Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Neurasteni - Neurasteniker - Neurath, Konstantin von - Neurektomi - Neurilemma - Neurin - Neurinom - Neurit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
793
N eurasteniker—N eurit
794
som tar på och försvagar kroppens krafter, kan
framkalla n. Ibland ser man, att n. utvecklar
sig hos en människa, som tvingas till
sysslolöshet och därmed undandrages vardagens och det
vanliga livets stimulus. En neurasteniker kan,
om icke kroppslig svaghet el. sjukdom hindrar,
ofta prestera förbluffande ting, så länge han
känner ett lustbetonat intresse för sitt arbete.
Ett arbete under motstånd, spänning och jäkt ger
i längden förr el. senare n. Uppkomsten av n.
är i hög grad beroende av vederbörandes
kroppsliga och andliga konstitution. Avgränsningen från
andra funktionella nervsjukdomar, neuroser,
sådana som hysteri och hypokondri, är ofta godtycklig.
N:s förnämsta subjektiva besvär äro trötthet och
utmattning. Trötthetskänslor undertryckas ofta
av sociala skäl, varigenom nervös utmattning
uppstår, som småningom yttrar sig i minskad
prestationsförmåga, allmän retbarhet, överkänslighet
mot alla yttre irritament, arbetsolust, huvudvärk,
dålig sömn, depression. I den mån den
neuraste-niske har någon svag punkt i något kroppsligt
organ, framträda i regel mer el. mindre
besvärande symtom från detta (hjärtklappning,
magbesvär), varierande allt efter vederbörandes
konstitution. Den riktiga n. behandlas framför allt
med vila. En del patienter må bäst av arbete
(arbetsterapi). Viktigt är, att neurastenikern före
behandlingen blir föremål för en noggrann
undersökning, så att han känner sig övertygad om
att han icke har några kroppsliga sjukdomar.
Olika former av lugnande medikament kunna
nedsätta den nervösa retbarheten och förbättra
sömnen och därmed också hjälpa den sjuke till
jämvikt och hälsa, överretningstillstånd i
könsorganens funktioner ha länge kallats sexuell n.
— Litt.: N. Antoni, ”En bok om nerver” (1946).
Neurasteniker, person, som lider av
neuras-teni.
Neurath [nai’rät], Konstantin
Her-mann Karl von, friherre, tysk diplomat och
utrikespolitiker (f. 1873), ingick 1901 i
diplomattjänst, blev 1919
minister i Köpenhamn,
1921 ambassadör i
Rom, 1930 i London.
Från denna post
kallades N. i juni 1932 till
att bli utrikesminister
under v. Papen och
kvarstod som sådan
under v. Schleicher
och Hitler fram till
febr. 1938. N. var mer
yrkesdiplomat än
politiker, till sin
åskådning var han
närmast tysknationell.
Un
der sina första år som utrikesminister torde N.
helt ha gillat den förda utrikespolitiken, som han
också själv tillrådde. Han vann Hitlers
förtroende och deltog i det hemliga sammanträde i
november 1937, vid vilket Hitler för sina
närmaste medhjälpare och förtroendemän yppade
sina krigs- och erövringsplaner. N. gjorde vid
sammanträdet vissa erinringar mot Hitler och
uttalade inför denne kort därefter sin önskan
att träda tillbaka. Då Hitler i febr. 1938
omdanade den tyska regeringen och lät göra
viktiga omplaceringar på ledande poster, fick N.
avgå som utrikesminister och efterträddes av
Rib-bentrop. N. behöll emellertid säte i
riksregeringen med uppgift att fungera som president
i ett ”hemligt kabinettsråd”. I verkligheten kom
ett sådant råd aldrig att upprättas, och N.
spelade ej längre någon roll för utformandet av
den tyska utrikespolitiken. Sedan Tyskland
invaderat Tjeckoslovakien i mars 1939,
utnämndes N. till riksprotektor för protektoratet
Böh-men-Mähren. N. mottog posten men var närmast
en dekora ti onsfigur. I september 1941 blev N:s
ställning ohållbar. Hitler kallade honom till sig,
kritiserade hans politik såsom alltför slapp och
tillkännagav sin avsikt att sända Heydrich till
protektoratet för att nedslå allt motstånd. N.
avrådde härifrån, och då Hitler vidhöll sitt
beslut, anhöll han om avsked. Detta beviljades först
i aug. 1943, men N. fick omedelbart
tjänstledighet och hade efter sept. 1941 ingenting att skaffa
med administrationen av Böhmen-Mähren. Efter
kriget slut ställdes N. inför Nürnbergdomstolen
och anklagades för brott mot freden,
krigsförbrytelser, brott mot humaniteten och delaktighet
i sammansvärjning i syfte att begå dessa brott.
Domstolen fann honom skyldig enl. alla
anklagelsepunkterna men ansåg så förmildrande
omständigheter föreligga, att han erhöll det näst
lägsta av alla de ådömda straffen, 15 års
fängelse.
Neurektomi, extirpation av ett stycke av en
nerv.
Neurile’mma (av grek. néu’ron, nerv, och
ei’lema, hölje), se Nervvävnad, sp. 783.
Neurin, CH2 : CH . N(CH3)3OH, giftig bas,
som bildas av äggviteämnen vid förruttnelse.
Neurinom [-^m], med., se Neurom.
Neurit (av grek. neu’ron, nerv). 1) Anat.,
nervutskott (se Nervvävnad, sp. 780 ff.).
2) Med., sjukdomsprocess i nervstammar av
inflammatorisk el. degenerativ natur, som leder
till nervtrådarnas undergång. Man skiljer på
mononeurit i enstaka nervstammar och p
o-ly neurit, som angriper en mängd nerver i
kroppen. Orsakerna till n. äro stundom
mekaniska: yttre våld, tänjning el. tryck
(nervkompression). N. uppträda som yrkessjukdomar,
särsk. i de övre extremiteterna, hos hantverkare,
snickare, trumslagare, smeder, vävare etc., som
använda sina händer i intensivt enformigt arbete.
En av de vanligaste s. k. reumatiska n. är
facialisneuriten, som, innebärande en
ofta hajvsidig förlamning av ansiktets muskler,
framkallas av häftig ensidig avkylning av
ansiktet (drag). N. ger icke alltid smärtor. Svårare
n., som leder till nervens förstöring, framkallar
förlamning och atrofi av musklerna samt bortfall
av känseln i den angripna nervens område.
Viktig anledning till uppkomsten av poly-n. är
bakteriegifter, som cirkulera i blodet vid
infektions
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
