Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Munch, Peter - Munch-Petersen, 1. Hans - Munch-Petersen, 2. Valfrid Palmgren - Muncie - Munck af Fulkila, släkt - Munck af Fulkila, 1. Adolf Fredrik - Munck af Fulkila, 2. Bror - Munck af Rosenschöld, släkt - Munck af Rosenschöld, 1. Eberhard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
357
Munch-Petersen—Munck af Rosenschcld
358
1903—09, utformade han det program han senare
i intimt samarbete med Stauning sökte realisera.
M. var medl. av Folketinget 1909—45,
inrikesminister i 1 :a ministären Zahle 1909—10,
försvarsminister i 2:a ministären Zahle 1913—20
och som sådan förespråkare för ett
neutralitets-försvar av sådant slag, att Danmark icke var i
stånd att föra krig. Från 1929 var M.
utrikesminister i ministären
Stauning och verkade
för samarbete mellan
Oslo-staterna och de
nordiska länderna
sinsemellan. 1939 slöt han
en nonaggressionspakt
med Tyskland, vilken
detta land dock bröt
9A 1940. Sjuk och
desillusionerad, avgick
M. 8/7 s. å. Han utg.
”Dansk politik under
krig og besættelse
1939—1945” (2 bd,
1946—47). — G. 1902
m. cand. mag. Elna M., f. Sarauw, en av de
ledande inom den danska kvinnorörelsen och
medl. av Folketinget 1918—35.
Munch-Petersen [mogk-]. 1) Hans
Vilhelm M., dansk rättslärd (1869—1934), jur.
dr 1896; doc. 1899 vid Köpenhamns univ.,
prof. 1901—34 och från 1921 univ :s administratör.
M. innehade många offentliga uppdrag, var bl. a.
medl. av straff processkommittén 1921 och 1929,
av nordiska familjerättskommissionen 1931, ordf,
i konkurslagstiftningskommissionen 1930. Han
utgav en mycket läst lärobok för nybörjare. ”Den
borgerlige ret i hovedtræk” (1901; li:e uppl.
1940), och beredde i de större arbetena ”Den
danske civilproces” (4 bd, 1906—-15) och ”Den
danske retspleje” (5 bd, 1917—19) vägen för den
moderna danska rättegångsreformen.
2) Alfhild Valfrid Mathilda
Palmgre,n-M., svensk-dansk univ.-lektor (f. 1877 3/s), g.
1911 m. den föreg:s bror,
vattenbyggnadsingenjören, prof. Jon Julius M. (1873—1939), se
Palmgren.
Muncie [ma’nsi], stad i Indiana, U.S.A., vid
White River, n. ö. om Indianapolis; 58,000 inv.
M. har järn-, stål-, glasindustri m. m.. och är
centrum för ett område rikt på naturgas.
Munck af F u’l k i 1 a, gammal finländsk f
räl-sesläkt, som skrev sig till Fulkila, Halikko sn;
den utdog på svärdssidan 1778, men genom
förblandning med en annan finländsk frälsesläkt
Munck, som utgrenat sig i ätten Munck af
Sommernäs (adlad 1648, utdöd 1678), blev
en ointroducerad gren av sistn. ätt insatt i
Ful-kilaättens stamtavla och representerar alltjämt
ätten M. af Fulkila; den immatrikulerades på
finska riddarhuset 1818. M.- 1) blev 1778 friherre,
1788 greve men slöt själv sin ätt. Två hans
bröder blevo även friherrar 1778; deras ätt utdog
1927. Syster till M. 2) var prinsessan Ebba
Bernadotte (se d. o. 1). — Litt.: Jully Ramsay,
”Fräl-sesläkter i Finland intill stora ofreden” (1909).
1) Adolf Fredrik M., greve, Gustav III:s
gunstling (1749—1831). M. kom i hovtjänst 1765
och blev hovstallmästare 1772, vann Gustav IH:s
vänskap och iutog under mer än ett årtionde
platsen som hans obetingat främste gunstling, blev
1776 major vid adelsfanereg., 1781 ståthållare på
Drottningholm, 1782 överstelöjtnant, 1786
ståthållare och landshövding i Drottningholms och
Svartsjö län. Särskild uppmärksamhet väckte den
förmedlande roll, han spelade vid kungaparets
försoning 1775; vad angår de med anledning därav
kringspridda ryktena om hans intima förhållande
till drottningen, torde full klarhet om alla
hithörande frågor aldrig kunna vinnas; att M. skulle
ha varit far till Gustav IV Adolf, har han själv
(efter sitt fall) bestämt förnekat. Under senare
delen av 1780-talet tillhörde M. den av Toll ledda
grupp, som rivaliserade med Armfelt och hans
anhängare, och M:s inflytande undanträngdes
alltmer av Armfelts. 1787 måste han lämna
hov-stallmästarbefattningen men fick under krigsåren
betydelsefulla poster, på vilka han inlade stora
förtjänster; hans förhållande till konungen blev
dock allt sämre, och i början av 1792 kom
katastrofen; det upptäcktes, att falska
”fahnehiel-mare” (se Fahnehielm 1) blivit utprånglade, och
fastslogs, att de emanerat från M., som häktades
och slutl. erkände sin delaktighet i förbrytelsen.
Senare forskningar ha visat, att M. antagl. varit i
den tron, att förfalskningen skett med konungens
goda minne. M. måste frqnträda sina ämbeten och
lämna landet. Han avled i fattigdom i den lilla
italienska staden Massa nära Pisa efter nära 30
års landsflykt. — Litt.: H. Donner, ”Greve A.
F. M. och de fahnehielmska sedlarna” (1918),
”Konung Gustav IH:s brevväxling med A. F. M.”
(1933)-
2) Bror Olivier Claes M. a f F u 1 k i 1 a,
militär (1857—1935), underlöjtnant vid Smålands
husar reg. 1877, major vid Skånska dragonreg.
1904, överste och t. f. chef för Kronprinsens
hu-sarreg. 1908, sekundchef för Livgardet till häst
1913, generalmajor och inspektör för kav. 1915,
chef för 3:e arméfördelningen 1917,
generallöjtnant och avsked 1922. M. var ordf, och led. av ett
flertal kommittéer. Han utgav ”Handledning i
kav:s utbildning” (1914). — 1927 bildade M. i
samförstånd med polismyndigheterna i Stockholm
en hemlig beväpnad kår, den s. k. Munckska
kåren, om 4,000 medl., avsedd att i nödfall
bistå polisen mot samhällets inre fiender; då den
1931 blev uppdagad, väckte dess förekomst stark
opposition, särsk. på vänsterhåll, och den
upplöstes 1932.
Munck af Rosenschöld, adlig släkt. Barnen till
biskopen i Lund Petrus Munck (1732—1803)
adlades 1709 med namnet M.
1) Eberhard Zakarias M., läkare,
riksdagsman (1775—1840), från 1805 prof, i teoretisk
medicin vid Lunds univ. M. försvarade redan
som 15-åring en avh. om akut reumatism och
blev snart en ansedd praktiserande läkare. Han
verkade ivrigt för vaccinationens införande i
Sverige samt kämpade för folknykterhet. Som
politiker företrädde han liberala idéer. M. var en
ytterst originell personlighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
