Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mikrofotografering - Mikrofotometer - Mikrogamet - Mikrokemiska reaktioner - Mikroklin - Mikrokosm - Mikrokristallin(isk) - Mikroliter - Mikrometer - Mikron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
Mikrofotometer—Mikron
10
Kameramikroskop för
mikrofotografering. överst kamera med
spe-gelreflexinställning, nedtill t. v.
mikroskop med
binokularinställ-ning, t. h. belysningsanordning.
plan (och ej
mer el. mindre
välvd som i det
vanliga
mikroskopet), så att
detaljerna bli
skarpa ända ut
i hörnen av
bildformatet. Av
stor betydelse
är m. med
osynlig strålning. I
infrarött bli
t. ex. vissa
ogenomskinliga ämnen genomskinliga, medan
ultraviolett absorberas av vissa genomskinliga ämnen, som
därigenom bli
synliga på den
fotografiska
bilden.
Ultraviolettstrålning ger
även högre
upp-lösningsför-måga än synligt
ljus. Ännu
hög
re upplösningsförmåga för vissa gynnsamma
objekt erhålles med elektronstrålning. Med
fluorescens-m. kunna bl. a. vissa
fluorescerande ämnen i växt- och djurvävnader påvisas
även i ytterst små mängder. I en
specialutrustning utsättas de för ultraviolettstrålning, varvid
de utsända ett synligt fluorescensljus, som i
regel har en karakteristisk färg och därför vanl.
fotograferas i naturliga färger. Ljuskällan med
båglampa el. kvicksilverlampa samt
kondensor-linser av kvarts el. uviolglas innehåller filter,
som släpper fram endast ultraviolett till
objektet, medan mikroskopet har spärrfilter, som
släpper igenom endast synligt ljus och absorberar
allt ultraviolett, som kan skada ögat vid
inställningen. Vid mikrokinematografi, som
är av betydelse inom biologien, sättes en
kino-kamera på mikrokamerans plats. — Litt.: T.
Caspersson och P. Sederholm, ”Mikrofotografi”
(i ”Fotografisk handbok”, utg. av H. Bäckström,
2, 1942). Jfr Mikrofilm.
Mikrofotometer, ett instrument för
uppmätning av svärtningsgraden i olika punkter av ett
fotografiskt negativ, brukas särskilt vid
astronomiska och spektrografiska arbeten.
Mikrogamét, hangamet, jfr Befruktning,
sp. 548.
Mikrokemiska reaktioner, reaktioner mellan
små substansmängder med huvudsaki. analytisk
betydelse.
Mikroklin, miner., se Fältspat.
Mikrokosm [-kå’sm], ”en värld i smått”.
Motsats: m ak r oko sm (se d. o.).
Mikrokristallin(isk), beteckning för att en
bergart(sgrundmassa) är så tät, att man först
under mikroskopet kan tydligt se dess natur av
ett kristalliniskt aggregat och bestämma de i
densamma ingående mineralen.
Mikroliter (av grek. mikro’s, liten, och li’thos,
sten). 1) Arkeol., ”dvärgflintor”, flintredskap av
växlande utseende, ofta med kontur som
geometriska figurer och storlek upp till 3—4 cm. M.
tillhöra den epipaleolitiska tiden. Användningen är
ytterst omtvistad; tolkningen som pilspetsar ger
förklaringen till det stora antal, vari m. uppträda.
2) Miner., petrogr., små kristaller och
kristallskelett av olika mineral, som i en tät el. glasig
bergartsmassa kunna iakttagas endast under
mikroskopet men ej kunna till art bestämmas.
Mikrometer, apparat för mätning av mycket
små längder. Den inom astronomien mest
använda m. är tråd- el. skruvmikrometern
(se fig.). I kikarens fokalplan är en med ett nät
av tunna trådar (/1 g fi) försedd metallram
(b b) med hjälp av en mikrometerskruv
(m) förskjutbar i förh. till en fast ram (a a),
även den försedd med trådar (/ /). M.-skruven
är en omsorgsfullt gjord skruv med ringa
gäng-höjd (0,25—o,50 mm), försedd med en graderad
trumma (t) med index (i), som möjliggör
avläsning av bråkdelar av ett varv. Varvtalet
avläses på skalan
S. Fjädrarna
(h h) trycka
ramen (& b)
mot m.-skruven
för att
förhindra dödgång.
Vanl. är hela
m. vridbar kring
kikarens axel
och vridningen
avläsbar på en graderad cirkel (p o s i t
i-o n s c i r k e 1 n). För att t. ex. mäta
avståndet mellan en dubbelstjärnas båda
komponenter vrider man först m., så att trådarna
/ bli parallella med sammanbindningslinjen
mellan komponenterna, bringar därpå genom vridning
av skruven tråden g att täcka först den ena,
sedan den andra komponenten och avläser
trummans ställning i båda fallen. För mätning av
bråkdelar av avståndet mellan två delstreck på
en skala använder man ofta ett med en sådan
m. försett mikroskop
(avläsningsmikro-s k o p). För undvikande av det personliga felet
vid passageinstrument användes den
opersonliga m. Dennas rörliga tråd bringas genom
vridning av m.-skruven att följa stjärnan under
dess passage genom synfältet, så att den ständigt
går genom stjärnans mittpunkt. På trumman
finnes en serie kontaktställen, så att, för bestämda
lägen av tråden i fältet, en elektrisk ström
slu-tes, som påverkar en kronograf, vilken
registrerar motsv. tid. Jfr Måttverktyg.
Mikron [-å’n], enhet för längd = 0,000001 meter
= 0,001 mm, betecknas med den grekiska bokstaven
g (my). 1 millimikron (mfi, tidigare
betecknad gg) = 0,001 g = 0,000 001 mm. 1 m i k
romi k r o n (internationell beteckning gg) =
0,000 001 u =0,000 000 001 mm.
Tråd- el. skruvmikrometer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
