Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mille (mil) - Mille, Pierre - Millefiori - Mille-fleurs - Millefolium - Mllennium - Miller, Arthur - Miller, Henry - Miller, Oskar von - Miller, William - Miller, William Hallowes - Miller, Willoughby Dayton - Millerand, Alexandre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
Mille—Millerand
38
Vso ekvator sgrad, det mindre av de äldre franska
milmåtten.
Mille [mi’l], Pierre, fransk författare (1864
—1941). M. genomreste stora delar av Gamla
världen och samlade ymnigt litterärt stoff till
sin kvantitativt högst betydande alstring. Kongo
och Indokina äro skådeplatser för ett flertal av
hans exotiska romaner och berättelser. Han
debuterade 1908 med ”Barnavaux et quelques
femmes”. En älskvärt humoristisk satir över
syd-franskt lynne är ”Le monarque” (1914;
”Monarken”, 1924). Till sv. ha översatts tre kortare
berättelser under titeln ”Tre kvinnor” (1924). —
Litt.: Biogr. av W. J. Everts (1938).
Millefiori [-å’ri], it. (fr. mille-fleurs), eg.
”tusen blommor”. 1) Tygmönster, i vilket små
mångfärgade blommor el. arabesker nästan täcka
bottnen. — 2) Glas med blomstermönster av olika
färgade, sammansmälta glastrådar.
Mille-fleurs [mil-flö’r], se Millefiori.
Millefo’lium, bot., se Rölleksläktet.
Mille’nnium, tusenårsfest; årtusende.
Miller [mi’la], Arthur, amerikansk
författare (f. 1915). M. blev student 1938 vid Univ.
of Michigan och slog sig s. å. på journalistik.
Han debuterade som skönlitterär förf, med
reportageboken ”Situation normal” (1944), utgav
s. å. skådespelet ”The man who had all the luck”
och året därpå romanen ”Focus”, där han
behandlade antisemitismen; M. är själv jude. M.
slog igenom med skådespelet ”All my sons”
(1947), ett angrepp på mentaliteten hos
hemma-sittarna under 2:a världskriget, och han hävdade
sin ställning som en av de främsta dramatikerna
i den nyaste amerikanska litteraturen med
skådespelet ”The death of a salesman” (1949; sv.
övers. ”En handelsresandes död”, s. å.), där han
teckningen av en åldrig handelsresande riktar
ett häftigt angrepp mot traditionell amerikansk
livssyn. Skådespelet har blivit en världssuccé.
Miller [mi’la], Henry, amerikansk
författare (f. 1891). Han kom tidigt till Brooklyn och
insöp fattigkvarterens gangsteranda. Han
prövade en rad skilda yrken i olika delar av U.S.A.,
blev 1913 bekant med Emma Goldman, som
inriktade honom på den europeiska kulturen, en
avgörande upplevelse i M:s liv. Han försökte sig
som förf., skrev romaner och artiklar, som alla
refuserades, försökte sig som målare, fick 1928
tillfälle att resa till Frankrike, återvände 1929
till New York men reste tillbaka till Paris 1930,
där han under svåra ekonomiska förhållanden
fortsatte sitt förf.-skap. M. har riktat en
våldsam kritik mot U.S.A. som standardiseringens
hemland, som förkväver människornas
urlivsin-stinkt. Hans skönlitterära produktion
kännetecknas av en intensiv blandning av krass naturalism
och visionär fantastik; på gr. av hans öppenhet
fråga om sexualia blevo hans första böcker
förbjudna i U.S.A. M., som länge var obeaktad
och först uppmärksammades i Frankrike, har
under 1940-talet varit en centralfigur i litterära
och konstnärliga avantgardeskretsar i U.S.A. Han
debuterade med ”Tropic of cancer” (1934) och
har sedan utg. bl. a.”Black spring” (1936),
lik
som debutboken en självbiografisk roman, ”Money
and how it gets that way” (1938), ”Max and the
white phagocytes” (s. å.), ”Tropic of capricorn”
(1939), alla tryckta i Paris, ”The cosmological
eye” (s. å.), där han skildrade ett besök i
England 1937, ”Hamlet” (2 bd, 1939—41), en
brevväxling mellan M. och Michael Fraenkel, ”The
wisdom of the heart” (1941), en essäsaml., ”The
colossus of Maroussi” (s. å.), ”Sunday after the
war” (1944) och ”The air-conditioned nightmare”
(1945; sv. övers. 1948), en häftig uppgörelse med
folk och kultur i U.S.A.
Miller, Oskar von, tysk elektrotekniker
(1855—1934), grundade 1883 (tills, m. Emil
Rathenau) Deutsche Edison Gesellschaft, mera
känt under det 1887 antagna namnet Allgemeine
Elektrizitäts-Gesellschaft, och ledde detta
företag till 1890. M. ägnade sedermera sina krafter
åt det elektriska kraftöverföringsproblemet och
nedlade ett omfattande arbete på bl. a. Bayerns
elektrifiering. Det stora tekniska museet,
Deut-sches Museum, i München är hans verk.
Miller [mi’la], William, amerikansk
sektstiftare (1782—1849), se Adventister.
Miller [mi’la], William H a 11 o w e s,
engelsk mineralog (1801—80), prof, i mineralogi
i Cambridge 1832. I sin framställning av
kristallo-grafien bragte M. till allmänt bruk ett enkelt
beteckningssätt för kristallytorna, de s. k. m i
1-1 e r s k a indices.
Miller [mi’la], Willoughby Dayton,
amerikansk tandläkare (1853—1907),
tandläkarexamen i Philadelphia 1879, prof, vid
tandläkar-inst. i Berlin 1884. M. är framför allt känd som
upphovsman till den s. k. kemisk-parasitära
karies-teorien, som i sina huvuddrag söker förklara de
processer, som äga rum i munhålan vid tandrötans
uppkomst och utveckling.
Millerand [milrä’], Étienne Alexandre,
fransk politiker (1859—1943). Han var urspr.
advokat och ägnade sig sedan åt journalistik inom
den ytterligtgående
vänsterpressen. 1885
invaldes M. i
deputeradekammaren. Han
anslöt sig härefter en
tid till
socialdemokraterna men antog
1899
Waldeck-Rous-seaus erbj udande att
inträda i dennes
republikanska samlingsregering som
handelsminister. M:s inträde
i en övervägande
borgerlig ministär väckte
starkt motstånd inom
arbetarrörelsens vänsterflygel, och han utsattes för
häftig kritik. Alltjämt var M. verksam på
sociallagstiftningens område, men han gled mer och
mer bort från socialdemokratien och närmade sig
de borgerliga, slutl. högern. Som minister för
offentliga arbeten under Briand 1909—10 övervann
han en svårartad järnvägsstrejk, som
krigsminister under Poincaré 1912—13 och under Viviani
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
