Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Metylenblått - Metylenjodid - Metylera - Metyleter, dimetyleter - Metyljodid - Metylkarbinol - Metylklorid, klormetan - Metylmorfin - Metylrött, antranilsyraazodimetylanilin - Metylsulfat - Metylviolett - Metz - Metzner, Franz - Meuchen - Meudon - Meulen, Adam Frans van der - Meumann, Ernst - Meung, Jean de - Meunier, Constantin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
891
Metylenjodid—Meunier
892
traktas som undergående en oxidation. Förloppet
kan följas genom iakttagände av den
färgförändring m. undergår.
Metylenjodid, CH2J2, färglös vätska med spec.
v. 3,29. Nyttjas vid bestämning av minerals
Ijus-brytningsförmåga.
Metylèra, införa metyl radikaler i en organisk
förening.
Metyleter, d i me t y 1 e t e r, CH3 . O . CH3,
bildas vid upphettning av metanol med svavelsyra,
i analogi med etyleterns bildning. M. är en
eterluktande gas, som vid —230 kondenseras till
vätska.
Metyljodid, CH3J, tung, flyktig vätska med
kpt 45°; har stor betydelse i den organiska
syntesen för införande av metylgrupper.
Metylkarbinol [-å’l], dets. som etylalkohol.
Metylklorid, CH3CI, klormetan,
framställes tekniskt av metylalkohol och saltsyra. En
färglös gas, som lätt kondenseras; kpt —23°?.
Flytande m. användes som metyleringsmedel,
vidare för åstadkommande av låga temp. (som
kylskåpsmedium) och som lokalt
bedövningsmedel vid ytliga operationer (känslolöshet på gr. av
kyla).
Metylmorfin, kem., se Kodein.
Metylrött,
antranilsyraazodimetyl-anilin, användes som indikator.
Metylsulfät, (CHs^SCh, en färglös, i vatten
olöslig olja, kpt 187—1880, med svag, angenäm
lukt och pepparmyntsmak. Användes för
införande av metylgrupper i organiska föreningar
(me-tylering). Är mycket giftig.
Metylviolett, trifenylmetanfärgämnen av
me-tylerad pararosanilin, ss. g e n t i a n a b 1 å 11 el.
gentianaviolett, bestående huvudsaki. av
pentametylpararosanilin, och kristall violett,
av hexametylpararosanilin, utgöras av
mässings-gula, glänsande kristaller, lösliga i vatten och
alkohol med intensiv violett färg. M. användes
som indikator, för framställning av kopiepennor
och skrivmaskinsfärgband samt i mindre mängd
för färgning av betad bomull, kristallviolett även
som bakteriedödande medel.
Metz [mä’s], huvudstad i franska dep.
Moselle, n. ö. Frankrike, vid Mosel; c:a
70,000 inv. M. var urspr. en keltisk stad,
Divo-durum, huvudort för mediomatrikernas stam
(därav namnet Mediomatrica, Metz), blev under
romersk tid biskopssäte, spelade under den
fran-kiska tiden en betydande roll som kulturort och
en av Austrasiens viktigaste städer, kom vid
frankerrikets slutgiltiga delning 870 till det
öst-frankiska el. tyska riket och blev fri riksstad
under 1200-talet. Jämte stiftet M. kom staden
1552 till Frankrike. De inre delarna ha
ålderdomlig prägel. Vackra boulevarder markera
platsen för de gamla befästningarna; några murar
och portar finnas kvar, främst den
citadellik-nande Porte des Allemands. Katedralen
Saint-Étienne är en gotisk byggnad från
1200—1500-talen, Place Louis är omgiven av gamla hus
med båggångar. Stadens öppna platser och
promenader prydas av statyer o. a. ståtliga
monument. M. är en viktig järnvägsknut och
flod
hamn samt i främsta rummet handelsstad (stor
vinhandel) och centrum för
järnmalmsbrytningen i M.-Thionvillebäckenet. M:s betydelse som
fästning härleder sig ända från romartiden.
Under 1600-talet utbyggdes M. av Vauban till
en stark bastionsfästning, som under förra
delen av 1800-talet försågs med utanverk och 1868
med detacherade fort. Som tysk besittning efter
fransk-tyska kriget omskapades M. till en
gördelfästning av stora mått för att vid 1 :a
världskrigets utbrott bland då befintliga fästningar
vara den modernaste genom de av tyskarna i
st. f. fort byggda gruppbefästningarna.
Omedelbart före och under 2:a världskriget
förstärktes befästningarna. — Under kriget 1870—71 blev
franska Rhenarmén under Bazaine, som skulle
gå tillbaka över M., fördröjd genom slagen vjd
Colombey—Nouilly, Vionville—Mars-la-Tour och
Gravelotte—Saint-Privat samt därefter av tyska
1 :a och 2:a arméerna innesluten i M. 18/s 1870.
31/8—V9 gjorde Bazaine fruktlösa
utbrytningsför-sök, varefter han 27/io måste kapitulera. Under
1 :a världskriget låg M. hela tiden bakom
stridsfronten. Under 2:a världskriget befriades M. 22/u
1944 av amerikanska 3:e armén.
Metzner [mä’tsnar], Franz, österrikisk
skulptör (1870—1919), verksam i Berlin och i
Wien. Hans mest kända arbete torde vara
figurerna på Völkerschlacht-Denkmal i Leipzig.
Meuchen [måi’kan], by i Sachsen, strax s. om
Lützen. I M:s kyrka bisattes Gustav II Adolfs
stoft efter slaget vid Lützen, och där begrovs
en del av hans inälvor.
Meudon [mödå’], s. v. förstad till Paris, 9
km från centrum; c:a 20,000 inv. Slottet (uppf.
av Ludvig XIV), förstört vid Paris’ belägring
1871, är restaur. och inrymmer ett astron.
ob-servatorium. I M. finnes ett Rodinmuseum.
Meulen [möHan], Adam Frans van der,
flamländsk målare (1632—90), kom efter
utbildning i Bryssel till Paris, där han 1664 utnämndes
till Ludvig XIV:s hovmålare. På dennes
uppdrag utförde han flera stora målningar över
belägringar och fälttåg. M. tecknade även
kartonger till gobelänger.
Meumann [måi’-], Ernst, tysk psykolog och
pedagog (1862—1915), prof. bl. a. i Leipzig och
Hamburg. Viktigaste skrifter: ”Die Entstehung
der ersten Wortbedeutungen beim Kinde” (1902),
”Intelligenz und Wille” (1908), ”System der
Ästhetik” (1914). Urspr. Wundts lärjunge, var
M. väsentligen experimentalpsykolog och
undersökte bl. a. tidssinnet och minnet. M. skapade
den experimentella psykologiska pedagogiken i
Tyskland, grundade flera institut för dessa
studier, utgav en tidskrift därför och skrev bl. a.
”Vorlesungen zur Einführung in die
experimen-telle Pädagogik” (2:a uppl., 3 bd, 1911—14).
Meung [mö], Jean de, se Roman de la rose.
Meunier [mönje’], Constantin, belgisk
konstnär (1831—1905), började som skulptör i
akademisk anda, övergick snart till måleri —
historiska och religiösa ämnen —, fann ett eget
område i motiv från arbetarvärlden i s. Belgiens
gruv- och fabriksdistrikt. Vid framskriden ålder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
