Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nachtigal, Gustav - Nación - Nacka (sjöfart) - Nacka (stad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
581
Nacion—Nacka
582
AB KARTOGRAHSKA INSTITUTEV
För publicering godkänd i rikets allmänna kartverk */* 1954-
vände han hem över Wadai, Darfur och
Kordo-fan. Genom dessa resor spred N. kunskap om
föga kända delar av Sahara och Sudan. N. blev
1882 tysk generalkonsul i Tunis och for 1884
som Tyska rikets kommissarie till Västafrika,
där han ställde Togo och Kamerun under tyskt
beskydd. På hemresan dog han av klimatfeber.
N:s resor äro skildrare i hans ”Sahara und
Südån” (3 bd, 1879—89).
Nacion [nasiå’n], La, daglig tidning i Buenos
Aires, en av Sydamerikas största.
Nacka, på fartyg fästa något med garn, på
vilka en del fibrer avskurits (”nackats”).
Härmed avses, att garnen skola avslitas vid
påfrestning.
Nacka, stad i Stockholms län, närmast ö. om
Södermalm i Stockholm samt mellan Lilla
Värtan och Saltsjön, Skurusund och Erstaviken. N.
har en ytvidd av 47,89 km2; 17,611 inv. (1954).
Av arealen voro 1945 6,2 °/o åker och 44,6%
skogsmark.
Nacka sn blev kommunal enhet genom k. br.
av 12/a 1884 men tillträdde sina rättigheter först
Vi 1888. Den bildades genom sammanslagning av
Sicklaö sn samt Nacka och Erstaviks
kapellförsamlingar inom Brännkyrka sn. 1909 avskildes
Saltsjöbaden som egen kommun, och 1930
inkorporerade Stockholm Hammarby gård, Klippan
och Lugnet samt delar av Sickla park och
Hen-riksdal. Den återstående delen av kommunen
blev stad Vi 1949. Sedan Saltsjöbanan el.
Stockholm—Saltsjöns järnväg, som till största delen
av sin sträckning går genom N., öppnats för
trafik 1893, började villasamhällen uppstå utmed
järnvägen. Även industrier sökte sig till N.
1896 uppförde ab. de Lavals ångturbin (antal
arb. c:a 450) nya verkstäder i Saltsj ö-Järla,
1898 började ab. Diesels motorer (ab. Atlas
Diesel) bygga sina verkstäder i Sickla (c:a 1,500
arb.), och s. å. startade Kvarn ab. Tre kronor
sin verksamhet på Hästholmen. Utmed Saltsjön
funnos tidigare anlagda industrier, bl. a.
Gädd-vikens superfosfatfabrik (1871), Finnboda varv
(1873, c:a 500 arb.) och Saltsjökvarn (1889);
1889 uppförde J. W. Svensson en motorfabrik i
Augustendal (numera Svenska bilfabriken).
Sedan dess ha ett flertal större el. mindre industrier
slagit sig ned i N. 1950 funnos inom N. 39
industriella anläggningar med tills. 3,517 arb.
Av dessa voro endast ung. hälften bosatta i N.
Sammanlagda antalet stockholmare, som hade sitt
arbete i el. sin verksamhet förlagd till N.,
utgjorde 1945 3,479. S. å. bodde i N. 2,712
personer, som hade sin utkomst i Stockholm el.
annan ort utanför N. I N. sysselsättas alltså
fler personer än som där kunnat beredas bostad.
Liksom i Lidingö är bebyggelsen uppdelad på
ett flertal villasamhällen, av vilka de största äro
Saltsj ö-Duvnäs (c:a 2,000 inv.), Storängen
(1,000), Skuru (1,000), Älta (1,500), Trollebo
(800), Ektorp (800), Skogalund (600), Lillängen
(600), Hästhagen (500) samt Vikdalen med
Augustendal (500 inv.). Men även
höghusbebyggelse förekommer i viss utsträckning, ss. vid
Ekängen, Finntorp, Sicklastrand, Finnberget och
Kvarnholmen. Utbyggnaden av dessa tätorter
och villasamhällen har under senare år fortgått
i rask takt. Kommunalförvaltningen är förlagd
till Storängen. Industrien är spridd över hela
stadsområdet men med koncentration till Saltsjö-
NACKA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
