Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mesopotamien - Mesost - Mesothorax - Mesotorium - Mesotron - Mesozoiska däggdjur - Mesozoiska eran - Mesozoiska gruppen - Messa di voce - Messageries maritimes S. A. - Messaggero, Il - Messalina, Valeria - Messalla Corvinus, Marcus Valerius - Messapier el. japyger - Messapiskan - Messel, Alfred - Messenia - Messenien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
845
Mesost—Messenien
846
krafterna fördrevps; de brittiska trupperna
besatte Basra, Qurna Ahwaz och de persiska
olje-fälten n. därom. Efter en del strider våren 1915
framgingo engelsmännen, sedan början av april
s. å. under general Nixons överbefäl, på nytt,
besatte Amara vid Tigris 3/e och Nasriye vid Eufrat
24/6. General Townshends fördelning fortsatte
offensiven mot Kut-el-Amara, som utrymdes av
turkarna 2919 och av engelsmännen gjordes till
en befäst bas. En fortsatt framryckning mot
Bagdad misslyckades. På turkisk sida innehade
den tyske generalen von der Goltz ledningen från
dec. 1915 till sin död 1914 1916. På engelsk sida
efterträddes Nixon i början av 1916 av general
Lake. Trots undsättningsförsök måste Townshend
kapitulera i Kut-el-Amara 29/4, en händelse, som
öppnade den brittiska krigsledningens ögon för
nödvändigheten av en bättre än dittills ordnad
ba-sering. Järnvägar anlades på långa sträckor
utefter Eufrat och Tigris, och tillförselväsendet
organiserades, varefter i dec. offensiven återupptogs,
nu under överledning av general Maude, som u/s
1917 intog Bagdad. — Från Bagdad fortsattes
operationerna samma vår till Samarra (22/4) samt
sedermera i Eufratlinjen till Ramadie (28/a), slutl.
även i n. ö. riktning inåt Persien på områden,
vilka intill revolutionen i Ryssland tillhört detta lands
intressesfär. Den fortgående ökningen av de
engelska stridskrafterna i M. möjliggjorde för
general Marshall, som efter Maudes död 10/n
1917 övertagit ledningen, att under sista
krigsåret besegra resterna av de turkiska trupperna i
M., vilket land efter engelsmännens inryckning
i Mosul 14/n kunde anses erövrat. — Litt.: F. J.
Moberly, ”The campaign in Mesopotamia 1914—
1918” (4 bd, 1923—27).
Mesost, se Ost.
Mesothörax, zool., se Insekter, sp. 49.
Mesotörium, se Radioaktiva grundämnen.
Mesotron [-ä’n], se Meson.
Mesozoiska däggdjur [-åså’-]( samlingsnamn
för de vanl. mycket små och sannolikt om
näbbmöss erinrande, primitiva däggdjur, som
förekom-mo under trias, jura och krita och vilka blott äro
kända genom sparsamma, ofullständiga rester.
Bland m., bland vilka man har att söka
stamformerna för nu levande däggdjursordn., funnos
såväl insekt- som växtätande former.
Mesozoiska eran [-åså’-], avsnitt av jordens
historia, under vilket avlagrades de bildningar,
som kallas mesozoiska gruppen (trias-, jura- och
kritf ormationerna).
Mesozoiska gruppen [-åså’-], se
Stratigra-fiskt schema.
Me’ssa di voce [vå’t/e], vid sång tonens
svällande och avtagande i styrka under samma
andetag.
Messageries maritimes S. A. [mäsa^ri’
maritim såsjete’ anåni’m], franskt rederi-ab., som
före 2:a världskriget ägde ett 40-tal
oceangående passagerarfartyg, uppehållande regelbunden
trafik mellan Marseille och Fjärran
Östern/Australien. M., som led stora förluster under 2 :a
världskriget, befinner sig i kraftig återuppbyggnad och
ägde 1949 37 fartyg om 270,000 bruttoregisterton.
Messaggero [-d^äTå], I 1, tidning i Rom,
gr. 1879; var länge stadens största, särsk. läst av
befolkningens bredare lager. Under Mussolinis
regim: redigerades M. i fascistisk anda. Efter
fas-cistregimens fall ändrades tidningens namn till
Giorriale del mattino och sedan till II M. di Roma.
Messalina, V a 1 e r i a, dotter till Marcus
Valerius Messalla Barbatus och gemål till kejsar
Claudius. Hon är känd genom en grymhet, som
vållade mångas fördärv, men ännu mer genom
erotisk tygellöshet. Berömd är Juvenalis’
skildring (i 6:e satiren) av hennes leverne. Måttet
rågades, då hon firade offentlig bröllopsfest med
sin älskare C. Silius, möjl. i avsikt att störta
kejsaren. Den vankelmodige Claudius tvekade
länge, men genom hans frigivne Narcissus’
kraftfulla ingripande lät han förmå sig att döda M.
och hennes medbrottslingar.
Messalla Corvinus, Marcus Valerius,
romersk fältherre och statsman (64 f. Kr.—13
e. Kr.). Vid Filippoi (42 f. Kr.) kämpade han
under Brutus och Cassius, följde därpå Antonius’
fanor men slöt sig senare till Octavianus. M.,
som bekläddes med viktiga poster, var en fint
bildad man, centrum i en litterär krets.
Messäpier el. japyger, fordom i Apulieh
och Kalabrien bosatt folk.
Messäpiskan, se Italiens fornspråk.
Me’ssel, Alfred, tysk arkitekt (1853—
1909). Han var från 1886 verksam i Berlin och
väckte stor uppmärksamhet genom uppförandet
av Wertheims varuhus vid Leipzigerstrasse
(se bild 7 å pl. vid Berlin). Denna byggnad
visar framåt genom sin klara
strukturuppdelning av fasaden i bärande pelare och
genom alla våningarna gående fönsterpartier. Med
enklare dekorativ utsmyckning och klassicerande
hållning uppförde M. sedan bl. a.
förvaltnings-byggnaden för AEG i Berlin, Landesmuseum i
Darmstadt och utkast till museer på
Museums-insel i Berlin. — Litt.: Monogr. av M. Rapsilber
och Fr. Stahl (2 bd, 1906—11) och W. C.
Behrendt (1911).
Messeni’a, se Messenien.
Messenien (grek. Messène el. Messeni’a,
landskap på s. v. Peloponnesos, Grekland, ung. motsv.
nomos M e s s e n i a (3,406 km2, 240,987 inv.
1940). M. skiljes från Lakonien av Taygetos
och från Arkadien av Alfeios’ övre lopp.
Antikens M. sträckte sig norrut till floden Neda (nu
Vouzi). M. genomdrages i n. n. v. riktning av
bergstråk, vilkas ryggar flerstädes överstiga 1,000
m ö. h. Huvudbygden ligger kring floden
Pa-misos, som mynnar i Messeniska bukten. M. är
bördigt med stor vin-, oliv- och
spannmålsodling. Huvudstad är Kalåmai.
M., för sin bördighet och naturskönhet kallat
Greklands trädgård, har tidigt befolkats och trol.
haft en ganska tät bebyggelse redan i
förhistorisk tid. I början av den historiska tiden gjorde
Sparta genom de halvt legendariska ”m e s s
e-niska krigen” i 8:e—6:e årh. f. Kr. M.
till lydland och förvandlade invånarna till heloter.
Under hela den stora klassiska tiden har M.
därefter varit en undangömd provins utan
bety
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
