- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 15. Mikael - Noma /
189-190

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mombasa - Mombert, Alfred - Mombinplommon - Moment - Momentan - Momentanaxel - Momentmätare - Momma - Mommsen, Theodor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

189

Mombasa—Mommsen

190

Mombasa [eng. utt. måmbä’sa], hamnstad i
Kenya i Brittiska Östafrika; c:a 57,000 inv.,
därav 2,000 européer. M. är koloniens näst största
stad och ligger på en korallö vid kusten. Den
moderna djuphamnen, Kilindini, på öns s. v. sida
är den bästa naturliga hamnen på Afrikas östkust;
utom för Kenya är den hamn för Uganda och
delar av Tanganyika och Belgiska Kongo. M. är
ändstation för Kenya-Ugandaj ärnvägen, som på
en 475 m lång bro övergår till ön. Flyg- och
kabelstation. Stadens äldre delar äro i stort sett
ett virrvarr av trånga och krokiga gator.
Klimatet är hett men hälsosamt. Fiske. M. har
ett citadell, som uppfördes av portugiserna 1595.
Ang. historia se Kenya.

Mombert [må’mbärt], Alfred, tysk skald
(1872—1942). Han utg. bl. a. diktsamlingarna
”Tag und Nacht” (1894), ”Der Glühende”
(1896), ”Die Schöpfung” (1898), ”Der Denker”
(1901), ”Die Blüte des Chaos” (1905), ”Der
Sonne-Geist” (s. å.), den lyrisk-dityrambiska
trilogien ”Aeon” (1907—11), ”Der himmlische
Ze-cher” (1909), ”Der Held der Erde” (1919) och
”Atair” (1925). M. var en av den tyska
symbolismens förgrundsfigurer. Han dog som emigrant
i Schweiz. — Biogr. av F. K. Benndorf (1932).

Mombinplommon, se Spondias.

Mome’nt, tidpunkt, ögonblick, omständighet;
underavd. av paragraf.

Inom mekaniken och fysiken begagnas
ordet m. i flera olika betydelser. Sålunda
betecknar ”en krafts m. i avseende på en viss punkt”
el. det statiska momentet produkten av
kraftens storlek och det vinkelräta avståndet från
punkten till kraftens verkningslinj e.
Böjnings-momentet för en böjd stång, som vid
undersökningen av de inre spänningarna tänkes delad
i två delar medelst ett tvärsnitt, är summan av
m. med avseende på en genom snittets tyngdpunkt
gående, mot de böjande krafternas plan vinkelrät
linje för de böjande krafter, som påverka den
ena av de två balkdelarna. Summan av de i
snittet verkande spänningarnas m. med avseende på
nämnda tyngdpunktslinje är = böjningsmomentet.
På samma sätt uttrycker
vridningsmomen-t e t summan av m. för de krafter, som sträva
att vrida en stång kring dess geometriska axel,
el. av de genom vridningen i en tvärskärning
uppkommande spänningarna.
Tröghetsmo-m e n t e t anger summan av de produkter, som
man erhåller, när man för varje av kroppens
masselement multiplicerar detta med kvadraten
på dess avstånd från nämnda axel. Ang.
elektriskt m. se Dipol, ang. magnetiskt m. se
Magnetism, sp. 356.

Momentan, ögonblicklig.

Momentanaxel, fys. Allmänt gäller, att ett
hastighetstillstånd hos en stel kropp är
resultan-ten till en translationshastighet och en
rotationshastighet. Av dessa är translationshastigheten
fullt bestämd genom uppgift på dess s. k.
belopp och dess riktning och rotationshastighet
genom uppgift på rotationsaxelns läge samt
vinkelhastighetens belopp och led. Under kroppens
rörelse ändras vanl. dessa hastigheter med tiden,

och spec. kan en linje, som i ett visst ögonblick
är rotationsaxel för kroppen, kallas m.

Momentmätare, anordning vid fysikaliska
instrument, som tillåter beräkning av
vridnings-momentet (direktionskraften) hos ett rörligt
system (bifilar upphängning). Om en kropp är
upphängd i en enda, homogen tråd, är
vridnings-momentet proportionellt mot torsionsvinkeln.

Momma [-å-], industriidkarsläkt, urspr. från
trakten av Aachen. Via Holland inkommo
vid 1600-talets mitt till Sverige bröderna Willem
(d. 1679), Abraham (1623—90) och Jakob (1625
—78), de båda sistn. 1669 adlade
Reenstier-n a. Bröderna grundade ett flertal betydande
bruksanläggningar och andra ekonomiska företag.
En sonsons son till Willem M. var nedannämnde
P. M. — Litt.: E. Lyberg, ”Jakob M.-Reenstierna
och hans skeppsbygger i på Gotland” (1949).

Peter M., boktryckare (1711—72), övertog
1738 Kungl. boktryckeriet i Stockholm, med
vilket han förenade eget stilgjuteri — det första i
Sverige —, pappersbruk och ett betydande
förlag. Genom arv 1769 ägare till Grefingska
tryckeriet, vars namn försvinner 1772, överlät M. sitt
eget tryckeri till sonen Wilhelm M., vilken
emellertid 1771 gjorde konkurs och måste rymma.
”Kongl. tryckeriet” övergick till M:s svärson
Henrik Fougt, efter vars död 1782 hans änka
Elsa M. (1774—1826) förestod tryckeriet in på
1800-talet. — Litt.: N. G. Wollin, ”Svenska
stil-gjuteriet. Peter M:s skapelse” (1947).

Mommsen [må’mzan], Christian Matthias
Theodor, tysk filolog och historiker (1817—
1903). Han föddes i Garding i Slesvig,
studerade vid universitetet i Kiel och skrev 1843
Pa-triotiska dikter med anledning av
schleswig-hol-steinska frågan. 1848 kallades han till prof, i
juridik vid univ. i Leipzig men förlorade 1850
sin plats på grund av deltagande i de föreg.
årens politiska rörelser. M. utvandrade då till
Schweiz och blev 1852 prof, i romersk rätt vid
univ. i Zürich och 1854 i Breslau. 1858 blev
han prof, i antikens historia i Berlin samt var
1873—95 preuss. vet.-akad:s ständige sekr. 1873
—82 var M. medlem av preussiska lantdagens
Abgeordnetenhaus och tillhörde där först den
nationalliberala fraktionen och sedan ”liberala
föreningen”. Han fick Nobelpriset i litteratur 1902.

M:s mest bekanta verk är hans snillrika men
numera i mycket föråldrade ”Römische
Geschich-te” (bd 1—3, t. o. m. Caesar, 1854—56; bd
5, rom. provinsernas historia, 1885, i sista uppl.
1932 under egen titel, ”Das Weltreich der
Cä-saren”; bd 4 utkom aldrig). M. var en
glänsande skriftställare. Hans utomordentligt stora
vetenskapliga betydelse beror på en förening av
sällsynt juridiskt och filologiskt skarpsinne,
ovanlig organisationsförmåga och sällspord
arbetskraft. Hans livsgärning var epokgörande i
romersk statsrätt och latinsk epigrafik, där han
skapade det av Berlinakad. utg. samlingsverket
av de latinska inskrifterna (”Corpus inscriptionum
latinarum”, fr. o. m. 1863). Dessutom utgav han
en rad historiska och juridiska texter och
författade banbrytande arbeten i språkhistoria,
kro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:20:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffo/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free