Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Motorsport - Motorsprit, motoralkohol - Motorspruta - Motortorpedbåt - Motortrupper, motoriserade trupper - Motorvagn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Motorsprit—Motorvagn
317
Bilisternas mest berömda tillförlitlighetstävling
är Mille Miglia i Italien.
Orienteringstävlingar äro en spec.
i de nordiska länderna omhuldad art av m. och
gå ut på att med ledning av karta med bil el.
motorcykel färdas vissa vägsträckor och att
därvid passera bestämda punkter på tävlingssträckan
på exakta tider, beräknade efter viss, som regel
låg genomsnittshastighet. Såväl
tillförlitlighets-tävlingarna som orienteringstävlingarna
kombineras ofta med specialprov av olika slag,
igångsätt-ningsprov i backe, passerande av vattendrag,
upp-märksamhetsprov, bromsprov, accelerationsprov
etc. För motorcyklarna tillkommer ibland också
stilbedömning vid passerandet av svåra
terrängavsnitt m. m.
Rodeotävlingar
(manövertävling-a r) avse att ge ett mått på förarens förmåga att
manövrera sitt fordon i olika svåra situationer
och äga som regel rum inom ett begränsat
område, där olika anordningar för proven
iordningställts. Oftast gäller för tävlingen ett
prickbe-lastningssystem för felaktigt utförda prov samt
ett hastighetsmoment (för placeringar mellan de
prickfria m. fl.).
Turisttävlingar (eng. rally, plur. rallies;
fr. rallye, rallier, samla) äro tävlingar för
turistmässiga fordon, varvid huvudprovet består
i att ta sig fram till en viss på förhand fixerad
plats, vanl. på viss bestämd tid. Startplatser och
tävlingsvägar behöva ej vara desamma för
samtliga deltagare, utan varje tävlande har som
regel rätt att starta från sin hemort el. från någon
av ett antal på förhand bestämda platser.
Tävlingen planeras vanl. så, att deltagarna beräknas
samtidigt nå målet. Genom klassindelning och
handicapsystem ges fordon av alla storlekar chans
att segra. Genomsnittshastigheterna sättas med
hänsyn till tävlingarnas karaktär förhållandevis
låga. Bland tävlingarna av detta slag kunna
nämnas Monte Carlo-rallyt (fr. Rallye automobile de
Monte Carlo), som 1911—39 och sedan 1949 årl.
anordnats av International Sporting Club i
Monaco, och det svenska rallyt till Midnattssolen, som
startades av KAK 1950, första året med
Falsterbo, Göteborg och Stockholm som startplatser och
Kiruna som mål.
Motorsprit, motoralkohol, etylalkohol,
avsedd till motordrift. M. erhålles i Sverige som
biprodukt ur den från sulfitcellulosafabrikationen
fallande sulfitavfallsluten genom jäsning av dess
sockerinnehåll. Spriten användes vanl. ej enbart
utan blandas med bensol el. bensin. En
blandning av 75 ®/o bensin och 25 % sulfitsprit
benämnes lättbentyl. Enl. Kontrollstyrelsens
föreskrifter skall m. hålla minst 99 % sprit,
varvid återstoden utgöres av denatureringsmedel
(kro-tonaldehyd) och vatten. Sådan m., som säljes
direkt till förbrukare, skall vara försatt med
minst 5% bensin. Produktionen av svensk m. var
i början av 1930-talet endast c:a 8 mill. 1 men
ökades betydligt under krigsåren i samband med
att sulfitfabrikerna (delvis med statsunderstöd)
fingo utbygga sin kapacitet; den är numera av
storleksordningen 40 mill. 1 per år.
318
Motorspruta, se Brandväsen, sp. 727.
Motortorpedbåt (i svenska flottan vanl.
benämnd torpedbåt) började komma till
användning under 1 :a världskriget. Den var av
racerbåttyp, bestyckad med en el. två
torpedtuber samt kulsprutor. Farten var över 40 knop
och besättningen 4 å 5 man. M. kunde användas
endast inom nautiskt skyddade och begränsade
vattenområden, enär den vid minsta sjögång
förlorade sin förnämsta egenskap, snabbheten, och
enär dess konsumtion av drivmedel inskränkte
dess aktionsradie. M. utvecklades snabbt före och
under 2:a världskriget genom förbättrade
motorkonstruktioner och genom att man började
tillverka skrovet av stål (se bild 17 å pl. vid
Krigsfartyg). Deplacementet ökades till 60
å 80 ton och undantagsvis till c:a 200 ton
(1945). Vid dessa höga tontal är den utpräglade
racerbåttypen ej längre lika lämplig som den
vanliga båtformen. Kulsprutorna ha ersatts av
automatkanoner i vindskyddade kupoler, och
större m. ha fått en fart av högst 40 knop. Denna
utveckling har gjort m. olämplig för kuppartade
företag mot fartyg i hamnar. Den ursprungliga
m. har därför samtidigt utvecklats efter en annan
linje till s. k. spr ängbåt, en liten snabb m.,
avsedd att själv träffa och spränga målet. Den
manövreras vanl. av en enda man, som strax
före kollisionen kan kasta sig ur och rädda sig
i gummibåt el. dyl.
Motortrupper, motoriserade trupper,
trupper, vilka förflyttas med motorfordon och
strida, sedan dessa transportmedel lämnats.
Motorvagn, ett vid järnvägar och spårvägar
använt rälsgående fordon med egen motor,
hu-vudsakl. avsett för persontrafik. M. drivas i de
flesta fall med förbränningsmotorer el. med
elektrisk kraft från kontaktledning.
Förbränningsmotorvagnar utrustas
numera vanl. med något slags dieselmotor.
Kraften överföres till drivhjulen på mekanisk,
hydraulisk el. elektrisk väg. Den mekaniska
kraftöverföringen överensstämmer i princip med bilens och
uppbygges alltså av koppling, växellåda och
kardanaxel. I den hydrauliska kraftöverföringen
ingår en hydraulisk koppling el. en hydraulisk växel,
varigenom en indirekt och smidig förbindelse
erhålles mellan motorn och drivhjulen. Den
elektriska kraftöverföringen kännetecknas av att
dieselmotorn driver en likströmsgenerator, vilken i sin
tur lämnar ström till motorerna, banmotorerna,
på vagnens drivhjulsaxlar. — Utvecklingen av
de förbränningsmotordrivna m. har resulterat i
två huvudtyper av fordon, en lättare och en
tyngre. Den lättare typen, försedd med mekanisk
el. hydraulisk kraftöverföring, har i Sverige
kommit att spela en framträdande roll i form av de
för svensk järnvägsdrift karakteristiska
rälsbussarna (se bild 12 å pl. vid järnväg).
De första rälsbussarna levererades till SJ
1934 och voro 2-axliga. Boggirälsbussarna
kommo 1937. Till en början levererades
bussarna utan kopplingsanordningar, men snart nog
konstruerades lätta släpvagnar, först endast för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
