Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mjölktecken - Mjölktistel - Mjölkträd - Mjölktänder - Mjölkåder - Mjöllöss - Mjölmask - Mjölmott - Mjölner - Mjölonsläktet, mjölon - Mjölskivling - Mjörn - Mjösa, Mjösen - M. K. - mkr - MKS-systemet - ml - M. L. - Mladá Boleslav - Mlle - mm mm², mm³ - M. M. - Mme - Mmk - Mn (kemi) - Mnemonik - Mnemosyne (mytologi) - Mnemosyne (tidskrift) - Mnemoteknik, mnemonik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133 Mjölktistel—Mnemoteknik 134
hos individ el. ras. Riklig mjölkproduktion
utövar stort inflytande på kroppens funktioner,
typiska kroppsformer bildas, varvid en särskild
typ, s. k. m j ö 1 k t y p, uppkommer. Dess
kännemärken äro långsträckt, gles bål med smalt
bröst, fyllig buk och kraftigt bäckenparti, svagt
utvecklad muskulatur och tunn hud med kort,
glänsande hårbeklädnad. Utmärkande för
långsträckt, s. k. öppen, kroppsbyggnad äro stort
avstånd mellan de två bakersta revbenen, stora
hungergropar i övre partiet av flankerna och en
s. k. m j ö 1 k g r o p, d. v. s. en liten insänkning
av rygglinjen, vid övergången till länden. Som
speciellt m. anses rymligt, körtel rikt juver, långa,
välställda spenar, väldiga mjölkådror och stora
mjölkhål.
Mjölktistel, bot., se Sonchus.
Mjölkträd, bot., dets. som koträd, se
Bro-simum.
Mjölktänder, se Tänder.
Mjölkåder, veter., en större blodåder, som
uppsamlar blodet från främre delen av juvret
och löper omedelbart under huden på bukens
undre yta fram emot bröstet, där den genom
mjölkhålet går in i bukhålan och utmynnar
i den inre bröstvenen.
Mjöllöss, Aleurödidae, en fam. av stritarna av
halvvingarna, Homoptera. De fullvuxna djuren,
som sällan äro över 2 mm långa, likna med sina
snövita, breda vingar, vilka i vila takformigt
täcka kroppen, små miniatyrf järilar och äro
överpudrade med vitt, mjölaktigt vax; därav
namnet. Larverna äro sköldlikt plattade och likna
genom sitt orörliga fastsittande på växterna
sköldlössen. I Sverige finnas blott få arter, bl. a.
Aleurodes vaporariorum, som är skadegörare på
en mängd växter i drivhus.
Mjölmask, zool., se Mjölbagge.
Mjölmott, Asöpia farinälis, småfjäril,
tillhörande fam. mottfjärilar, som mäter 20—28 mm
mellan vingspetsarna, med framvingarna i
spetsen och vid roten rödbruna och grönaktigt
ockra-gult mittparti på sidorna, begränsat av smala,
buktiga, vita tvärlinjer. M:s larv lever av mjöl,
kli o. dyl. men angriper även bröd, gryn och
spannmål. Ett liknande levnadssätt för
kvarn-mottet, Ephestia kühniella. Jfr Mottfjärilar.
Mjölner, försvenskning av Mjollner (se d. o.).
Mjölonsläktet, m j ö 1 o n, Arctosta’phylos, hör
till ljungväxterna och kännetecknas av femtaliga
blommor, urnelik krona, inomsittande fruktämne
och stenfrukt med mjöligt fruktkött och fem
vanl. fria stenar. Bladen äro
läder-artade, övervintrande. Mjölonriset,
A. uva ursi, är en nedliggande,
mattbildande buske med skära
blommor och röda, klotrunda
stenfrukter; växer täml. allmänt på
hedar och i torra skogsbackar i hela
Sverige. Bladen innehålla ända till
36 °/o garvämnen och äro
officinel-la. Till samma släkte hänföres ofta
r i p b ä r, A. (Arctous) alpina, som
har örtartade blad och saftiga
stenfrukter och växer på fjällhedar.
Mjölskivling, Clito’pilus pru’nulus, svampart
av hymenomycetfamiljen Agaricaceae,
karakteriserad bl. a. av rött sporpulver, på foten
nedlöpande skivor och tydlig mjöllukt.
Mjöm, sjö i Västergötland, v. om Alingsås;
58 m ö. h.; 55 km2, 48 m djup (s. om Sunnerö).
M. genomflytes av Säveån och mottager från
n. avloppet från Anten. — Litt.: H. Nelson, ”Om
förhållandet mellan tektonik och glacialerosion
inom Säveåns flodområde” (1923).
Mjösa, M j ö s e n, Norges största insjö;
121 m ö. h.; 362 km2; 449 m djup. M. har
avlopp genom Vorma till Glömma; största
tilloppet är Gudbrandsdalslågen. Från
Lille-hammer i n. v. till Minnesund i s. ö. är M.
c:a 100 km lång; största bredden, mellan Hamar
och Totenvikarna, är 15 km; där ligger den
vackra ön Helgöy (i8,b9 km2; c:a 800 inv.).
Mellan Neshalvön och Hamar sänder M.
Furnesfjor-den åt n. Vid M. ligga två av Norges bördigaste
jordbruksbygder, båda på silurberggrund med
kalkrik morän jord, Hedmark i ö. med staden
Hamar och Toten i v. med staden Gjövik som
centrum. Vid mynningen av Gudbrandsdalen,
Norges tätast bebyggda dalstråk, ligger staden
Lillehammer, med en 800 m lång bro över M.
till Vingnes. Från Gjövik bilfärja till Smedstua
i Nes. M:s smala n. del är isbelagd flera mån.
M. K., förk. för medicine kandidat,
mkr, förk. för million (er) kronor.
MKS-systemet, förk. för
meter-kilogram-se-kundsystemet.
ml, förk. för milliliter.
M. L., förk. för medicine licentiat.
Mla’då Boleslav [bå’-]t ty. Jungbunzlau el.
Bunzlau, stad i n. ö. Böhmen, Tjeckoslovakien,
45 km n. ö. om Prag; c:a 25,000 inv. Anlädes
995 av Boleslav II och var Böhmiska brödernas
huvudsäte.
Mlle, förk. av fr. Mademoiselle.
mm, mm2, mm3, off. beteckningar för
millimeter, kvadratmillimeter, resp, kubikmillimeter.
M. M., mus., förk. för Mälzels metronom och
för kören Muntra musikanter.
Mme, förk. av fr. Madame.
Mmk, förk. för magnetomotorisk kraft.
Mn, kem. tecken för en atom mangan.
Mnemonik, se Mnemoteknik.
Mnemosj^ne (grek. Mnèmosyine), grek, myt.,
minnets gudinna, med Zeus moder till de nio
sånggudinnorna.
Mnemosy’ne, tidskr., red. av J. G. Linsén
och F. Bergbom, utkom i Abo 1819—23. M.
anslöt sig, liksom sin föregångare Aura, till
nyromantikens program. Bland medarbetarna
märkas A. I. Arwidsson.
Mnemoteknik, mnemonik, minneskonst el.
konstteori för minnet, läran om lämpligaste
sättet att genom avsiktligt bildade idéassociationer
underlätta inlärandet och bevarandet av
minnes-kunskaper. M. var känd redan av sofisterna. Den
antika m. var topologisk, d. v. s. den sökte
underlätta erinringen genom att binda
minnesbilderna vid vissa ställen el. föremål i ett rum. — I
nyare m. inlär man t. ex. tal genom att efter
[-Blommande-]
{+Blomman-
de+} kvist av
mjölon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
