Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nationernas förbund, Folkförbundet - Nationsförening - Nativism - Nativitet - NATO - Natoire, Charles Joseph - Natorp, Gull, f. Ericsson - Natorp, Paul - Natrium - Natriumföreningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
665 Nationsförening—Natriumföreningar 666
uppdragna ramen voro finansiellt självstyrande
och även f. ö. nästan helt oavhängiga. De voro
Fasta mellanfolkliga domstolen i Haag och
Internationella arbetsorganisationen i Genève. —
Genom det stort anlagda bibi. (c:a 350,000 bd) och
genom sekretariatets tekniska avd. med deras
internationella, allsidigt skolade personal skapades
en enastående internationell upplysningscentral,
som i stor utsträckning kunde fortsätta sitt arbete
även under 2:a världskrigets år. — Litt.:
För-bundsförsamlingens förhandlingar ha publicerats
i ”blå böcker” i ”Aktstycken utg. av Utrikesdep.”
(1920 ff.); andra aktsaml. och speciella bibliogr.
äro ”Journal officiel de la Société des nations”
(1920—40), ”Resumé mensuel des travaux de la
Société des nations” (1921—40), samt ”Annuaire
de la Société des nations” (10 bd, 1927—40) ;
vidare M. J. Carrol, ”Key to the League of Nations’
documents 1920—36” (5 bd, 1930—38) och W.
Schiffer, ”Répertoire des questions de droit
International posées devant la Société des nations
1920—40. Publié sous la direction de A. C.
Brey-cha-Vauthier” (1942). — Ur mängden av
bearbetningar må nämnas ”N:s organisation och
verksamhet”, utg. av Svenska föreningen för N.
(2:a uppl. 1935); T. Gihl, ”N. och sanktionerna”
(1936); G. Hesslén, ”N.” (1937); O. Göppert,
”Organisation und Tätigkeit des Völkerbundes”
(i ”Handbuch des Völkerrechts”, bd 4, 1938);
F. Castberg, ”Folkförbundets nederlag” (1944).
Nationsförening, se Nation.
Nativfsm (av lat. nativus, medfödd), läran, att
vissa åskådningar el. begrepp, ss. rum och tid,
äro ursprungliga och medfödda. N., som i äldre
filosofi företräddes av Platon och i nyare av
bl. a. Descartes, angreps av Locke, som ansåg,
att själen från början är ett oskrivet blad och
att all kunskap är förvärvad. Mot n., som hör
nära samman med rationalismen, står sålunda
empirismen. — Termen n. är införd av Helmholtz.
Nativitet, se Födelsefrekvens.
NATO, förk. för eng. North Atlantic Treaty
Organization (se Nordatlantpakten).
Natoire [nat<oä’r], Charles J o s e p h,
fransk målare (1700—77). Han studerade i Paris
för Franqois Lemoyne och från 1721 i Rom,
återkom till Paris, invaldes 1734 i franska
konst-akad. och blev inom kort prof. Han var från
1751 dir. för franska konstakad. i Rom. N.
målade historiska och mytologiska tavlor i den
galanta genren efter Bouchers förebild utan att
nå upp till dennes eleganta stil. I Louvren finnas
fyra dukar; Nationalmuseum i Stockholm äger tre
tavlor av N.: ”Flodgudomligheter” samt två
dörr-överstycken, som förut suttit på Stockholms slott.
Natorp, Alma Gunilla (G ull) Maria, f.
Ericsson, skådesplerska (f. 1880 10/i), 1917
—36 i huvudsak knuten till Blancheteatern,
därefter vid skilda scener. Hennes rollgalleri
omfattar ett stort antal karaktärsroller. Hon tillhörde
Blancheteaterns bästa krafter. — G. 1913 m.
skådespelaren Arthur Natorp (1890—1943).
Natorp, Paul, tysk filosof (1854—1924),
prof, i Marburg 1893, jämte Cohen och Cassirer
den främste representanten för Marburgskolan.
I anslutning till Kant finner N. filosofiens
viktigaste uppgift i kunskapsteorien. Dess uppgift
fattar N. icke psykologiskt utan som ett
bestämmande av de logisk-aprioriska villkoren för
kunskapen. Även i etiken ansluter sig N. till Kant
men vill genom att utbilda etiken till socialetik
ge den ett mer konkret innehåll. I sammanhang
med etiken har N. även utvecklat pedagogiska
tankar, varvid han, utvidgande pedagogikens
begrepp, anger statens uppgift ligga i en
social-pedagogisk verksamhet. N:s sista arbeten, som
röja inverkan av i:a världskrigets och
efterkrigstidens händelser, behandla historiefilosofiska
frågor. — Viktigaste skrifter: ”Sozialpädagogik”
(1899), ”Religion innerhalb der Grenzen der
Hu-manität” (1908), ”Die logischen Grundlagen der
exakten Wissenschaften” (1910), ”Allgemeine
Psychologie nach kritischer Methode” (1912),
”Deutscher Weltberuf” (2 bd, 1918),
”Selbstdar-stellung” (i ”Philosophie der Gegenwart in
Selbstdarstellungen”, 1921).
Natrium, en envärdig alkalimetall. Kem.
tecken Na. Atomnummer 11, atomvikt 22,097. N.
förekommer mycket allmänt i naturen och ingår
till 2,6% i jordens yttre lager. På grurnd av sin
starka kemiska frändskap förekommer n. aldrig
fritt i naturen utan alltid som salter. N.
framställdes f. ggn 1807 av Davy. Fabriksmässigt
framställes det nu genom elektrolys av smält
natriumklorid el. hydroxid. N. är en silvervit,
glänsande, mjuk metall, som med stor hastighet
oxideras i luften och med yttersta häftighet
angriper vatten. N. måste därför förvaras i
vattenfria och syrefria vätskor, t. ex. i fotogen. N:s
spec. v. är 0,974. Vid låg temp. är metallen hård,
vid rumstemp. mjuk som vax. Dess smpt är 97°9
och kpt 88o°. Näst silver leder n. den elektriska
strömmen bättre än någon annan metall. I luft
brinner n. med gul låga. N. nyttjas mycket på
laboratorier samt inom industrien för
framställning av vissa natriumföreningar. Även som
kontaktsubstans användes n. exempelvis vid teknisk
framställning av bunakonstgummi.
Natriumföreningar. Natrium är i sina
föreningar envärdigt, salterna äro vanl. lättlösliga
i vatten och färglösa, om ej motsvarande syra
är färgad. Svårlösligt är natriumpyroantimonat,
Na2H2SbaO7, som därför nyttjas för påvisande
av natriumjoner. Natrium och n. färga en lysande
låga starkt gul, vilket nyttjas till påvisande av
natrium även i ytterligt små mängder. N
atrium o x i d, Na2O, är en vit, obeständig förening,
som erhålles genom upphettning av natriumnitrat
med metalliskt natrium. — N a t r i um p e
r-o x i d, Na2O2, erhålles genom upphettning av
natrium i en torr luftström. Den verkar kraftigt
oxiderande och sönderdelas av vatten under
bildning av väteperoxid samt användes under
beteckningen o x y 1 i t i syrgasapparater för militära
ändamål och i gruvdrift. — N atriumhy
d-r o x i d, natronhydrat, natriumhydrat, kaustikt
natron, NaOH, är en av de starkaste oorganiska
baserna. Vattenlösningen kallas natronlut.
Kemiskt ren natriumhydroxid är vit till färgen,
mycket lättlöslig i vatten under värmeutveckling,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
