Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nationalsocialister, nazister, nasister - Nationalsozialistische deutsche Arbeiterpartei - Nationalstat - Nationalsång - Nationaltemplarorden (N.T.O.) - Nationaltheatret - Nationaltidende - Nationalverkstäder - National volunteers - Nationell - Nationella framstegspartiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nationalsozialistische deutsche Arbeiterpartei—Nationella framstegspartiet 656
655
och etiska normer. Nationalsocialismen förnekade
alla internationella ideal och var extremt
nationalistisk, den var vidare anti-intellektuell,
anti-de-mokratisk, anti-humanitär och
anti-individualis-tisk. Den förnekade de moderna frihets- och
sanningsidealen. Handling, dynamisk och brutal
kraft sattes över rationellt tänkande samt etiska
och rättsliga normer. Människan hade intet värde
som individ utan endast som medlem av sitt folk
och genom sina insatser för folket; på grund
härav framträdde i ideologien ett drag av
hjältedyrkan och ett heroiskt ideal. Folket uppfattades
som en mystisk natur- och arvsbetingad
gemenskap (Blut und Boden). Folk och människor
voro icke jämlika och borde icke ha lika
rättigheter. Främst av alla folk stod det tyska
(Her-renvolk). Dess förnämsta egenskaper
framträdde klart i den forngermanska hjältevärlden och
skulle åter komma till heders i framtiden. N.
avsågo nämligen att ytterligare förädla det tyska
folket genom en raspolitik, som skulle renodla
den ädla nordiska rasen samt utrensa och
undertrycka raser, vilka stämplats som mindervärdiga,
särskilt semiterna. Det främsta uttrycket för det
tyska folket var ledaren (der Führer). Från
honom skulle all makt delegeras nedåt
(ledarprin-cipen), folket var skyldigt honom obetingad
lydnad och trohet. Ett drag av fornnordisk
hird-romantik kom härigenom att ingå i den
nationalsocialistiska mytbildningen.
I Österrike och bland
Tjeckoslovakiens tyskar funnos redan före Hitler
nationalsocialistiska partier. Efter n:s makttillträde
i Tyskland understöddes de från detta land men
förbjödos och upplöstes. Även Holland och
Danmark hade sina nationalsocialistiska
partier, ledda av resp. A. Mussert och F. Clausen.
Under 2:a världskriget samarbetade de med
tyskarna och avslöjade därmed sin verkliga karaktär.
I Norge hette motsvarande organisation Nasjonal
samling. Sverige har haft en mångfald
nazistiska organisationer. Ingen nådde verklig
betydelse. De viktigaste voro Svenska
nationalsocialistiska partiet (SNSP) 1931—36 under B.
Furugård, Nationalsocialistiska blocket under M.
Ekström och Nationalsocialistiska arbetarpartiet
(NSAP) 1933—50 under S. O. Lindholm, sedan
1938 benämnt Svensk-socialistisk samling. —
Litt.: H. Carlsson, ”Nazismen i Sverige” (1942);
K. Heiden, ”Der Führer” (utg. i U.S.A. 1944;
sv. övers, s. å.); A. Bullock, ”Hitler. A study
in tyranny” (1952).
Nationalsozialistische deutsche
Arbeiterpartei [natsiånä’lzåtsiali’stifa dåi’tfa [-a’rbäitar-partäi’],-] {+a’rbäitar-
partäi’],+} NSDAP, se Nationalsocialister.
Nationalstat, stat, vars territorium i stort sett
bebos av ett och samma folk.
Nationalsång, se Folksånger.
Nationaltemplarorden (N.T.O.), den näst
största av nykterhetsorganisationerna, stiftad 1922
genom sammanslagning av Templarorden (bildad
1884) och Nationalgodtemplarorden (bildad 1888).
N. arbetar i överensstämmelse med sitt motto,
”Nykterhet, fred och folkuppfostran”, icke blott
för nykterhetens främjande utan jämväl inom
fredsrörelsen och folkbildningsarbetet. N. var den
av nykterhetsorganisationerna, som först mera
planmässigt på sitt program upptog arbetet för
sina medl:s fysiska fostran (scoutverksamhet,
gymnastik). N. har c:a 44,000 medl. (30,000
vuxna). N. utger bl. a. veckotidn. Ariel och
äger genom Nationaltemplarordens förlags-ab.
eget tryckeri, Vasatryckeriet, i Stockholm. N.
äger egen folkhögsk. på Wendelsberg, Mölnlycke,
grundad 1908. Bland N :s ordenschefer märkes
sedermera statsminister Carl Ekman 1922—27. —
Ungdomsförbundet Heimdal inom
N. bildades 1901 och är de svenska
nykterhets-organisationernas äldsta ungdomsförbund.
Nationältheatret [-Jo-], Oslo, började byggas i
Studenterlunden vid Karl Johans gate 1891 efter
ritningar av Henrik Bull, invigdes 1899 och blev
efter Kristiania theater, som stängdes s. å., den
ledande norska talscenen. N., som började utan
statligt stöd, startades som ab. och fick 1926—
27 sitt första anslag från kommun och storting.
N. har hållit en genomgående hög konstnärlig
standard med huvudvikten lagd vid den nationella
dramatiken. Mera tillfälligt har man också
givit opera och operett. Bland teaterns chefer
märkas Björn Björnson, Halfdan Christensen samt
sedan 1946 Knut Hergel. — Ett Johan
Svendsen-monument, utfört av S. Fredriksen, restes 1940
vid N. —• Litt.: A. Rönneberg, ”N. gjennom
femti år” (1949).
Nationaltidende [naJonäJtiÖana], daglig dansk
morgontidning, utg. i Köpenhamn. N. grundades
som aftontidn. av Dags-Telegraphen, utg. av C.
Ferslew, men redan 1877 huvudtidn. N.
redigerades från början i strängt konservativ anda. Då
Ferslews tidningar 1931 inköptes av förlaget
Gyl-dendal, uppgick N. i Dagens Nyheder, som bar
dess namn som undertitel. 1936 övertogs Dagens
Nyheder av ett ab., som har anknytning till Det
konservative folkeparti och fortsatte tidn:s
utgivande under namnet N. med Dagens Nyheder
som undertitel. Av N :s red. kunna nämnas H.
R. Hiort-Lorenzen (1878—93), G.
Helweg-Lar-sen, N. Blædel och A. Schoch. Nuv. chefred,
är sedan 1946 Niels Jörgensen.
Nationalverkstäder (fr. ateliers nationaux),
arbetsföretag, som på förslag av L. Blanc
sattes i gång enl. den provisoriska franska
regeringens dekret av 25 febr. 1848 och voro avsedda att
bereda nödhjälpsarbete åt de arbetslösa
massorna. Arbetstillgången svarade dock icke mot de
arbetssökandes antal, och man drevs till att
utdela understöd utan att kräva arbetsprestation.
Sedan regeringen från mars till fram i juni
utgivit mer än 14 mill. frcs, uppgavs försöket,
vilket ledde till juniupproret.
National volunteers [nä’Jnl vålonti’az] (eng.,
nationella frivilliga), frivilliga trupper, bildade
på Irland 1913 i samband med striden om
irländsk självstyrelse. En radikal grupp bland
dessa bröt sig ut och bildade Irish volunteers.
Natione’ll, utmärkande för en nation;
fosterländsk.
Nationella framstegspartiet i Andra
kammaren bildades 1906 på initiativ av Hans Andersson,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
