Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Müller (Muller), 2. Max - Müller-Freienfels, Richard - Müllern, Gustaf Henrik von - Müllerska gångarna - Myllykoski - Mylonit - Mylord - Myltor, multer - Münch (Munch), Charles - München
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
439
Müller-Freienfels—München
440
blivit bestående. Genom sina många, av en
glänsande stil präglade arbeten, kom han dock att
verka stimulerande på hela den moderna
reli-gionsforskningen. Hans viktigaste
religionshisto-riska arbeten äro ”Essays on comparative
mytho-logy” (1858), ”Chips from a German workshop”
(4 bd, 1867—75), ”Lectures on the origin and
growth of religion” (1878), ”Natural religion”
(1889), ”Physical religion” (1891),
”Anthropolo-gical religion” (s. å.), ”Theosophy” (1893). På
sv. finnes ”Inledning till den jemförande
religionsvetenskapen” (1874). — Litt.: Självbiogr.
(1901); ”Life and letters” (2 bd, 1902), utg. av
M:s maka; P. Berenkopf, ”Die Voraussetzungen
der Religionsphilosophie Fr. M. M:s” (1914).
Müller-Freienfels [-frai’anfäls], Richard,
tysk filosof (f. 1882), prof, i Stettin 1930—32,
vid Wirtschaftshochschule i Berlin 1933—38 och
vid univ. där 1946—48. Som kunskapsteoretiker
företräder M. en irrationalism el.
”överrationalism” (”Irrationalismus, Umrisse einer
Erkennt-nislehre”, 1922) och ser i instinkt, intuition och
medkänsla kunskapsvägar, som alltid finnas
bredvid förståndet. Mest berömda äro hans estetiska
och konstfilosofiska skrifter, vari hävdas, att
konstens mening är livsstegring (”Psychologie der
Kunst”, 3 bd, 1912—33). Bland M:s senare
skrifter märkas ”The evolution of modern
psycho-logy” (1935; ty. övers. 1949), ”Menschenkenntnis
und Menschenbehandlung” (1940, 3:e uppl. 1949),
”Der Mensch und das Universum” (1948), ”Das
Lachen und das Lächeln” (s. å.), ”Scbicksal und
Zufall” (1949) och ”Der Sinn in der Welt”
(s. å.). M. utgav 1937—42 Zeitschrift für
Aesthe-tik und allgemeine Kunstwissenschaft.
Müllern, Gustaf Henrik von, frih.,
ämbetsman (1664—1719), tillhörde en adlig släkt
i Estland. Han användes som kanslitjänsteman i
diverse mindre diplomatiska uppdrag i Holland
och vid tyska småfurstehov. Han tillhörde
därefter den kanslipersonal, som var med Karl XII
i fält, blev 1708 kansliråd och statssekr. vid
ut-rikesärendena samt 1710 hovkansler och frih.
Under Karl XII:s vistelse i Turkiet var M:s
verksamhet av stor betydelse, i det att han hade hand
om de utrikespolitiska expeditionerna och
framstod som det förnämsta organet för konungens
vilja. Vid kalabaliken i Bender (1713) blev M.
fången men var den förste, som utlöstes, och
hörde i Dimotika till konungens fåtaliga
omgivning. Vid Kansliets ombildning blev han
ombuds-råd i Första utrikesexpeditionen. Efter
hemkomsten till Sverige gav Karl alltmer sitt förtroende
till Görtz, men detta synes icke ha rubbat M:s
goda förhållande till denne. M. var mycket
arbetsam och samvetsgrann men utan större
begåvning.
Müllerska gångarna, zool., anläggas hos de
flesta ryggradsdjur hos båda könen under
embryonalperioden. De uppkomma på vardera sidan
längs urnjuren genom en på längden försiggående
avsnörning av urnj urgången och mynna i kloaken.
Hos hannarna tillbakabildas de som
funktions-lösa mer el. mindre, under det att de hos
honorna ge upphov till äggledare och livmoder.
My’llykoski [-kåski], brukssamhälle i Sippola
kommun, Kymmene län, Finland. Myllykoski
pappersbruk, träsliperi och kraftverk äges av
Yhty-neet paperitehtaat oy; gr. 1892, c:a 800 arb.
Mylonit (av grek. my’lon, kvarn) el. g n u g
g-s t e n, en mer el. mindre tät, ofta hällef lint- el.
kvartsliknande, än täml. massformig, än skiffrig,
genom uppkrossning el. sönderknådning av en
förutvarande bergart vid rörelser i jordskorpan
(t. ex. vid överskjutningar) bildad kataklastisk
bergart. Alltefter den ursprungliga bergartens
beskaffenhet kan en m. kallas granitmylonit,
syenit-mylonit etc. I typiska fall har materialet vid
mylonitiseringen till största delen blivit mjölfint
sönderrivet. I s. k. kakirit (efter sjön Kakir,
n. om Stora Sjöfallet) har söndermalningen icke
gått så långt utan inskränker sig till stark
uppkrossning och mineralnybildning utefter otaliga,
i alla möjliga riktningar gående små glidytor,
mellan vilka täml. väl bibehållna, makroskopiska
fragment av den ursprungliga bergarten ligga.
Hos vanliga m. gör sig väsentligen
kataklas-strukturen gällande, hos mylonitgnej ser
tillkommer en mer el. mindre stark
omkristal-lisation.
Mylord [milä’d], eng., tilltalsord till en lord;
nådig herre; ers nåd.
Myltor, m u 11 e r, folklig benämning på
hjortron. Mylta el. myltgröt, kokade hjortron,
hj ortronsylt.
Münch (M u n c h) [mynf], Charles, fransk
dirigent (f. 1891), verksam i Paris 1932—46, där
han bl. a. var dirigent för Paris symfoniorkester
och, från 1938, för Paris konservatorieorkester,
samt i U.S.A. sedan 1947, där han är ledare för
Boston Symphony Orchestra sedan 1949. M. har
gjort sig känd som en framstående tolkare av
fransk musik.
München [my’n^an], huvudstad i Bayern i s.
Tyskland; 831,937 inv. (1950; med förorter
921,477), därav c:a 75 °/o katoliker. Till
folkmängden är M. Tysklands 3 :e stad. Den ligger
på Bayerska högslätten c:a 520 m ö. h.
(Tysklands högst belägna storstad), i den 4 km breda
Isardalen. Genom denna trakt framgick sedan
gammalt ”saltvägen” Salzburg—Augsburg.
Anläggningen fick sitt namn efter en redan 1049
omnämnd ort, ”Zu den Mönchen”, grundad av
munkar från klostret Tegernsee. 1255 gjorde
hertig Ludvig HM. till huvudstad i Oberbayern.
En av stadens ivrigaste gynnare var kejsar
Ludvig Bajraren (1314—47). Under hans tid
utvidgades stadsområdet till Karlstor (1315),
Send-linger Tor (1319) och Isartor (1314), varigenom
det kom att motsvara det nuv. Altstadt, ett
omfång, som staden bibehöll till 1795, då fästningen
slopades. Under 1400-talet upplevde det
medeltida M. sin högsta blomstring inom konst,
hantverk samt handel, särsk. med Venedig. 30-åriga
kriget drog relativt skonsamt fram över staden.
17/s 1632 höll Gustav II Adolf sitt intåg här och
utkrävde en ganska dryg brandskatt. Tack vare
Ludvig I (1825—48) blev M. en konststad av
europeiska mått; han drog framstående
konstnärer och lärda till hovet samt flyttade 1826 univ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
