Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Munkácsy, Mihály - Munka-Ljungby - Munkar - Munkarp - Munkbron - Munkeboda - Munkedal (storkommun) - Munkedal (samhälle) - Munkeliv (Munkalíf) - Munkerud - Munkfors (Letälven) - Munkfors (köping) - Munkförband - Munkgam - Munkholm - Munkhätta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
365
Munka-Ljungby—Munkhätta
366
omtalade målning, ”Kristus inför Pilatus” (1881),
finns nu i Philadelphia. I sin landskapsmålning,
hittills knappast uppskattad efter förtjänst är M.
påverkad av sin landsman Påal. Med svensken
Carl Hill underhöll M. på 1870-talet nära
förbindelser, och även för tysk konst, t. ex.
Lieber-mann och Uhde, har han betytt mycket. M. är
bäst representerad i Museet för bildande konst
i Budapest; i Nationalmuseum, Stockholm, finnes
”Självförakt”. — Litt.: Monogr. av Ch.
Sedel-meyer (1914).
Munka-Ljungby. 1) Socken i Kristianstads
län, N. Åsbo hd, på Ängelholmsslätten ö. om
Ängelholm; 46,37 km2, 2,319 inv. (1953). 2,677
har åker. Egendom: Skillinge. I M. ligger M. 2).
Kyrkan härstammar från omkr. 1200. Ingår i M.
och Ängelholms pastorat, Lunds stift, N. Åsbo
kontr. Utgör tills, m. Tåssjö storkommunen
Munka-Ljungby; 127,99 km2, 3,539 inv.
(1953); i N. Åsbo domsaga.
2) Municipalsamhälle (sedan 1945) i M. 1),
vid järnvägen Ängelholm—Klippan 7 km ö. om
Ängelholm; 5,48 km2; 1,274 inv. (1953). Här
ligger Nordvästra Skånes folkhögsk., grundad
1913; provinsialläkare. Smärre industrier.
Munkar, små bullar av finare vetedeg, ofta
med sylt inuti, kokade i flottyr och rullade i
socker. Jfr Beignets.
Munkarp, sn i Malmöhus län, Frosta hd,
närmast n. om V. Ringsjön; 29,82 km2, 582 inv.
(1953). Mest skogsbygd och ljungmarker, i n. v.
gamla sandstensbrott. 954 har åker. Nuv. kyrkan
är från 1884. Ingår i Höörs och M:s pastorat
i Lunds stift, Frosta kontr. Tillhör
storkommunen Norra Frosta.
Munkbron, salutorg i Staden inom broarna i
Stockholm, vid det sund, på vars andra sida
Grå-munkeholmen (nu Riddarholmen) låg med sitt
franciskankloster.
Munkeboda, se Norsholm.
Munkedal, storkommun i Bohuslän,
Sunner-vikens domsaga, omfattande Foss och Håby
socknar; 128,37 km2, 4,821 inv. (1953). Tätort: se nedan.
Munkedal, stations- och industrisamhälle i Foss
sn i Bohuslän, vid Munkedalsälven 20 km n. v.
om Uddevalla; 2,431 inv. (1951). M. har station
vid statsbanelinjen Göteborg—Strömstad. M:s
hamn har djuphamn (11 m) vid Saltkällef jorden
(gren av Gullmarsf jorden), dit industribana leder
(5,5 km); oljehamn. Munkedalsab. (gr. 1871,
aktiekapital 4 mkr, c:a 600 arb.) äger i M.
finpappersbruk, sulfitfabrik, träsliperi och spritfabrik.
M:s kapell uppfördes på frivillighetens väg 1937.
Munkeliv (M u n k a 1 i f), kloster, urspr.
tillhörande benedektinorden, på Nordnäs vid Bergen,
gr. i början av noo-talet av konung Eystein
Magnusson. M. blev snart Norges kanske rikaste
och förnämsta kloster, men dess storhetstid
upphörde genom digerdödens härjningar på 1300-talet.
1426 överläts M. till birgittinorden, varvid
namnet ändrades till S:ta Maria el. S:ta Birgittas
kloster. 1455 härjades M. av hanseater;
återuppbyggt, blev det 1531 indraget till Kronan och 1536
ödelagt genom mordbrand.
Munkerud, del av Munkfors köping i
Värmland.
Munkfors, fallsträcka i Letälven, 2 km ovan
sjön Skagern.
Munkfors, köping i Kils hd i Värmland, kring
Klarälven; 147,23 km2; 6,196 inv. (1953).
Köpingen är delad i två förs., Munkfors
församling (55,47 km2, 4,826 inv. 1953) i n. och
Ransäters församling (91,73 km2, 1,370
inv.), vilka utgöra ett pastorat i Kils kontrakt
av Karlstads stift. Köpingen, som till ytvidden
är större än Göteborg, uppfylles nästan helt av
skogs- och bergstrakter, som i Boråshöjden nå
357 m ö. h. Vi 1949 gjordes hela Ransäters
kommun till köping med namnet M. Dess kärna är
det förutv. Munkfors municipalsamhälle, bildat
1941. Det ligger vid fall i Klarälven och vid
Nordmark—Klarälvens järnvägar. Munkerud
på älvens motsatta, h. strand är
egnahemsområde. M. har bl. a. samrealskola, apotek,
provinsialläkare och distriktslantmätare. Största industrien
är Munkfors bruk, anlagt 1670—73 och
sedan 1829 tillhörande Uddeholms ab. Det
omfattar kallvalsverk, profilverk för bandstål,
manufaktur- och mekanisk verkstad, tråddrageri och
fjäderfabrik. Bruket sysselsätter c:a 1,200
in-dustriarb. Världsberömd är framför allt
tillverkningen av kallvalsat bandstål, som igångsattes
1887. Egendom: Ransäter (se d. o.). Kyrkan av
sten byggdes 1920. Ransäters kyrka av trä
uppfördes 1672 samt utvidgades 1740—42 (torn
1856). — Litt.: N. Helger, ”Ransäter och M.”
(1944)-
Munkförband, se Mur.
Munkgam, zool., se Gamfåglar.
Munkholm, liten ö strax n. om Trondheim. M.
hette urspr. Niöarholmr el. Holmr, här anlades
i början av 1100-talet ett munkkloster av
clu-niacensorden (kallat Monaste’rium de Holm),
som nedbrann 1531.
Munkhätta, Ärum, växtsläkte av fam.
Ara-ceae, fleråriga
örter med
underjordisk knölstam och vanl.
pillika blad och
enkönade,
nakna blommor.
Längst ned på
kolven sitta
honblommor och
ovanför
dessa hanblommor;
kolvens övre
del är steril,
klubblik.
Hölst-ret har en
buk-formig utvidgning nedtill. En
art, A.
macula-tum, växer i
Skåne och har
f. ö. vidsträckt
utbredning i s.
och mell. Euro-
Munkhätta, Arum maculatum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
