Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nagel - Nagelbitning - Nagelbänk - Nagelfar - Nagell, Trygve - Nagelrot - Nagelskivling - Nageltrång, invuxen nagel - Nagelört - Naglum - Nagornyj-Karabagh - Nagoya - Nagpur - Nagu - Naguib, Muhammed - Nagy- - Nagybánya - Nagybecskerek - Nagykanizsa - Nagykikinda - Nagykörös - Nagy-Szent-Miklós
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
587
Nagel—Nagy-Szent-Miklös
588
Nagel (lat. u’nguis). i) Hornbildning, som hos
människor, apor och vissa halvapor bekläder den
sista tå- och fingerleden. N. härledes ur de hos
bl. a. många fåglar och däggdjur förekommande
klobildningarna. En klo består dels av en välvd,
från sidorna hoptryckt fast hombildning,
kloskivan, vars bas vilar under ett hudveck,
klovallen, dels av den på kloskivans undersida liggande
klosulan. Från klon skiljer sig n. genom att
klo-(nagel-)skivan förskjutits upp på den sista tå el.
fingerleden, varigenom klosulan blivit
rudimentär. N. vilar på nagelbädden och tillväxer
i sin bakre, mjuka del, som är dold under
nagelfalsen. Främre kanten av det hudparti,
på vilket tillväxten sker, urskilj es som en
halv-månformig fläck (lunula) intill nagelfalsen. Jfr
Hud, sp. 524.
2) (Skpsb.) a) Äldre, ännu använd benämning
på nit (se Nitning), b) klinknagel, kort pinne
av trä, vanl. en el. ek, använd för
träbordläggningens fästande till spanten, varvid innerändan
klyves och kilas (jfr Dymling), c)
koffer-nagel, se Nagelbänk.
Nagelbitning med sönderbitande av naglar el.
nagelband är i regel ett symtom på spänning el.
psykisk press, ofta av neurotisk art.
Nagelbänk, ställning vid mast, reling el. röst
med hål för koffernaglar (pinnar av trä
el. järn), kring vilka löpande gods belägges.
Nagelfar (”nagelskeppet”), enl. Eddadikten
”Vpluspa” det fartyg, på vilket Muspells skaror
färdas till Ragnarök med Loke som
skeppshöv-ding. I Snorres Edda säges, att N. är byggt av
döda mäns naglar; därför bör man alltid klippa
naglarna på lik, så att det må dröja länge, innan
N. blir färdigt. Snorre återger här isländsk
folktro.
Nagell, T ryg ve, matematiker (f. 1895 13/?),
född i Oslo, dr phil. 1926 och doc. 1930 vid Oslo
univ., prof, i Uppsala 1931. N:s vetenskapliga
produktion omfattar algebra och talteori, spec.
kubiska formers teori och tredjegradskurvornas
aritmetik. N. har bl. a. utg. ”Lärobok i algebra”
(1949), ”Elementär talteori” (1950) och
”Intro-duction to number theory” (1951).
Nagelrot, anat., se Hud, sp. 524.
Nagelskivling, Colly’bia, av fam. Agaricaceae
bland hymenomyceterna. N. skilja sig från
mus-seronerna endast genom sin tågi ga el. broskartade
fot; de stå även nära brosksvamp. Ätliga äro C.
velutipes, en utpräglad vintersvamp, som växer
på stubbar och stammar, samt den lilla på
multnande kottar växande C. tenacella.
Nageltrång, invuxen nagel, består i att
stortånageln vid tryck pressas in i den känsliga
nagelbädden, som retas, svullnar och
inflammeras, varvid den växer över nagelytan. N. kan i
tid botas genom att man pressar ned bomull
under nagelkanterna. I svåra fall måste ofta
kirur-gisk operation tillgripas.
Nagelört, bot., se Draba.
Naglum, se Vassända-Naglum.
Nagornyj-Karaba’gh [nagå’rnaj-], autonomt
område inom Azerbejdjan; 4,160 km2; 180,000
inv.; 89% armenier, io°/o turkar. N. är ett
bergigt skogsland kring Kuras bifloder. Flera
el-kraftstationer. Huvudstad är Stepanakert (c:a
5,000 inv.).
Nagoya, huvudstad på s. Hondo, förbindes
genom en kanal med djuphamn vid Iseviken;
Japans fjärde stad; 1,030,600 inv. (1950). N. är
Japans mest utpräglade moderna industristad.
Tillv. av flygmaskiner, automobiler, textilier
m. m. Med. högsk. Märkligt daimyoslott (från
1610). Radiostation. Flygstation.
Nagpur [eng. utt. nägpoG], huvudstad i
staten Madhya Pradesh, Indiska unionen; c:a
300,000 inv. Viktig järnvägsknut på linjen
Bombay—Calcutta. Univ. (gr. 1923), teknisk högsk.
samt anglikansk och rom.-kat. domkyrka. Stora
vattenreservoarer.
Nagu, fi. Nau’vo, skärgårdskommun i Äbo
och Björneborgs län, Finland, s. v. om staden
Åbo; c:a 2,500 inv., svensktalande.
Naguib, Muhammed, egyptisk militär och
statsman (f. 1901). Under 2:a världskriget
tjänstgjorde N. som överstelöjtnant bl. a. i
generalstaben, blev överste 1944,
deltog som
brigadgeneral i fälttåget mot
Palestina 1948, blev
generalmajor 1950 och
generalinspektör för
infanteriet 1951. N.
kom att stå som
ledare för den med
regimen missnöjda
opinionen, särsk. bland
yngre officerare. Han
satte sig i juli 1952 i
spetsen för den
militärrevolt, varigenom konung
Faruk tvangs att
abdi
kera. I sept. s. å. bildade N. själv regering. N:s
politik omfattade från början ett flertal reformer,
ss. jordfördelning, utrensning inom det offentliga
livet, återupprättande av parlamentariskt styre
och stärkande av armén. Då Egypten i juni 1953
proklamerades som republik, blev N. dess förste
president. Egyptens förhållande till
Storbritannien har under N. blivit lugnare.
Nagy- [nadj-], ung., stor-, i ortnamn.
Nagybånya [na’djbänja], ungerska namnet på
staden Baia-Mare i n. v. Rumänien; 13,800
inv. Guld- och silvergruvor, som på 1400-talet
tillhörde huset Fugger i Augsburg.
Nagybecskerek [na’djbät/käräk], se
Veliki-Beckerek.
Nagykanizsa [naMjkani^a], stad i v. Ungern,
35 km s. v. om Bala ton; 31,000 inv. Kvarn-,
sprit-och tegelindustri.
Nagykikinda [na’djki-], se Velika Kikinda.
Nagykörös [na’djköröj], stad i Ungern, 70
km s. ö. om Budapest; 30,000 inv. Stora
vin-och grönsaksodlingar, kvarnar m. m.
Nagy-Szent-Miklos [na’djsäntmiklåj], ort
i Rumänien, se Sånnicolaul-Mare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
