Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Moskva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
287
Moskva
288
till i,05 mill. 1920 men har sedan åter snabbt ökat
(1926 2,0, 1931 2,8 och 1935 3,6 mill. inv.),
delvis beroende på den 1918 återvunna positionen
som landets huvudstad. Under tyskarnas hårda
tryck på mellersta centralfronten under 2:a
världskriget flyttade regeringen i okt. 1941 till
Kuj-bysjev men återvände igen 1943. Någon större
förödelse var M. ej utsatt för under kriget.
Under och efter kriget höllos i M. flera
betydelsefulla konferenser mellan de allierades
utrikesministrar, till vilka även Stalin och Churchill vid
ett par tillfällen sällade sig.
I stort sett är M. ännu en typisk rysk stad,
särsk. i centrum, där kyrkor och murar minna
om M.-tsarernas tid, samt i utkanterna, där
kilometerlånga rader av timrade envåningshus
påminna om en stor rysk by. Men denna stadsbild
håller på att försvinna på gr. av den oerhört
hastiga folkmängdsökningen under sovj etregimen.
Hus, kyrkor och kloster rivas ned, huvudgator
breddas och rätas, nya öppna platser och
boulevarder uppstå, stora bostadskaserner samt
jättebyggnader för myndigheter, industriella företag
och kulturella inst. uppbyggas. M:s bebyggelse
grupperar sig koncentriskt kring stadens äldsta
partier, Kreml (”Borgen” el. ”Befästa
staden”) och Kitaj gorod (”Mellersta staden”, ö.
och n. ö. om Kreml). Kreml är omgiven av en
under 1400-talet uppförd, 2 km lång mur med 19
torn. De äldsta ännu bevarade byggnaderna
innanför murarna äro Återlösarkyrkan i skogen
(från omkr. 1330), Archangelskkatedralen (byggd
1505—09), tsarernas gravkyrka före Peter den
stores tid, och Marie himmelsfärds- (Uspenskij-)
katedralen (1467—79), tsarernas kröningskyrka.
Från 1500-talet härstammar det praktfulla
klocktornet Ivan Velikij, som med sin väldiga
förgyllda lökkupol dominerar Kreml. Nedanför
tornet är världens största klocka, den 8 m höga
Tsar-klockan, uppställd. Av profanbyggnader
inom Kreml märkas Granovitaja Palata (uppfört
1473—91), kallat Fasettpalatset efter
renässansfasadens kristallformigt slipade stenar,
Terempalatset (1636) och Stora palatset (1838—49),
vilka användas vid särskilda högtidligheter och
till säte för de högsta politiska myndigheterna.
Tillträde till Kreml är förbjudet för icke
legitimerade besökare. Intill Kreml ligger Röda
torget (Krasnaja plostjad), en urgammal
marknadsplats, som nu brukar vara skådeplats för
väldiga politiska manifestationer och
militärparader. Invid muren mot Kreml ligger Lenins
mausoleum, uppbyggt av jättestora kuber av polerad
röd granit. På Röda torget ligger också
Vasilij-katedralen, som uppfördes under Ivan den
förskräcklige 1554—60 och är Rysslands mest
pittoreska kyrka. Den består av många små kapell,
som krönas av ett dussin guld- och
färgskimrande kupol torn i olika format. Kyrkan
användes nu som museum för antireligiös propaganda.
Röda torget skiljer Kreml från Kitaj gorod,
Sovjetunionens administrativa och kommersiella
centrum.
Kring dessa två stadskärnor, Kreml och Kitaj
gorod, började M. växa ut längs de vägar, som
Klocktornet Ivan Velikij.
från Rysslands olika delar ledde till Kreml. De
stadsdelar, som på så sätt bildades utanför Kreml
och Kitaj gorod, omgärdades med
befästningsan-läggningar och uppkallades efter deras art,
närmast Kreml—Kitaj gorod Belyj gorod (”Vita
staden”) och därutanför Zemljanoj gorod
(”Jordstaden”). Under 1800-talet demolerades
befäst-ningsanläggningarna (murar och jordvallar) och
ersattes med ringvägar, utanför Belyj gorod med
Bulvarnoje koltso och utanför Zemljanoj gorod
med Sadovaj a-ringen, vilken senare har en diam,
av c:a 4,5 km. Belyj gorod och Zemljanoj
gorod genomdragas av från centrum radiellt
utgående huvudstråk, bland vilka märkas Ulitsa
Gorkogo (Gorkijgatan, f. d. Tverskaja ulitsa),
Ulitsa Gertsena (Herzengatan), Petrovka och
Dmitrovka. Dessa huvudstråk sammanstråla mer
el. mindre direkt i M:s trafikcentrum, Plostjad
Revoljutsii (Revolutionstorget) och Plostjad
Sver-lova (Sverdlovplatsen), vid vilka de förnämsta
teatrarna och hotellen samt flera
regeringsbyggnader ligga. I Belyj gorods sydvästligaste del
vid Moskvafloden revs på 1930-talet M:s största
kyrka, Återlösarkatedralen (från mitten av
1800-talet), för att lämna plats för Sovjetpalatset,
unionens parlamentsbyggnad. S. om M:s
centrum på andra sidan Moskvafloden ligger
stadsdelen Zamoskvoretskij. V. om denna anlades
under 1930-talet en vetenskapsstad med många
forsk-ningsinst., bibi. m. m. Utanför Sadovaj aringen
utbreda sig mera oregelbundet väldiga
bostads-och industrikvarter med de för Sovjetunionen
karakteristiska parkerna ”för kultur och vila” samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
