Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - New York, New York City - Historia - Stadsbeskrivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
825
New York
826
inre av den nordamerikanska kontinenten än
någon av de andra hamnstäderna (Quebec,
Montreal, Boston, Philadelphia, Baltimore).
Appalacherna bilda under större delen av
sin utsträckning en relativt svåröverkomlig mur
mellan det atlantiska kustlandet och de fruktbara
slätterna s. om Stora sjöarna men genombrytas
av Hudson-dalen och den vinkelrät mot denna
gående Mohawksänkan. Genom den senare drogs
Eriekanalen, som blev färdig 1825 och som haft
en oerhörd betydelse för kolonisationen av
Mellersta Västern och därmed för N:s utveckling.
1898 fick N. sin nuv. omfattning och kallades
då Greater N. 1909 gick själva staden N.,
New York City, i folkmängdsavseende om
London (grevskapet London), men först några år
senare, någon gång mellan 1910 och 1920, kom
Stor-N :s (Metropolitan District) inv.-antal att
överstiga Greater Londons, och då blev N.
världens största stad.
Stadsbeskrivning. N:s centrum är ön
Manhattan, mellan Hudson River i v. samt East
River och Harlem River i ö., 21 km lång och
1,5—3,2 km bred. Ingen stadsbild torde vara
mera allmänt känd än s. Manhattans; dess
egenartade och taggiga skyline el. silhuett är
mång-omskriven. Manhattans sydspets var den
egentliga infartsporten till Amerika. Stadens
affärsliv koncentrerades kring denna port, det blev
knappt om utrymmet, tomtpriserna stego
oerhört, man måste utnyttja marken mera intensivt,
man staplade den ena våningen på den andra, man
började bygga skyskrapor (skyscrapers). När
man väl börjat uppföra skyskrapor,
koncentrerades affärslivet ännu mera dit, trafiklinjer
(spårvägar, högbanor, tunnelbanor el.
underjordiska järnvägar) måste ledas dit, folkträngseln
blev ännu större, tomtpriserna stego till en
fantastisk höjd (ett par mill. dollars och mera per
acre), skyskraporna blevo ännu högre, 20, 30, 40,
60 våningar höga. Under senare år ha nya
sky-skrapecentra vuxit upp kring de stora
trafikknutpunkterna Grand Central Terminal (N:s
centralstation), Times Square och Pennsylvania Station.
F. ö. finnas numera skyskrapor i stort antal runt
s. delen av Central Park, innanför Riverside Park,
kring Broadway och på nordligaste delen av
Manhattan. Större delen av Manhattan är emellertid
bebyggd med huvudsaki. 4—6 el. 6—1
o-våningshus och erbjuder i de flesta fall en monoton
och trist anblick. De äldre skyskraporna sakna
karaktär och utsmyckning och äro tröstlöst
opersonliga (t. ex. Equitable Building vid Broadway,
strax intill Trinity Church). De hotade att
förvandla nedre Manhattans gator till tunnlar utan
ljus och luft. Därför bestämdes genom den s. k.
zonlagen (zoning law) av 1916, att skyskraporna
fingo byggas lodrätt endast till en viss höjd,
beroende på gatans bredd, för att sedan
terrass-el. trappstegsformigt avsmalna uppåt. Vackra
exempel på denna skyskrapestil äro bl. a. New
York Telephone Building på nedre Manhattan vid
Hudson River, Hotel New Yorker vid
Pennsylvania Station, Paramount Building vid Times
Square och The News Building. En annan stil
uppvisa de största och nyaste skyskraporna (t. ex.
Chanin Building vid Grand Central, Empire State
Building). De består av ett centralt torn, som
flankeras av terrassformigt uppbyggda flyglar el.
underbyggnader. De nya skyskraporna äro
estetiskt tilltalande, deras stil är imponerande,
kraftig, flärdlös och ändamålsenlig på samma gång.
De flesta skyskraporna äro affärsbyggnader.
Antalet människor, som i en sådan kunna vara
sysselsatta på en gång, motsvarar ung. folkmängden
i en medelstor stad; det uppgår till 10,000—
20,000 och mera. Liksom en stad ha de sitt eget
elektricitetsverk o. dyl. Trafiken inom dem
ombesörj es av ett flertal lokal- och expresshissar.
Många av de stora skyskraporna stå genom
särskilda tunnlar i förbindelse med närmaste
underjordiska el. annan järnvägsstation för att icke
åstadkomma stockning i trafiken på gatorna.
Likväl måste arbetet inom de olika avd. i en stor
skyskrapa börja och sluta vid olika tider, ty
annars skulle det uppstå stockning i trafiken inom
själva byggnaden och vid stationerna; det behövs
t. ex. c:a 25 tåg på tunnelbanorna för att föra
den inom Empire State Building anställda
personalen till och från dess arbete. Många
skyskrapor äro hotell el. hotelliknande apartment houses
(vilka senare i sig förena privatvåningens
avskildhet med hotellets bekvämligheter), sjukhus m. m.
N:s och samtidigt världens högsta byggnad är
Empire State Building vid Fifth Avenue och
mellan 33rd och 34th Street Den byggdes 1929—31
på platsen för Hotel Waldorf-Astoria, N:s
förnämsta hotell, nu inrymt i en ny byggnad vid
Park Avenue och 50th Street, har 102 våningar
och en totalhöjd av 381 m. Höjden ökades 1950
genom tillbyggnad av ett sändartorn för television
(c:a 67 m). Empire State Buildings affärs- och
kontorslokaler ha plats för 25,000 anställda och
betjänas av 69 hissar med en hastighet av 36,6
m/sek. Hisstrummornas sammanlagda längd är
över 10 km. N:s och världens näst högsta
byggnad är den vackra, 1929 färdiga Chrysler
Building invid Grand Central, 77 våningar, 319 m
hög. Strax intill ligger en annan god exponent
för modern skyskrapearkitektur, näml. Chanin
Building, byggd 1929, 189 m hög. Som nr 6 i
fråga om höjd kommer numera Woolworth
Building på nedre Manhattan, vid Broadway och City
Hall Park; den byggdes 1910—13 av F. W.
Woolworth, grundaren av de bekanta
enhetsprisaffä-rerna, är 241 m hög och var, tills Chrysler
Building byggdes, näst Eiffeltornet jordens högsta
byggnad. Wollworth Building (” Cathedral of
commerce”, ”handelns katedral”) intager bland
N:s skyskrapor en särställning, såtillvida, som
den är ett allvarligt försök att på en modern
affärsbyggnad tillämpa gotikens idé (arkitekt
Cass Gilbert). Mellan Fifth och Sixth Avenue
samt 48th och 52nd Street ligger i centrum för
N:s hotell- och nöjeskvarter Rockefeller Center
(1932—39), ett jättekomplex för teater, musik,
film, radio m. m., upptagande 3 V2 kvarter med
en areal av något över 5 har samt bestående av
15 byggnadsenheter med 6—70 våningars höjd.
Den centrala byggnaden, RCA Building, 260 m
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>