Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nantes - Nantesiska ediktet - Nanteuil, Robert - Nantucket - Naos - Napalm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
603
Nantesiska ediktet—Napalm
604
Hamnen i Nantes.
den av Loire och på öar i floden, Bretagnes
främsta stad och viktig importhamn; c:a 200,000
inv. N. är en av Frankrikes vackraste städer.
Bland sevärdheterna märkas katedralen
S:t-Pierre med berömda gravar (se Colombe, sp.
938). Efter Loires kanalisering kunna omkr. 8
m djupgående fartyg vid flodtid gå upp till N:s
hamn (kajlängd omkr. 2,5 km). Kanalförbindelse
med Brest och järnväg till uthamnen S:t-Nazaire.
Importen består huvudsaki. av kol, oljor,
rörsocker och kolonialvaror. Bland mer betydande
industri märkas sockerraffinaderier, riskvarnar,
tillv. av tvål, fernissor, choklad, konserver
(sardiner, grönsaker), gummivaror m. m.
Skeppsvarv, ylle- och bomullsfabriker. I förstaden
Qiantenay bl. a. kemisk industri (superfosfat).
N., romarnas Portus Namnetum, blev
biskopssäte på 300-talet och senare hertigdömet
Bretagnes huvudstad. Under 2:a världskriget utsattes
N. för våldsammma flyganfall. Stora delar
ödelädes systematiskt av tyskarna, innan de
utrymde staden (i allt mer än 5,000 förstörda el.
skadade hus). Dennas trånga och oregelbundna äldre
kärna utbreder sig på n. flodstranden i en
halvcirkel kring det forna hertigslottet, påbörjat
1496, i vilket Nantesiska ediktet undertecknades
(nu delvis museum). Den gotiska katedralen
S:t-Pierre (1434—1893) blev allvarligt skadad i
kriget, likaså börsen (1792—1812). Dobréemuseet
innehåller värdefulla saml. av konst, historia och
kulturhistoria. Vidare finnas konstmuseum,
botanisk trädgård och flera skolor för högre
fackutbildning.
Nantesiska ediktet, den i Nantes 15 april 1598
utfärdade lag, varigenom Henrik IV av
Frankrike gav sina forna trosförvanter, hugenotterna,
en mängd religiösa och politiska friheter.
Grundprincipen var, att den katolska religionen var
regel och den reformerta undtantag. Den förra
fick utövas överallt i riket, den senare endast
på sådana orter, där den under tiden närmast
före ediktets utfärdande utövats offentligt, under
alla förhållanden i två städer i varje provins
(med uttryckligt undantag för
Paris) samt dessutom i
adelsmännens hus på landet.
Däremot fingo hugenotterna
vistas överallt i riket, de hade
tillträde till alla statens
ämbeten och rätt att hålla
synoder samt även, med
kungligt tillstånd för varje gång,
politiska sammankomster.
Hugenotterna skulle få
behålla omkr. 100 s. k.
säkerhets-platser, d. v. s. städer i olika
delar av landet, därav flera
starka fästningar (t. ex. La
Rochelle). Ediktet
överträddes och inskränktes under
Richelieu genom nya stadgar
och upphävdes slutligen av
Ludvig XIV 1685.
Nanteuil [nätö’j],
Robert, fransk
kopparstic-kare (1623—78). Han vann i Paris stor
framgång som porträttmålare i pastell; men det
var som gravör han vann sina största lagrar.
N. avbildade Colbert (se bild vid d. o.),
Ma-zarin, hela det kungl. hovet och blev
överhopad med beställningar. Ludvig XIV, vars
porträtt han flera gånger utfört, utnämnde
honom till kungl. kabinettstecknare och
hovgra-vör samt ledare av de kungl.
gobelängmanufak-turierna. Inom sin porträttkonst mottog N.
intryck av P. de Champaigne, inom
kopparsticks-tekniken lärde han av A. Bosse. Som tecknare
fortsatte han Clouets och Dumostiers traditioner
men gjorde stilen friare. Några av hans mest
kända graverade blad äro porträtten av drottning
Kristina (efter Bourdon), drottning Anna (efter
Mignard) och Turenne (efter Champaigne). N:s
magnifika självporträtt hänger i Uffizierna i
Florens. — Biogr. av E. Bouvy (1924).
Nantucket [nänta’kit], låg, sandig ö
utanför s. ö. kusten av Massachusetts, U.S.A. Stad:
N. (c:a 3,000 inv.). N. var på 1800-talet stor
valfångststation; är nu badort.
Nao’s (grek., eg. ”tempel”), kultrummet i det
grekiska templet, motsv. lat. cella. Bakom n.
kunde förekomma förvaringsrum. Förhallen
framför n. kallas pronaos. — I den fornkristna
basilikan betecknar n. församlingsrummet i mots.
till koret.
Napalm, en blandning av aluminiumsalter av
naften- och fettsyror, ss. palmitinsyra
(därav namnet), användes för att förtjocka olja
el. bensin till en klibbig geléartad massa,
varmed brandbomber fyllas (napalmbomber).
Massan har genom sin konsistens synnerligen
goda antändande egenskaper. —
Utexperimente-rade i U.S.A., kommo napalmbomber under
slutet av 2:a världskriget till stor användning. De
utnyttjades främst mot de japanska städerna
(3 kg-bomber, som fälldes i knippen), de tyska
industrierna (100—250 kg-bomber) samt i de
hårda slutstriderna i Stilla havet mot japanska
befästningar (600 liters-bomber). I Koreakriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
