Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Michaelis, Georg - Michaëlis, Karin, f. Bröndum - Michaëlis, Sophus - Michaëlsson, Karl - Michail - Michajlovskij, Nikolaj Konstantinovitj - Michaux, Henri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
923
Michaelis—Michaux
924
efter juridiska studier och en tids verksamhet
vid en tysk högsk. i Tokyo, i den preussiska
förvaltningen. Efter i :a världskrigets utbrott
blev M. ordf, i styrelsen för
Kriegsgetreide-gesellschaft; febr.—juli 1917 var han preussisk
statskommissarie för folknäringen. I juli 1917
blev han Bethmann-Hollwegs efterträdare som
rikskansler men lyckades ej hålla den svåra
ställningen mellan riksdagsmaj oriteten och högsta
krigsledningen. Mycket snart kom han i en
konflikt med den förra, bl. a. om Tysklands
krigs-mål och vissa f redssträvanden, och måste avgå
(nov. s. å.). April 1918—april 1919 var M.
överpresident i Pommern. M. har utg. ”Für
Staat und Volk. Eine Lebensgeschichte” (1922).
Michaelis [mikaè’lis], Katharina (Karin)
Marie Bech M., f. B r ö n d u m, dansk
författarinna (1872—1950). M. vistades under decennier
vanl. utomlands, särsk. i Wien. Efter 1 :a
världskriget bosatte hon sig på Thurö, s. ö. om Fyn,
men flydde undan den tyska invasionen under 2:a
världskriget till
U.S.A., varifrån hon
efter kriget flyttade
till Köpenhamn. M.
debuterade 1898 som
skönlitterär förf, med
romanen ”Höjt spil”
och slog igenom med
romanen ”Barnet”
(1902; sv. övers, s. å.),
som följdes bl. a. av
”Lillemor” (s. å.; sv.
övers. 1903), ”Hellig
enfold” (1903),
noveller, ”Backfische”
(1904), ”Gyda” (s. å.),
”Munken gaar i enge” (1905) och
”Kyllingesor-ger” (1907). En internationell succé av ovanliga
mått blev romanen ”Den farlige alder” (1910;
sv. övers 1911), en intim och öppen skildring av
en flicka i övergångsåren, som väckte en livlig
diskussion. Den fick en fortsättning i ”Elsie
Lindtner” (1912). M. utgav vidare ”Bogen om
kærlighed” (s. å.), ”Glædens skole” (1914),
”Hjertets drömme” (1915), noveller, och ”Lille
unge kone” (1921; sv. övers, s. å.). En ny stor
framgång blev ”Pigen med glasskaarene” (1924),
första delen av en självbiografisk roman med
titeln ”Træet paa godt og ondt”, som
efterföljdes av 4 dir 1925—30. 1929 började M.
barnboks-serien om ”Bibi” (7 bd, 1929—39), som också
blev en internationell succé. Hon utgav dessutom
bl. a. romanerna ”Hjertets vagabond” (1930; sv.
övers, s. å.) och ”Mor” (1935), en fint gjord
teckning av M:s egen moder. Mot slutet av sitt
liv påbörjade M. en ny självbiografisk serie
”Vidunderlige verden” (3 bd, 1948—50); i del
3, ”Lys og skygge”, skildrade M. sitt första
äktenskap. M. framstod som en förelöpare till
mellankrigstidens internationella diktning genom
sina öppenhjärtiga, inträngande skildringar av
kvinnligt själsliv. — G. 1) 1895—1911 m. förf.
Sophus Michaelis, 2) 1912 m. amerikanske prof.
Ch. Stangeland.
Michaelis [mikaé’lis], Sophus August
Ber-thel, dansk författare (1865—1932), cand. mag.
1891, mångårig ordf, i den danska
förf.-föreningen. Sitt yppersta har M. givit i lyriska diktsaml.
som ”Solblomster”, ”Livets fest”, ”Palmerne”,
”Blaaregn”, ”Romersk foraar”, en beskrivande
poesi, som ansluter sig nära till Leconte de Lisle.
Som dramatiker har M. särsk. haft framgång med
operatexter som ”Revolutionsbryllup” och ”Et
bryllup i katakomberne”. Utanför Danmark är
han särsk. känd för sina romaner: ”Æbelö”
(motiv från dansk
medeltid), ”Giovanna”
(florentinsk renässans),
”Hellener og barbar”
(perserkrigen), ”Den
evige sövn” (Napoleon
i Ryssland 1812), av
vilka de tre senare äro
översatta till
svenska. Bland hans
mycket talrika och
lyckade övers, på vers bör
framhållas den av
Goethes ”Faust”. Hans
produktion
omspände även konstkritik;
bl. a. har han skrivit monogr. om J. A. Jerichau
(1906) och Vilh. Hammershöi (1918). — G.
1895—1911 m. förf. Karin Michaelis.
Michaélsson [mi’kael-], Karl Magnus
Hjalmar, romanist (f. 1890 We), fil. dr 1927, doc.
vid Uppsala univ. s. å., lektor vid Högre allm.
läroverket för flickor i Göteborg 1929, doc. vid
Göteborgs högskola 1930, prof. 1937. M. har i
första hand sysslat med de medeltida franska
personnamnen (Ӄtudes sur les noms de personne
franqais d’après les röles de taille parisiens”, 2
bd, 1927—36).
Michail [mji^ai’1], rysk namnform för
Mikael.
Michajlovskij [mji^ajlå’fskaj], Niko la j
Konstantinovitj, rysk sociolog och
litteraturhistoriker (1842—1904). M. betonade
samarbetets betydelse för samhället och förfäktade
inom sociologien en ”subjektiv metod”. M.
bekämpade som litteraturkritiker Pisarevs ensidiga
idealism, Tolstojs icke-motstånd mot det onda
samt narodnikernas överdrivna dyrkan av
”folket”. Han skrev värdefulla studier om
Dostojev-skij, Tolstoj m. fl.
Michaux [mijå’], Henri, fransk författare
(f. 1899). M. är född i Belgien men har sedan
tjugoårsåldern vistats i Frankrike. Han
intresserade sig som ung för mystiker och ville bli
bene-diktinmunk men hindrades av fadern. Han gav
sig tidigt till sjöss som matros på en kolångare
och har sedan gjort vidsträckta resor. M., som
är mycket musikalisk och även målar, tog starka
intryck av modernistkretsarna i 1920-talets Paris.
Han har framträtt som lyriker men har gjort
sin viktigaste insats som prosaist, originell i
livssyn och språk. Han har särskilt odlat
reseskildringen, den reella och den fantastiska, t. ex. ”Un
barbare en Asie” (1933; sv. övers. 1948), ”Voya-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
