Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nederländerna - Näringsliv - Mynt, mått och vikt - Finanser - Bankväsen - Religion - Undervisningsväsen - Tidningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
721
Nederländerna
722
wijk, IJmuiden och vid Nieuwe Waterweg
städerna Vlaardingen och Maassluis. 1949 uppgick
fångsten till 261,240 ton, värd 72,2 mill. gulden,
därav sill 110,105 ton, spätta 10,042 ton, ål 4,009
ton och ostron 1,638 ton.
Industrien är till stor del
livsmedelsindustri. Bland viktigare industriområden kan nämnas
området kring Nordsjökanalen (Amsterdam—
IJmuiden) med skeppsvarv, sågverk, järn- och
maskinindustri, pappers- och tobaksfabriker.
Amsterdams berömda diamantindustri är nu
överflyg-lad av både Antwerpens och U.S.A :s. Ett annat
industricentrum utbreder sig kring Rotterdam—
Utrecht och Merwedekanalen med metall- och
maskinindustri samt skeppsvarv. Twente och
Nordbrabant äro de viktigaste
textilindustriområdena med Enschede som centrum. Efter antalet
arbetsdagar är byggnadsindustrien den mest
betydande, därefter komma livsmedels-, maskin-,
metall-, textil-, konfektions-, trä- och
gruvindustri i nämnd ordning. 1950 brötos 12,247,000 ton
stenkol och vid Schoonebeek pumpades 1951
714,300 ton petroleum.
Handeln har under århundraden varit en av
N:s huvudnäringar och har tillfört landet stora
kapitaltillgångar. N: s storartade utveckling under
1600- och 1700-talen som handelsmakt berodde på
landets läge vid mynningarna av de segelbara
floderna Rhen, Maas och Schelde, som ledde till
kontinentens största konsumtions- och
produktionsområden. Slutl. skaffade sig N. kolonier,
vilka sköttes mönstergillt helt och hållet i
ekonomiskt och kommersiellt syfte, så att de därifrån
erhållna varorna blevo en hävstång för
utvecklingen och konsolideringen av N:s handelsvälde.
Förlusten av Indonesien är dock ett allvarligt
avbräck. Värdet av N:s import 1950 var 7,752
mill. floriner, av export 5,288 mill. I N:s
utrikeshandel kommer Sverige på 7:e, resp. 6:e
plats med hänsyn till import och export.
Viktigaste handelspartners 1950 voro U.S.A., Belgien
och Luxemburg, Storbritannien, Indonesien,
Frankrike, Tyskland och Sverige (i nu nämnd
ordning).
Kommunikationer. N. ha ett rikt
utvecklat nät av segelbara floder och kanaler med
en längd av 6,978 km (varav 1,610 segelbara med
fartyg över 1,000 ton). Järnvägsnätets längd är
3,208 km (1950), landsvägsnätets 12,349 km. N:s
handelsflotta uppgick till 1,081 fartyg om
sammanlagt 2,792,978 bruttoregisterton (1950). Av
hamntrafiken har Rotterdam c:a 60% och
Amsterdam 20 % betr, antalet fartyg. Trafikens
omfattning var 1949 blott c:a 2/s av 1938 års värde.
Rhen-armarna bilda en utomordentligt viktig
handelsväg, även om samfärdseln med de västtyska
industriområdena starkt gått ned. Via
flyghamnen Schiphol intar N. en central plats i den
internationella flygtrafiken.
Mynt, mått och vikt. I gulden el. florin = 100
cent =1,50 kr. Metersystemet infördes 1816 och
blev enda lagliga mått- och viktsystemet 1870.
Finanser. Jämte den ordinarie progressiva
in-komstskatten erlägges en speciell inkomstskatt,
vars avkastning går till kommunal skatteutjäm-
ning. Även förmögenhetsskatten är starkt
progressiv. Aktiebolagen erlägga en särskild
proportionell skatt, och såväl fysiska som juridiska
personer erlägga fastighetsskatt.
Kommunalbeskattningen utgår dels som tillägg till
statsbe-skattningen, dels som särskilda skatter.
Bankväsen. Nederlandsche Bank, som bildades
1814, är landets centralbank med sedelmonopol.
Förnämsta kreditinstitutet är Nederlandsche
han-del-maatschappij N. V., grundad 1613.
Religion. Fri religionsutövning är rådande. 1947
hade den gamla, med staten förbundna men
relativt självständiga reformerta kyrkan (de
Her-vormde kerk) 2,988,839 medl., övriga
protestanter 1,259,105. Romerska katoliker voro 3,703,572,
mosaiska trosbekännare 14,346, ”religionslösa”
1,641,214.
Undervisningsväsen. Folkundervisningen är
allmän och obligatorisk mellan 6:e och 14:e
levnadsåret. Den offentliga undervisningen skall vara
konfessionslös (openbare), men konfessionell
undervisning (bijzondere) är vanligast. Den högre
undervisningen (middelbare) omfattar 4 olika
linjer: 1) matematisk (hogere burgerschool), 2)
språklig-nationalekonomisk, 3) klassisk och 4)
konstnärlig-hemvårdande linje. För de tre första
linjerna finns ofta ett gemensamt lyceum för de
båda första åren, och först därefter inträder
differentieringen. Den konstnärligt-hemvårdande
undervisningen tar särsk. sikte på kvinnliga elever
och är i praktiken en slags flickskola. Endast
det klassiska gymnasiet är 6-klassigt och ger
direkt kompetens för högskolestudier; de övriga
linjerna äro 5-klassiga. För forskning och
akademisk undervisning finnas 4 statliga univ., i
Leiden (grundat 1575), i Utrecht (1636), i
Gro-ningen (1614) och i Amsterdam (1877), samt 1
kalvinistiskt univ. i Amsterdam (grundat 1905)
och ett katolskt i Nijmegen (1923) samt 2
han-delshögsk., en statlig i Rotterdam (grundad 1913)
och en katolsk i Tilburg (1927), l
lantbruks-högsk. i Wageningen (grundad 1918) och 1
teknisk högsk. i Delft (grundad 1863). Dessutom
finnas fackskolor av olika slag,
lärarutbildnings-anstalter och skolor för abnormundervisningen.
Tidningar. 1656 började den första tidn. på
holländska utkomma, ”Oprechte Haarlemsche
Courant”. 1951 finnas ett 80-tal tidn.-företag, som
utge 125 tidn., varav 36 katolska. Under den
tyska ockupationen av N. under 2 :a världskriget
indrogos många tidn. och tidskr.; en del av dessa
ha efter kriget åter börjat utkomma. Under
kriget växte fram en underjordisk press.
Provinspressen spelar stor roll politiskt. Konservativa
och katolska tidn. äro De Tijd, utg. i Amsterdam
sedan 1845, och De Maasbode, utg. i Rotterdam
sedan 1868. Liberal-konservativa äro Algemeen
Handelsblad, utg. i Amsterdam, grundad 1828,
och Nieuwe Rotterdamsche Courant, grundad
1843. Het Volk, grundad i Amsterdam 1900,
socialdemokratiska arbetarpartiets organ,
utkommer efter 2:a världskriget under titeln Het vrije
Volk. Voorwarts, grundad 1920 i Rotterdam,
företräder samma parti. De största tidn. voro
fram till 2:a världskrigets slut de neutrala bladen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
