Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Musette - Museum - Konstmuseer - Kulturhistoriska museer - Naturhistoriska museer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
395
Museum
396
på modet under Ludvig XIV och Ludvig XV, dels
en trio till andra danser, ss. gavott och menuett.
Museum (lat. museum, av grek. mousei’on,
något åt muserna helgat), institution med
systematiskt ordnade samlingar av olika slag,
naturhistoriska, kulturhistoriska och konstnärliga,
tillgängliga för allmänheten. Sami, av olika slags
föremål hade under såväl den klassiska tiden och
medeltiden som renässansen förekommit i tempel,
kyrkor och privatbostäder, men det är först
under 1800-talet tanken på offentliga saml.,
planmässigt hopbragta, börjar framkomma. Det äldsta
m. brukar man anse vara Ashmolean Museum i
Oxford (1682) med naturhistoriska saml. Från
1753 härstammar British Museum i London, vilket
länge tjänat som förebilden för de större
europeiska m. I anslutning till högre och lägre
läroanstalter av olika slag anskaffades saml. som
åskådningsmaterial vid undervisningen, och dessa
ha ofta givit anledning till och bildat stommen
i de m., som senare uppstått.
Konstmuseer samla uteslutande föremål med
konstnärligt värde och lämna den kulturhistoriska
synpunkten åt sidan. Dylika m. finnas i alla
Europas huvudstäder och ha i sig upptagit de
äldre furstliga konstsaml. Senare ha i flertalet
större städer på kommunernas bekostnad
upprättats konst-m., vilka stundom bygga på en
verksamhet av någon konstförening, stundom ha en
enskild donator att tacka för sin tillkomst. Detta
senare har ofta blivit fallet i U.S.A. De
viktigaste konst-m. äro Louvren i Paris,
Pradogal-leriet i Madrid, Uffizierna i Florens. National
Gallery i London, Kaiser-Friedrich-Museum i
Berlin, Eremitagemuseet i Leningrad m. fl. Bland
Nordens konst-m. framträda Nationalmuseum i
Stockholm, Göteborgs konstmuseum, Statens
museum for kunst i Köpenhamn samt
Nasjonal-galleriet i Oslo. I Sverige har på de senare åren
intresset för konst blivit allt större även ute i
landsbygden, där på skilda orter konstföreningar
verka härför. Dessa ha flerstädes givit upphov
till nya konst-m. I nästan alla större
provinsmuseer finnes en särskild avd. för konst.
Konst-m. ha också uppstått vid några av våra
förnämsta undervisningsanstalter, ss. univ. i Uppsala
och Lund samt Stockholms högsk. Ett konstm. av
speciellt slag är Arkiv för dekorativ konst i
Lund. Som en del av konsten har
konstslöjden i allm. inrymts i konst-m., t. ex. i
Nationalmuseum i Stockholm, men med den tekniska
undervisningens uppblomstring mot slutet av
1800-talet blev kravet på särskilda konstslöj dmuseer
alltmera hörbart. Konstindustrimuseerna i Oslo
och Köpenhamn datera sig från denna tid.
Sverige har med Röhsska konstslöj dmuseet i
Göteborg (invigt 1916) fått sitt första m. av denna typ.
Kulturhistoriska museer samla föremål
uteslutande ur kulturhistorisk synpunkt. Ett museum
av denna art, som tidvis strävat efter
universali-tet i sina samlingar, är Kulturhistoriska museet
i Lund. Annars är det vanligt, att
samlingsverk-samheten förutom genom den naturliga
inskränkningen till det egna landet begränsas på olika sätt,
t. ex. till tiden, ss. Statens historiska museum i
Stockholm, vars saml. omfatta förhistorisk tid och
medeltid, el. Nordiska museet med saml. från
nyare tid. Den kan också begränsas till ett visst
större el. mindre område av den mänskliga
kulturutvecklingen, ss. Livrustkammaren med
vapen-och dräkthistoriska saml., Etnografiska museet
med samlingar från utomeuropeiska
kulturområden, Egyptiska museet, Tekniska museet,
Sjöhistoriska museet, Armémuseet, Musikhistoriska
museet, Postmuseet m. fl., alla i Stockholm.
Kulturhistoriska m. kunna även omfatta saml., som
endast anknyta till en enda person och då ofta
äro inredda i en bostad, som bebotts av denne,
t. ex. Linnés Hammarby i närheten av Uppsala
och Tegnérhuset i Lund. En art av el. en avd.
under ett kulturhistoriskt m. är friluftsmuseet,
som avser att visa föremålen i deras
miljösammanhang. I främsta hand kulturhistoriska äro
de mycket talrika m. i Sverige, som ha sin
verksamhet begränsad till ett visst lokalt
område, varierande från landskap till socken.
Naturhistoriska museer ha urspr. framgått ur
de kuriositetskabinett, i vilka furstar
och enskilda personer under 1600—1700-talen mer
el. mindre kritiklöst sammanförde sällsynta el.
iögonfallande naturföremål (uppstoppade
däggdjur och fåglar, snäckor, koraller, mineral),
etno-grafika och konst. Den förste kände samlaren är
Georg Agricola (1490—1555), vars mineralogiska
saml. torde ha givit August av Sachsen (1526—
86) impulsen till inrättande av den Kunst- und
Naturalienkammer, ur vilken Dresdens olika
museer senare framgått. Bl. a. tidigare samlare
kunna nämnas den schweiziske naturforskaren och
läkaren Konrad Gesner (1516—65), italienaren
Andrea Cesalpino (1516—1603), vars herbarium
ännu bevaras i Florens, och engelsmannen Hans
Sloane (1660—1753), vars dyrbara saml. av
böcker, instrument, mineral samt zoologiskt och
botaniskt material inköptes av engelska staten och
utgöra grunden till det 1753 grundade British
Museum. Inom de under 1700-talet stiftade lärda
samfunden och vid univ:s naturvetenskapliga inst.
började man även tidigt att i undervisningssyfte
anlägga naturhistoriska saml., vilka dock vanl.
voro av ringa omfång och inrymdes i för andra
ändamål urspr. avsedda lokaler. I samband med
naturvetenskapens ökade betydelse tillvuxo dessa
saml. snabbt, men först under senare hälften av
1800-talet uppfördes särskilda m.-byggnader för
dem. I dessa ha saml. uppdelats på olika avd.,
i samband med inrättandet av olika specialinst.
helt frigjorts från varandra och givit upphov
till skilda m. (zoologiska, botaniska,
vilka ofta äro intimt förenade med en botanisk
trädgård, samt geologiska m.). De största
naturhistoriska m. i Europa finnas i London,
Berlin, Paris, Hamburg, Leiden, Frankfurt a. M.,
Köpenhamn och Stockholm. Större
naturhistoriska saml. finnas i Sverige, utom i Stockholm,
i Uppsala, Lund, Göteborg och Malmö. Under
det att de naturhistoriska m. i Europa vanl. äro
stats- el. stadsinst. och blott i enstaka fall
underhållas av enskilda sällskap, ss. Senckenbergska
museet i Frankfurt a. M., el. ägas av någon
en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
