Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Necker, Jacques - Necrologium - Necrologium Lundense - Necrophorus - Nectandra - Nectariniidae - Nectarium - Nectria - Necydalis - Nedansiljans domsaga - Nedbal, Oskar - Nederbotten - Nederbörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
709
Necrologium—Nederbörd
710
var professor. Tidigt ingick N. i en bankirfirma
i Paris, grundade själv 1762 en sådan och vann
stor rikedom. 1768 blev han Genèves
minister-resident vid franska hovet. N. och hans
begåvade maka, den schweiziska prästdottern S
u-zanne Curchod (1739—94), gjorde sitt hem
till en litterär-politisk salong. I en tryckt skrift
1775 ang. spannmålshandeln angrep N. Turgots
frihandelspolitik. Vid
Turgots fall blev N.
1776 finansminister
och 1777
generaldirektör för finanserna.
N. var skicklig
finansman men utan
egentlig
statsmannabe-gåvning. De stora
statslån, som han
upptog för att finansiera
amerikanska kriget,
förorsakade ofantliga
svårigheter. Då N.
1781 offentliggjorde
en mycket
förskö
nad ”Compte rendu au roi”, i vilken han
företrädde ett sparsamhetsprogram, väckte detta
raseri i hovkretsarna, och han fick avgå s. å. Efter
Calonnes misslyckande blev N. 1788 åter
finansminister. Hans program var, att konungen skulle
tillmötesgå tredje ståndet. Då N. n juli 1789
plötsligt avskedades, betraktades detta som en
kupp av drottningen, och Parisupproret 12—14
juli utbröt. N. återkallades från Schweiz men
lyckades aldrig taga den verkliga ledningen. Sept.
1790 avgick N. och levde sedan på Coppet nära
Genève, sysselsatt med filosofiskt och historiskt
författarskap. Hans dotter var madame de Staèl.
— Litt.: E. Lavaquery, ”N., fourrier de la
revolution” (1933).
Necrolo’gium, lat., se Nekrologium.
Necrolo’gium Lundènse, en Lunds univ.-bibl.
tillhörig pergamentscodex i stor oktav om 183
blad. N., som utgör den äldsta bevarade av
Lunds domkyrkas minnesböcker (se vidare Liber
daticus), togs i bruk 1123. Av i Norden
avfattade, handskrivna dokument är N. det äldsta, som
i original bevarats. Handskriftens kärna är det
egentliga nekrologiet, Memorials fratrum, vars
tidigaste notiser överförts från ett ännu äldre
nekrologium. N. är utg. (1923, med inl. och
kommentar) av L. Weibull.
Necro’phorus [-f-], zool., se Dödgrävare.
Necta’ndra, i tropiska och subtropiska
Sydamerika samt Mellanamerika och Västindien
hemmahörande släkte av fam. lagerväxter. Flera
arter lämna värdefullt virke; viktigast är
greenheartträ, grön trä (av N. Rodiei
i Guayana).
Nectarinlidae, zool., se Honungssugare.
Necta’rium, dets. som nektarie, se
Honungs-körtlar.
Ne’ctria, svampsläkte av fam. Hypocreaceae
bland kärnsvamparna. Fruktkropparna äro små,
oftast sittande flera tillsammans, vanl. röda el.
gula. N. omfattar dels saprofytiska, dels
para
sitiska arter. Flera av de senare förorsaka
farliga växtsjukdomar. En mycket vanlig art är N.
cinnabarina, som angriper stammar och grenar av
en mängd träd och buskar och vars lysande röda
konidievårtor frambryta talrikt på de döda
delarna av växten. N. galligena och N. ditissima
förorsaka kräfta på lövträd (se Kräfta, sp. 930).
Ur N. ha utbrutits nya släkten, bl. a.
Calonec-tria med arten graminicola, som förorsakar
snömögel på säd och gräs.
Necy’dalis, zool., se Långhorningar, sp. 233.
Nedansiljans domsaga i Kopparbergs län,
under Svea hovrätt, omfattar kommunerna
Gag-nef, Ål, Bj ursås, Leksand, Siljansnäs, Rättvik,
Boda och Ore samt utgör sedan 1948 ett tingslag
med tingsställen i Leksand (tillika kansli) och
Rättvik. N. tillhör Nedansiljans och Falu
fögderier samt Leksands och Rättviks kontrakt i
Västerås stift.
Ne’dbal, Oskar, tjeckisk tonsättare (1874—
1930), elev av Dvorak, från 1923 operachef i
Bratislava. Av N:s kompositioner (orkester- och
kammarmusikverk, pianostycken, sånger och
scenmusik) har operetten ”Polenblut” (Wien 1913)
med framgång uppförts även i Sverige.
Nederbotten, ett i trävaruhandeln använt namn
på s. Norrland (Jämtlands, Västernorrlands och
Gävleborgs län).
Nederbörd, det vatten, som i flytande el. fast
form från luftmassan tillföres jordytan. Luftens
förmåga att upptaga och kvarhålla vatten i
gasform (vattenånga) avtar med dess temp. vid ett
och samma lufttryck. Då luften upptagit största
möjliga mängd vattenånga, säges den vara
mättad med fuktighet. Vid o° temp. kan luften
upptaga högst 4,9 g vattenånga per m3, vid 50 6,8 g,
vid io° 9,4 g, vid 15° 12,9 g o. s. v. Om 14-gradig
luft, innehållande 11 g vattenånga, avkyles till 50,
måste följaktligen 4,2 g vattenånga utfällas.
Detta sker genom k o n d e n s a t i 0 n, d. v. s.
vattenångan övergår till fina vattendroppar. I de lägre
luftlagren kan stark avkylning och kondensation
äga rum blott under två förutsättningar, näml,
vid stark nattlig utstrålning mot den fria
rymden el. då en fuktig luftström stryker över en
kallare del av jordytan. I sistn. fall avsättas
vattendropparna på denna och bilda dagg. Om
skillnaden mellan jordytans temp. och den
fuktiga luftens är mycket stor, kan daggbildningen
bli mycket riklig. Småstäderna vid Afrikas n. v.
kust erhålla om sommaren nästan allt sitt
dricksvatten genom att man uppsamlar daggvattnet. Om
en varm, fuktig luftström stryker över en yta,
som avkylts starkt under o°, utfälles
överskotts-vattnet i fast form och fastfryser vid ytan som
rimfrost. Under vissa förhållanden kan
rimfrostbildningen bli mycket riklig. Då om vintern
en varm och fuktig luftström från Atlanten
träffar de till —15 å —-200 avkylda övre delarna
av de lappländska högfjällen, kunna dessa på ett
par dygn täckas av ett flera meter mäktigt täcke
av rimfrost. På de stora inlandsisarna torde n.
huvudsaki. uppträda som rimfrost. — Den
viktigaste orsaken till n. är dock den genom dynamisk
avkylning förorsakade kondensationen. Den
in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
