Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Murray River - Murrumbidgee River - Murry, John Middleton - Mursvala - Murten - Murum - Murvel - Murverk - Mus - Musa (sånggudinna) - Musa (Mose) - Musa, Musaceae (botanik) - Musagetes - Musaios - Mus Allah - Musangen - Musca - Muscardinus - Muscari - Musch - Muschir - Muschplåster - Musci - Muscicapa - Muscidae - Muscle Shoals - Museal - Musée Carnavalet - Musée d’art moderne - Musée de l’homme - Musée de l’impressionnisme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Murrumbidgee River—Musée de 1’impressionnisme
391
sumpmarker. Slutl. tvingas den av Mount Lofty
Range att böja åt s. och utfaller vid Wellington
i lagunen Lake Alexandrina (570 km2).
Mynningen är igensandad, och bankar utanför kusten
försvåra även i hög grad tillträdet till M.
Floden utgör gräns mellan Victoria och Nya
Syd-Wales. Längden är 2,570 km (jämte Darling
River 3,720 km), flodområdet c:a 900,000 km2.
M. har mycket växlande vattenmängd, varigenom
flodens betydelse som trafikled förringas; av
denna anledning ha heller icke några större
samhällen uppvuxit vid densamma. Floden utnyttjas
i stället för konstbevattning, bl. a. med hjälp av
den väldiga Humereservoaren ovanför Albury
och den reglerade Lake Victoria nära gränsen till
Sydaustralien.
Murrumbidgee River [ma’rambi’d$i ri’va],
högerbiflod till Murray River i Nya Syd-Wales i
Australien; 2,170 km lång, flodområdet 135,000
km2. Vid Burrinjuck 60 km n. v. om Canberra
har byggts en 72 m hög damm, den hittills största
i Australien, varigenom skapas en reservoar om
51 km2. Vid Narrandera, 380 km nedför floden,
finnas bevattningsanläggningar, som beräknas
kunna omfatta c:a 800 km2.
Murry [ma’ri], John Middleton, engelsk
författare (f. 1889), tidningsman, har
medarbetat i Times Literary Supplement, redigerat
”Adelphi” 1923—30 m. m. M. har skrivit dikter
och litteraturkritiska verk. Han har bl. a. utg.
”Aspects of literature” (1920), ”Countries of the
mind” (2 bd, 1922—31), ”Discoveries” (1924),
”Studies in Keats” (1930), ”Son of woman”
(1931), en biogr. över D. H. Lawrence,
”Remi-niscenses of D. H. Lawrence” (1933), ”William
Blake” (s. å.), ”Shakespeare” (1936) och
”Mys-tery of Keats” (1949). M., som var g. m.
Kathe-rine Mansfield 1912—23, har utg. hennes dagbok
och brev samt ”The life of Katherine Mansfield”
(1933; tills, m. R. E. Mantz) och ”Katherine
Mansfield and other literary portraits” (1949).
Som kritiker har M. gärna tagit ställning till
religiösa, etiska och politiska spörsmål, vilka från
omkr. 1930 började alltmer sysselsätta honom och
som han behandlat i en lång rad arbeten, där
han efter hand utformat ett slags katolskt
kristen socialism. Arbeten av denna art äro bl. a.
”The life of Jesus” (1927), ”The necessity of
communism” (1932), ”The necessity of pacifism”
(1937) och ”The betrayal of Christ by the
churches” (1940). — Litt.: R. Heppenstall, ”M.,
a study in excellent normality” (1934).
Mursvala, zool., se Seglarna.
Murten [mo’-], fr. Morat, stad i Schweiz vid
Murtensjön, 27 km v. om Bern, c:a 2,500 inv.
Vid M. besegrade schweizarna 1476 Karl den
djärve av Burgund.
Murum, sn i Älvsborgs län, Ås hd, n. v. om
Ulricehamn, 27,37 km2, 309 inv. (1953). Är mest
kuperad skogsbygd. 498 har åker. Nuv. kyrkan
är från 1850. Ingår i Hällstads, M:s, S. Vånga
och Möne pastorat i Skara stift, Ås kontrakt.
Tillhör storkommunen Hökerum.
Murvel (nedsättande benämning för)
tidningsman, journalist; förk. av tidningsmurvel, inne-
392
hållande dial.-ordet murvel, liten tjur, kort och
tjock, argsint karl.
Murverk, se Mur.
Mus. 1) Lat. namnet på råttsläktet (se d. o.).
— 2) Svensk benämning (plur. möss) på de
mindre arterna av nämnda släkte. Ordet nyttjas
även i sammansatta namn på smärre arter av
andra däggdjurssläkten. — 3) Med., se Ledmus.
Musa, sånggudinna, se Muser.
Müsa, arab, namnform för M o s e.
Müsa, Musäceae, bot., se Banan.
Musage’tes, binamn till Apollon.
Musäi’os (lat. Musaè’us\ forngrekisk skald,
med tillnamnet Grammatikern (omkr. 400
e. Kr.), författade ett litet, erotiskt epos om
Hero och Leander, vilket utmärkes genom
egendomlig blandning av antik enkelhet och
sentimental romantik, utg. av A. Ludwich (1912; sv.
övers, av G. Valley i ”En sjungande arkipelag”
(i93i)-
Mus Allah [mos ala’], se Bulgarien, sp. 121.
Musa’ngen, zool., se Rullmårdar.
Mu’sca, zool., se Husflugan.
Muscardinus, zool., se Hasselmöss.
Mu’scari, bot., se Pärlhyacint.
Musch (fr. mouche, fluga), liten svart
taft-lapp, som särskilt på 1600- och 1700-talen
plägade fästas på huden för att genom kontrastverkan
öka intrycket av dennas vithet.
Muschir, arab., ”rådgivare”, i Turkiet en
befälhavare över en ordu, armékår; fältmarskalk.
Muschplåster, se Engelskt plåster.
Müsci, bot., se Bladmossor.
Musci’capa, zool., se Flugsnappare.
Mu’scidae, den kollektiva benämningen på
flugorna, omfattande b e t f 1 u g a n (se d. o.),
Calliphora (se Spyflugan), husflugan,
köttflugor, renflugan, stickflugan och
styngflugor (se dessa ord).
Muscle Shoals [ma’sl Jåu’lz], forsar i
Tennessee River.
Museäl, musèi-; adj. till museum el.
musei-vetenskap.
Musée Camavalet [myze’ karnavalä’], Paris’
stadsmuseum i hömet av Rue des Francs
Bour-geois och Rue de Sevigné, inrymt i en byggnad,
uppförd 1544 efter ritningar av P. Lescot och
dekorerad med skulpturer av J. Goujon. 1866
inköptes byggnaden av staden Paris, som där
upprättade ett historiskt parisiskt stadsmuseum
med bl. a. en förnämlig saml. av minnen från
revolutionstiden.
Musée d’art möderne [myze’ dä’r mådä’rn],
se Musée national d’art möderne.
Musée de 1’homme [myze’ da lå’m] (tidigare
Musée d’ethnographie du Trocadéro’), etnografiskt
och antropologiskt museum i Paris, nyöppnat
1938 i en byggnad, uppförd på samma plats som
Palais de Trocadéro, där museet var inrymt 1878
—1935. De etnografiska och arkeologiska
samlingarna äro ojämna men delvis gamla och
förnämliga. Betydande äro även samlingarna av
förhistoriskt och antropologiskt material.
Musée de 1’impressionnisme [myze’ da [-laprä-sjåni’sm],-] {+laprä-
sjåni’sm],+} Paris, öppnades 1947 i en byggnad vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
