Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Merseburg - Merseburgbesvärjelserna - Mers el-Kébir - Mersen, Meerssen - Mersey, River - Mersin, Mersina, Içel - Merswin, Rulman - Mertainen - Merthyr Tydfil - Meru (mytologi) - Meru (vulkan) - Merulius - Merusjön - Merv - Merwedekanalen - Merveilleux - Mervärde - Méryon, Charles - Merz, Alfred - Meråker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
835 Merseburgbesvärjelserna—Meråker 836
en betydande ort. Stadens s. del domineras av
de väldiga Leunaverken (se d. o.). ~ -
Merseburgbesvärjelserna, två besvärjelser på
fornfrankiska, upptecknade på 900-talet i en
handskrift från Merseburg. I den förra anropas idisi,
diser, att befria krigsfången från hans fjättrar.
Den andra, en ”episk” besvärjelse mot
ledvrick-ning, har gudanamnen Wodan (Oden), Fri ja
(Frigg)- m. fl. M. visa i sin form
överensstämmelser med fornengelska och fornnordiska
trollsånger (galdrar). — Litt.: I. Lindquist, ”Galdrar”
(1923).
Mers el-Kébir, stad i Algeriet, på kusten
närmast nDv. om Oran; 5,725 inv. (1946). M. är
flottstation med djup och välskyddad hamn i
Oranbukten. Om sjöstriden i M. se Frankrike,
sp. 69.
Mèrsen, Meerssen, ort i prov. Limburg i
Nederländerna. Om fördraget i M. se Karl,
Frankrike 3).
Mersey [mä’zi], River M., flod i mell. v.
England, no km lång; upprinner på Penninska
bergen och bildar före utloppet i Irländska sjön
ett stort estuarium, en av världens förnämsta
flodhamnar och handelsvägar. Vid estuariets
smalaste del ligger Liverpool; från estuariets s. sida
utgår Manchesterkanalen.
Mersin, Mersina, I g e 1, huvudstad i
vilaje-tet Igel i Turkiet, på dess ö. medelhavskust;
38,000 inv. M. har järnväg till Bagdadbanan.
över hamnen utföres bl. a. bomull, spannmål och
hudar. 12 km i s. v. finnas ruiner efter antikens
Mersina.
Me’rswin, Rulman, tysk mystiker (1307—
82). Urspr. köpman i Strassburg, påverkades han
av Taulers mystik och drog sig 1347 undan till
ett utanför staden beläget kloster. Den av M.
flitigt utnyttjade ”store gudsvännen från
Ober-land” torde vara identisk med M. själv, som
under denna pseudonym kunde framhålla den
pan-teistiskt färgade mystiken hos Eckart och Suso
som botemedlet mot kyrkans förvärldsligande. —
Litt.: Ph. Strauchs editioner av M:s
”Fünfman-nenbuch” (1927) och ”Buch von den neun Felsen”
(1929)-
Me’rtainen, järnmalmsfält, 29 km s. ö. om
Kiruna. M., som upptäcktes 1897, förvärvades av
staten vid det stora malmfältsavtalet med
Grängesbergsbolaget 1907. Malmen förekommer
i ett syenitporfyrområde, dels som större
malmkroppar, dels som en malmbreccia. Huvudparten
utgöres av svartmalm, men även blodstensmalm
förekommer. Järnhalten är i regel hög (omkr.
65 «/o) och fosforhalten låg. Malmfältet, som
ännu ej utnyttjats, utgör en viktig reserv för
framtiden.
Merthyr Tydfil [mä’ba tFdvil], stad (county
borough) i Glamorganshire, inom s. Wales’
sten-kolsdistrikt, vid Glamorganshirekanalen 35 km
n. n. v. om Cardiff; 61,000 inv. Kolgruvor,
järn-och stålverk (sedan 1759).
Meru, ind. myt., ett berg, närmast motsv.
grekernas Olympos och beläget n. om Himalaja. Till
M. lokaliserades gudarnas himlar.
J Meru, overksam vulkan i n. Tanganjika, v.
om Kilima-ndjaro; 4,566 m ö. h. Runt M. ligga
farmer och plantager, tillhöriga européer.
Vegetationen är snarlik den på Kilima-ndjaro.
Meru’lius, bot., se Timmersvampar.
Merusjön, se Moerosjön.
Merv [-f], ry. Mary. 1) Oas i Turkmenistan,
kring floden Murgab, vid s. randen av
Karakum-öknen; c:a 5,100 km2, därav 3,500 km2
konstbe-vattnade. Främst odlas bomull, spannmål, luzern,
vin och frukt. Tillverkning av mattor.
Klimatet är osunt.
2) Stad i centrum av M.i), på båda sidor om
en av Murgabs huvudarmar; 37,100 inv. (1937).
M. ligger vid Transkaspiska banan och har
järnväg till Kusjka. I M. finnas flera skolor med
turkmeniska som undervisningsspråk.
Bomulls-renserier, olj eslagerier och kvarnar samt
omfattande handel med bomull, spannmål, ull, läder och
turkmeniska mattor. I M:s närhet finnas
ruinerna av antikens M., som omnämnes redan i
persiska källor och i Avesta. Staden tillhörde
616—874 arabiska kalifatet, blev andlig
medelpunkt för och huvudstad i Chorasan, erövrades
av turkarna 1040, av mongoler 1221 och anslöts
till Ryssland 1883.
Merwèdekanalen, kanal i Nederländerna, från
Amsterdams hamn söderut till Vreeswijk vid
Rhens mynningsarm Lek och vidare till
Gorin-chem vid Rhens mynningsarm Waal. öppnad
1892. Viktig trafikled.
Merveilleux [märväjö’], fr., ett slags
sidentyg med satängbindning.
Mervärde, ett huvudbegrepp i Marx’ system.
M :s storlek bestämmes av den för varans
producerande ”samhälleligt nödvändiga” (d. v. s.
normala) arbetstiden (arbetsmängden hos Ricardo).
Även värdet av den arbetskraft, som kapitalisten
köper, bestämmes av den arbetstid, som kräves
för denna arbetskrafts reproduktion — d. v. s.
för att frambringa de för arbetarens uppehälle
nödvändiga livsmedlen. Skillnaden mellan
arbetskraftens värde och värdet av arbetskraftens
resultat är det m., som tillfaller kapitalisten, alltså
det obetalda arbete, som kapitalisten tillägnar sig
från arbetaren.
Méryon [merjå’], Charles, fransk etsare
(1821—68). M. utförde bl. a. en mängd utsökta
motiv från det gamla Paris’ gränder och
byggnader samt har haft stort inflytande på
1900-talets grafik.
Merz [märts], Alfred, tysk geograf och
oceanograf (1880—1925), var från 1914 prof, i
Berlin samt från 1921 dir. för Institut für
Mee-reskunde i Berlin. Han företog oceanografiska
forskningsfärder och utgav hydrografiska avh.
M. organiserade och ledde till sin död
Meteorexpeditionen (se d. o.).
Meråker, industri- och j ordbrukskommun i
Stjördalen, Nord-Tröndelag fylke, Norge, på
gränsen mot Sverige. A/s Meråker Smelteverk
(karbid och ferrolegeringar) utnyttjar fem
vattenfall i Stjördalsälven med bifloder.
Industrisamhället Kopperå c:a 500 inv. Genom M. går
järnvägen Trondheim—Storlien
(”Meråkerba-nen”).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
