- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 15. Mikael - Noma /
745-746

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Negapatam - Negation - Negativ (adjektiv) - Negativ (bild) - Negativ delaktighet - Negativism - Negativpapper - Negativ storhet - Negativt omdöme, negation - Negeb (Negev) - Negera - Negerfrö - Negerhirs - Negerkorn - Negerpeppar - Negligé - Negligence clause - Negligera - Negociera (Negotiera) - Negotiorum gestio - Negrer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

745

Negation—Negrer

746

unionen, 250 km s. om staden Madras; c:a
55,000 inv. I början av 1500-talet fanns i N. ett
portugisiskt faktori. 1660 erövrades staden av
holländarna; från denna tid härstammar den gamla
holländska kyrkan och kyrkogården.

Negation, nekande, gramm., ord el. orddel,
varigenom ett predikat frånkännes ett subjekt
el. ett ords betydelse förändras till motsatt. I
sv. brukas ej, icke, inte, ingalunda för att helt
enkelt negera ett predikat, t. ex. hunden är icke
ond. Därjämte ha vi särskilda n.: för tid: aldrig,
för rum: ingenstädes, o. s. v., och negativa pron.
ingen, intet, ingenting, ingendera, som på olika
sätt modifiera nekandet, samt en särskild n.,
i svar: nej (motsats: ja), som ensamt negerar
frågesatsen. Varken — eller negerar två led.
Genom prefixet 0- ge vi ord motsatt betydelse el.
upphäva dess betydelse, t. ex. osynlig, ogärna,
ofred. Andra negativprefix äro miss-, t. ex.
misshag, misslyckas, van-, t. ex. vanvård, det urspr.
latinska in-, t. ex. indirekt, m. fl. inlånta prefix.
Ibland brukas icke som negativ vid nomen, t. ex.
en icke-ämbetsman. — Se J. A. Aurén,
”Iakttagelser rörande negationen” (i ”Sv. akad:s handl.
ifrån år 1886”, 22, 1908).

Negativ [el. -i’v], adj., nekande, upphävande.

Negativ [el. -i’v], negativ bild, fotografisk
bild, som återger dagrar mörka och skuggorna
ljusa.

Negativ delaktighet, jur., vissa fall av
underlåtenhet att hindra el. åtm. i tid uppenbara
förestående brottslig gärning av annan, varom man
har vetskap.

Negativi’sm, med., se Katatoni.

Negativpapper, fotografiskt negativmaterial,
vars underlag utgöres av papper i st. f., som
vanligt, glas el. celluloid.

Negativ storhet kallas i matematiken en
sådan storhet, som sammanlagd med en positiv
storhet ger noll till resultat. Förutsättningen för
begreppet n. är alltså en positiv storhet, och
därför använder man sig också av denna senare
för att beteckna en n. på sådant sätt, att man
framför den positiva storheten sätter ett särskilt
kännetecken, ett s. k. minustecken. Negativa
storheter uppträda i matematiken bl. a. vid vanlig
subtraktion, vidare vid upplösningen av
ekvationer. — Begreppet n., som var okänt av grekerna,
infördes i matematiken av Cardano.

Negativt omdöme, negation, filos., ett
omdöme av formen A är icke B, i vilket predikatet
frånkännes subjektet.

Negeb (N egev), landskap i sydligaste
Palestina, motsvarar ung. det forna Iduméen.
öken-artat, men delar av N. ha på senare år uppodlats
med hjälp av konstbevattning (bl. a.
bananodling).

Negera, förneka, bestrida.

Negerfrö, dets. som nigerfrö, se Guizotia.

Negerhirs, bot., se Hirs.

Negerkorn, bot., se Dur ra.

Negerpeppar, se Hylopia.

Negligé [-/è’], ”försummad”; natt-,
morgondräkt; förr även spetsmössa med knytband.

Negligence clause [ne’glid-5ans klä’z], i cer-

teparti och konossement allmänt förekommande
klausul, som fritar redaren från ansvar för skada
på godset, förorsakad genom fel el. försummelse
av någon, för vilken redaren är ansvarig.

Negligera [-JéTa], försumma, åsidosätta,
vårdslösa, strunta i.

Negociéra (-tièra), anskaffa (pengar),
förmedla (lån), underhandla.

Negotiörum ge’stio, lat., jur., uträttande av
angelägenheter åt annan utan dennes anmodan,
i hans frånvaro el. vid annat hinder för honom.
N. kan föranleda ömsesidiga ersättningsanspråk
för den, som uträttat angelägenheterna (”gestor”),
och den frånvarande (”dominus”), ung. likartat
förhållandet vid uppdrag.

Negrer (av lat. ni’ger, svart), Afrikas
mörkhyade invånare (dvärgfolk och buschmän äro
ljusare), huvuddelen av dess befolkning. Deras
nordgräns går från Senegals mynning ung. över
Tim-buktu och Kartum, sedan söderut och ung. längs
Etiopiens sydgräns till Jubafloden och Indiska
oceanen. Utmärkande för n:s yttre är mörk hud,
gråsvart, ulligt (spiralrullat) hår, bred, platt näsa,
tjocka läppar, framskjutande käkparti
(progna-tism) samt långskallighet (dolikocefali);
kortskalliga (brakycefala) folk finnas dock även (Sudan,
Kongo). Den äkta negertypen i populär mening
är mest utpräglad hos vissa Sudannegerfolk,
medan särskilt en del östliga och sydliga bantu
(kaffrer m. fl.) uppvisa många individer med
finare anletsdrag och ljusare hy, säkerligen
beroende på hamitiskt inslag. I allm. är det dock
svårt att till det yttre skilja Sudannegrer och
bantu, utan indelningen av n. i dessa båda
huvudgrupper är i första hand byggd på språkliga
grunder. Nordgränsen för bantufolken går, grovt
räknat, från Kameruns v. gräns över Uganda till
Jubas utlopp i Indiska oceanen. På Östafrikas
högland går dock en kil med nilotohamitiska
stammar ned mellan bantufolken.

N. leva av jordbruk och boskapsskötsel.
Mångenstädes äro jakt och fiske viktiga binäringar,
men det finns också folk, som ej äta fisk. Några
av n:s kulturväxter äro inhemska, och dem
motsvarande vilda former förekomma i många fall
alltjämt. Så är, med undantag för majsen (från
Amerika), förhållandet med de viktigaste
sädesslagen, hirs el. durra, negerhirs och eleusine. Av
rotfrukterna är jams inhemsk men batat och
maniok (kassava) utan tvivel införda av
portugiserna. Bananens kulturformer ha kommit från
Sydasien. Ett stort antal bönor odlas. Bland de
nyttiga träden stå palmerna främst, av vilka
oljepalmen är inhemsk men kokospalmen
importerad av araberna. Om n:s kultur se vidare
Afrika, befolkning. Fruktan el. vördnad för
förfäderna har lett till förfäderskult, som är
allmän bland n. Endast i v. har ett galleri av
gudomligheter och demoner utbildats. En opersonlig
skapargud finns hos bantu både i ö. och v. I v.
finnas ofta ett utbildat prästerskap, offerkult
(även människooffer) och rituell kannibalism.
Det är även de hemliga sällskapens område. Det
är också i v. Afrika, den religiösa bildkonsten
blomstrat och ännu delvis blomstrar.
Negerplasti

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:20:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffo/0459.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free