Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Newfoundland, New Foundland - Newfoudnlandshunden - Newgate - New Hampshire - Newhaven (England)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
811
N ewf oundlandshunden—N e wha ven
812
vidsträckt undervattensplatå, genom djuprännor
delad i smärre bankar; dess grundaste parti
(omkr. 40 m under havsytan) begränsas av en
tvär brant mot djuphavet (4,000—5,000 m).
Berggrunden består av gnejs, prekambriska och
kam-brosiluriska eruptiv- och sedimentbergarter, i stor
utsträckning täckta av glaciala avlagringar. Sjöar
och mossar omväxla med stora barrskogar
(svartgran, vitgran, balsamgran, amerikansk lärk),
lavhedar och kala berghällar. N. har i förhållande
till breddgraden (470—520 n. br.) kyligt klimat;
medeltemp. för S:t John’s är i jan. —4% i aug.
I5°5. Kustvattnen avkylas av den kalla,
drivis-förande Labradorströmmen. Täta dimmor lägra
sig långa tider över Belle Islesundet och New
Foundlandsbankarna; vintrarna äro snörika. Den
ursprungliga befolkningen utgjordes av en
indianstam, beothukerna, som dock redan 1827 var helt
utrotad. Senare invandrade micmacindianer från
Nova Scotia, av vilka nu blott ett 1 oo-tal leva
i N:s inre. Den nuv. befolkningen är nästan
uteslutande av brittisk och irländsk härkomst.
En stor del av densamma lever vid kusterna,
sysselsatt med fiske av hälleflundra, torsk, sill
och hummer. 1950 voro mer än 22,000 inv. på
N. sysselsatta i denna näring jämte fångsten av
säl och val längs kusterna av Labrador. 1951
fångades 180,000 sälar. I sjöar och floder fångas
stora mängder av lax, som utskeppas dels frusen,
dels konserverad. Fisket är den äldsta
näringsgrenen, men skogsindustriernas produktionsvärde
är högre. N. äger avsevärda tillgångar av
värdefulla mineralfyndigheter. Särsk. kring Red
Indian Lake och på v. kusten finnas betydande
lager av bly-, zink-, krom- och manganmalmer. Vid
Saint George brytes stenkol. Värdefullast äro de
till 3,5 milliarder ton beräknade förråden av
titan-järnmalm (54% järnhalt) på Belle Isle i
Concep-tion Bay. Dessutom brytes bly-, zink- och
kopparmalm jämte flusspat och kalksten. Jordbruket
är obetydligt på gr. av det hårda klimatet.
Brödsäd kan ej odlas. De viktigaste kulturväxterna
äro potatis, havre och kålrötter. De viktigaste
exportvarorna äro produkter av skogsindustrier
(papper och pappersmassa m. m.) fiske och övrig
havsfångst samt bergsbruk. Viktigaste
importvaror äro textilvaror, kol, spannmål, kött och
fläsk. Den förnämsta hamnstaden är Saint John’s.
Järnvägsnätet hade 1948 en längd av 1,224 km.
Gander är en viktig mellanlandningsplats för
flygtrafiken på Nordatlanten.
ön N. torde sannolikt ha varit känd av
vikingarna; dess återupptäckt tillskrives John
Ca-bot. Redan från tiden omkr. 1500 voro de
fiskrika farvattnen kring ön livligt besökta av
europeiska fiskare, huvudsaki. från Bretagne, vilka
under fisketiden landade på ön; därav härledas
de franska anspråken på N. Från slutet av
1500-talet gjorde England under hänvisning till
Ca-bots resa anspråk på ön; franska och engelska
småsamhällen växte upp. I freden i Utrecht
1713 erkände Frankrike Englands suveränitet
men garanterades åtskilliga rättigheter; bl. a.
ägde franska fiskare ensamrätt till fisket utmed
vissa delar av N:s kust och rätt att på dessa
göra för fisket erforderliga anläggningar. Dessa
bestämmelser, som upprepade gånger bekräftats
men också givit upphov till åtskilliga stridigheter,
omreglerades definitivt 1904. Stridigheter mellan
U.S.A. och N. om fisket i dessa farvatten
bilades 1910. 1867 vägrade N. att ingå i Dominion
of Canada och stod ända till 1949 utanför
densamma men inträdde d. å. efter folkomröstning
däri som dess 10:e provins. — Litt.: V. Tanner,
”Outlines of geography, life and customs of N.
—Labrador” (2 bd, 1944, 1947).
Newfoundlandshunden [njöfåu’ndlands-], se
Hundraser, sp. 566 och bild 19.
Newgate [njö’git], ett Londonfängelse, gr.
1218, där avrättningarna ägde rum; rivet 1902.
Där ligger nu Central Criminal Court.
New Hampshire [njö hä’mp/ia], förk. N. H.,
en av staterna i Nya England i Förenta staterna
(se karta vid d. o.); 23,372 km2; 533,242 inv.
(1950). Den smala kustremsan har en
små-kullig terräng. Det inre uppvisar en mer
storslagen natur, särsk. i n. delen, i vilken n. ö.
U.S.A:s högsta massiv, White Mountains,
reser sig (högsta toppen Mount
Washington, 1,914 m), huvudsaki. bestående av granit.
Det tillhör det appalachiska bergsystemet liksom
den omgivande bergiga, av paleozoiska skiffrar
och sandstenar uppbyggda terrängen. Concord
har en medeltemp. för jan. av —7% för juli
av I9°7 och en årlig nederbördsmängd av 969
mm. Drygt 2/s av landarealen äro täckta av skog
i mer el. mindre ursprungligt skick. På de högre
nivåerna dominera tall- och granskog, på de
lägre däremot lövskog (björk, bok, hemlock, lönn
o. s. v.). Av den utlandsfödda vita befolkningen
voro 1,071 svenskar 1950. De största städerna
äro Manchester, Nashua och huvudstaden
Concord (28,000 inv.). Av de till kyrkliga samfund
anslutna äro katolikerna talrikast. För den högre
undervisningen finnas Dartmouth College i
Ha-nover (gr. 1769) och Univ. of N. i Durham
(1866). De viktigaste kulturväxterna näst hö
äro potatis, majs och havre.
Trädgårdsproduk-ter och frukt, särsk. äpplen, äro betydelsefulla.
Boskapsskötseln med mejerihantering gynnas av
den stora efterfrågan, som råder på
mejeriprodukter inom storstadsområdena Boston och New
York. Industrien är väl utvecklad och gynnas av
god tillgång på vattenkraft, särsk. i
Merrimac-och Nashua-floderna. Ledande industrigrenar äro
sko-, textil-, pappersmasse- och
pappersindustrierna med tillsammans 60 °/o av produktionsvärdet.
Turistväsendet är en viktig inkomstkälla, och det
finns mer än ett dussin statliga parker och
reservat, ss. White Mountains National Forest för
rekreation och sport både sommar och vinter. —
Statslegislaturen består av en senat med 24 medl.
och ett representanternas hus med 398 medl. Till
unionskongressen sänder N. 2 senatorer och 2
representanter. — N., koloniserat fr. o. m. 1623,
tillhörde urspr. kolonien Massachusetts, blev 1679
egen koloni och förklarade sig 1775 oavhängigt.
N. är en av de ursprungliga 13 staterna i U.S.A.
Newhaven [njöhéi’vn], hamnstad i s. ö.
England, nära Ouses utlopp i Engelska kanalen; c:a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
