Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mont-Cenis, Col du - Mont Cervin - Montclair - Mong-de-Marsan - Monte (italienska) - Monte (spanska) - Monte, Toti dal - Monte Bego - Montebello - Monte Carlo - Monte Carlo-baletten - Monte Cassino - Montecatini, Bagni di - Monte Celio - Monte Cinto - Monte Cristo - Montecuccoli, Raimondo - Montefiascone - Monte Generoso - Montélimar - Montelius, släkt - Montelius, 1. Oscar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
Mont Cervin—Montelius
222
poleon bygga vägen Lanslebourg—Susa mellan
Arcs och Dora Riparias dalar. Efter öppnandet
av den viktiga M.-tunneln på järnvägen Paris
—Turin är passet föga trafikerat. Denna tunnel,
som byggdes 1861—70, går under det s. v. om M.
belägna Col de Fréjus; dess längd är 13,6 km, n.
mynningen ligger 1,159 m ö. h., den s. 1,291,
passpunkten 1,294 m ö. h.
Mont Cervin [må särva’], franska namnet
på Matterhorn.
Montclair [måntklä’a], stad i New Jersey,
U.S.A., 18 km v. om Manhattan; c:a 45,000 inv.
M. är en förnäm villaförstad till New York.
Mont-de-Marsan [mådmarsä’], huvudstad
i dep. Ländes i s. v. Franrike, vid floden
Mi-douze; c:a 14,000 inv. M. grundades 1141.
Monte [må’nte] (it., plur. monti), berg.
Monte [må’ntä] (sp., plur. montes), berg.
Monte, T o t i dal, operasångerska, se Dal
Monte.
Monte Bego [må’nte be’gå], bergmassiv i
Havsalperna i s. ö. Frankrike, berömt för sitt
komplex av åtm. 38,000 hällristningar.
Montebe’llo [månte-], kurort 2 km v. om
Helsingör. M. tillhörde urspr. Kronborgs slott,
övergick 1916 i privat ägo och ombyggdes till
kuranstalt. 1950 inköptes M. av Köpenhamns
kommun, som i juni 1951 där öppnade ett
sanatorium för nervsjuka.
Monte Carlo [må’nte ka’rlå], se Monaco.
Monte Carlo-baletten, populär benämning på
olika balettrupper av huvudsaki. rysk extraktion,
som efter 1930 haft el. ha Monte Carlo som sin
fasta vistelseort och som vunnit stor berömmelse
i Europa och Amerika.
Monte Carlo-rallyt, sportv., se Motorsport.
Monte Cassino [må’nte kasi’nå],
Västerlandets äldsta kloster, beläget vid staden Cassino
(förr Casinum) mellan Rom och Neapel, grundat
omkr. 529 av Benedikt av Nursia;
benediktin-ordens moderkloster. M. blev flera gånger
skövlat, 589 av langobarderna och 884 av araberna
samt raserades 1349 genom en jordbävning. Dock
blev det varje gång återuppbyggt. Stommen av
de vid tiden för 2:a världskriget kvarstående
byggnaderna härrörde från 1500—1700-talen.
Genom allierade flygbombningar i febr. 1944
Centralgården i Monte Cassino före 2:a världskriget.
Se även bild vid Cassino.
blev klostret ånyo förstört men har delvis
återuppbyggts. Sin glansperiod hade M. på
1000-talet, främst genom påven Viktor HI:s beskydd.
1866 upphävdes det liksom övriga italienska
kloster och indrogs till staten men bibehölls som
”nationalmonument” på gr. av sina stora urkunds-,
bok- och konstskatter. — Litt.: C. L. Torelli,
”M. nella storia e nelFarte” (1916).
Montecatini [måntekati’ni], B agn i di M.,
badort i Nievoledalen, Toscana, n km s. v.
om Pistoia, en av Italiens främsta kurorter; c:a
10,000 inv. Salthaltiga källor. I närheten
Mon-s u m m a n o med naturliga ångbad i Grotta
Giusti.
Monte Celio [må’nte tfe’liå], en av Roms
sju kullar.
Monte Cinto [må’nte t/i’ntå], Korsikas
högsta punkt.
Monte Cristo [må’nte kri’stå], it. ö, 40 km
s. om Elba, 645 m ö. h.; 10 km2. M. är känd
genom A. Dumas d. ä:s roman ”Le comte de
Monte-Cristo”.
Montecuccoli [månteko’kåli], R a i m o n d o,
greve, tysk riksfurste, österrikisk fältmarskalk,
hertig av Melfi (1609—80). M. trädde tidigt
i krigstjänst och stred i Tillys armé samt senare
i kejserliga härar, bl. a. vid Nördlingen 1634 och
Wittstock 1636. S. å. blev han överste, slog vid
Troppau 1642 en svensk kår och förde senare
olika befäl i Böhmen. M. utförde även några
diplomatiska uppdrag, bl. a. i Sverige 1654—55.
1658 blev han kejserlig fältmarskalk och
kommenderade med framgång den kejserliga armé,
som understödde Danmark i kriget mot Sverige.
På 1660-talet ledde han de kejserliga härarna
mot turkarna (segern vid S :t Gotthard 1664).
1672—74 förde M. befälet i kriget mot
Frankrike, där han kämpade mot Turenne. 1679
mottog han av kejsaren riksfurstlig värdighet och
fick av konungen av Neapel hertigdömet Melfi.
Som fältherre har M. jämte Marlborough och
Turenne utbildat lineartaktikens metodik. M.
efterlämnade ett betydande antal
militärvetenskapliga arbeten; ett urval finns i M:s ”Ausgewählte
Schriften” (4 bd, 1899—1901). — Biogr. av J.
Grossmann (1878).
Montefiascone [måntefiaskå’ne], liten stad i
Latium, mell. Italien. I trakten odlas ett
muska-tellvin, benämnt Est.
Monte Generoso [må’nte d^enerå’så], berg
på gränsen mellan Schweiz (Ticino) och Italien;
1,701 m ö. h. Bergbana från Luganosjön i v.
Montélimar [måtelimä’r], stad i dep. Dröme
i s. Frankrike, i Rhönedalen; c:a 16,000 inv.
Staden har anor från romartiden (Acununi).
Donjon från uoo-talet och gamla stadsportar.
Montelius, svensk släkt, urspr. från Tibble
socken i Uppland.
1) Gustaf Oscar Augustin M., arkeolog (1843
9/g—1921 4/ii), fil. dr i Uppsala 1869. 1863
började han som biträde åt riksantikvarien i Statens
historiska museum, blev 1871 andre och 1880
förste amanuens vid Vitt.-akad. samt 1888 prof,
vid Statens historiska museum. 1907 utnämndes
han till riksantikvarie och kvarstod som sådan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
