritiker men ej av
publiken. 1855 kom det
första prosaarbetet,
”The shaving of
Shag-pat”, med österländskt
motiv. I ”The ordeal
of Richard
Feve-rel” (1859; ”Richard
Feverels eldprof”, 1907) framträdde den
filosoferande psykologiska analys, som sedan alltjämt
utmärkte M:s romaner. Den följdes bl. a. av
”Rhoda Fleming” (1865), ”The adventures of
Harry Richmond” (1870—71), ”Beauchamp’s
ca-reer” (1874—75) och ”The egoist” (1879), vilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
