Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Metspö - Metsu, Gabriel - Metternich, släkt - Metternich, 1. Klemens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
887
Metsu—Metternich
888
Gabriel Metsu: Fiskförsäljerskan.
av 120 g. För laxfiske begagnas dock spön av
12—16 fots längd. Fordringarna på ett flugspö
äro: lagom långt, lagom styvt, lagom tungt och
helst byggt av split cane. Även flugspön av
greenheart samt stålspön användas. Man skiljer
mellan spön med s. k. toppaktion, innebärande att
spöspetsen arbetar, när linan lyftes, med
helaktion, då spöet arbetar ända ned i handtaget, och
— en mellantyp — med 2/s aktion. Flugspöets
handtag är vanl. av kork. Spinnspöna tillverkas
nästan uteslutande av split cane enl. samma
princip som flugspöna, men även stålspön användas.
De äro kortare. Lämplig längd anses vara 5 A
fot. Förr tillverkades billiga isärtagbara el.
tele-skopiska stålrörsspön för spinnfiske
(”ryggsäcks-spön”), men de ersättas alltmera med hela
rörspön. — På senare tid har införts en fiskemetod,
som står mellan flug- och spinnfiske, ”lättspinn”.
Vid detta användes ett lätt och relativt långt spö
med mycket tunn lina och lätt bete. — Bättre
m. äro försedda med en rulle, på vilken reven
är upplindad. Från rullen löper reven genom
öglor på m. — Lika mycket som m. växlar
metreven, från ett enkelt snöre till omsorgsfullt
preparerade linor av flätat, oljeimpregnerat silke.
Vanl. fästes kroken vid en s. k. t a f s (”kast”),
som kan vara av gut el. av med silke överspunnen
fin metalltråd (gimp) el. av stål el. dyl. På sista
tiden har framställts syntetiskt gut av nylon, s. k.
ariflexgut. En liknande konstgut går under
namnet damyl. Ovanför kroken fästes ibland ett
sänke och, för att hålla kroken på visst djup
under vattenytan, på reven ofta ett f 1 ö t e, vanl.
av kork. Kroken förses med bete, levande el.
dött, el. också användas konstgjorda flugor
el. fiskliknande beten.
Me’tsu, Gabriel, holländsk
genremålare (1629—67), bosatt i Leiden och, de sista tio
åren av sitt liv, i Amsterdam. M., som röjer
inflytande från Rembrandt och Dou, målade ytterst
noggrant, enkelt, realistiskt och utan patos
borgerliga scener inomhus och särsk. utomhus på
gator och gårdar. I London finnas flera
interiörer, ”Musicerande ungt par”, ”Brevskrivaren”
o. a.; vidare må nämnas ”Grönsakstorget”
(Amsterdam), ”Allmosan” (Kassel), ”Fågelhandel”
(Dresden). 1 Nationalmuseum, Stockholm, finnas
två signerade dukar, ”Spelparti” och ”Gumma i
skvallerstol i en smedja”.
Me’ttemich [-ik], gammal tysk adelssläkt,
urspr. från Rhenlandet, av vilken en gren,
M.-W i n n e b u r g, blev riksgrevlig 1679,
riks-furstlig 1803, mediatiserad 1806.
1) Klemens Lothar Wenzel, andre furste av
M.-Winneburg, österrikisk statsman (1773—
1859), son till Franz Georg von M.-Winneburg,
under sonens uppväxtår kejserligt sändebud vid
kurfurstehoven vid Rhen. M. studerade 1788—94
vid Strassburgs och Mainz’ univ. Under tillfälliga
uppdrag i österrikisk tjänst blev han tidigt
förtrogen med de vådor, som franska revolutionen
skapade. Då fransmännen hösten 1794 erövrade
Koblenz, miste familjen sina gods i Rhenlandet
och flyttade till Wien. Sedan M. i sept. 1795
förmälts med Eleonore Kaunitz, en sondotter till
statskanslern Kaunitz, togs hans talang efter
hand i anspråk av den österrikiska diplomatien
(sändebud 1801—03 i Dresden, 1803—05 i
Berlin, 1806—09 i Paris). Hans ideal var tidigt, att
Österrike och Preussen skulle gå samman, något
som dock t. v. ej kunde realiseras. 1 Paris vann
M. viktiga försänkningar och lärde närmare
känna Napoleon, i vilken han såg en brutal
naturkraft, farlig för
Europa men nyttig i
det av revolutionen
upplösta Frankrike.
Efter Österrikes
nederlag mot Frankrike
1809 blev M.
österrikisk utrikesminister.
Målmedvetet och
skickligt förmedlade M.
äktenskapet mellan
Napoleon och kejsar
Frans I:s dotter
Marie Louise 1810, vilket
t. v. tryggade
Österrike för ytterligare
franska övergrepp och samtidigt avlägsnade
Frankrike från Ryssland. När ett ryskt-franskt krig
förestod 1812, tyckes M. ha trott på fransk seger.
Österrike förblev till formen neutralt, ehuru
österrikiska trupper bildade den franska arméns
högra flygel. Efter Napoleons nederlag
nödgades M. övergiva sin reserverade hållning.
Dramatisk karaktär ägde ett möte juni 1813 mellan
M. och Napoleon i Dresden, där den förre
förgäves sökte förmå Napoleon att nöja sig med
Rh en-gränsen. M:s åsikt var, att Österrike borde
utgöra tungan på den storpolitiska vågen. 12 aug.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
