Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Niger (flod) - Niger (koloni) - Nigerfrö, negerfrö - Nigeria - Geologi och terrängformer - Klimatet - Växtvärlden - Djurvärld - Befolkning och bebyggelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
869
Niger—Nigeria
870
kallade Oljefloderna, äro täml. obetydliga.
Flera äro dock segelbara för ganska stora
fartyg. N :s nedre och övre lopp ha riklig
sommarnederbörd. I båda inträffar därför högvattnet
under sensommaren. Vid lågvatten beräknas N:s
vattenmassa vid mynningen till 20,000—30,000
m3/sek. N. flyter till stor del genom trakter
med särsk. för bomullsodling mycket gynnsamt
klimat. Man har därför under utförande
storartade bevattningsanläggningar här. Nedanför
Segou byggdes sålunda 1934—41 en 808 m lång
damm med en bro. Medelst denna damm, som
höjer vattenytan något mer än 4 m, bevattnas
f. n. c:a 200 km2, som beräknas ökade till 9,100
km2. — N:s översta och mell. lopp voro kända
redan av Herodotos, men N. betraktades av
honom som Nilens källflod. Först 1830 fastställde
Richard Lander, att Oljefloderna äro N:s
myn-ningsarmar.
Niger [fr. utt. ni^ä’r], den till ytvidden största
kolonien i Franska Västafrika (se karta vid
d. o.), omfattande dettas ö. del; 1,276,627 km2,
2,041,050 inv. (1949; knappt 2 inv. per km2),
därav endast 1,050 européer. Tätare befolkad
jordbruksbygd finns särsk. kring huvudstaden
Niamey (c:a 5,000 inv.) vid floden Niger och
kring staden Zinder (c:a 10,000 inv.) österut.
Främst odlas hirs, jams, jordnötter, bönor,
maniok och dadlar, vartill i floddistrikten komma
bomull och ris. Viktigaste exportartiklar äro
jordnötter och boskap. Koksalt erhålles i Bilma
och Agadès, natron och natriumsulfat i trakterna
vid Tsadsjön.
Nigerfrö, negerfrö, se Guizotia.
Nigeria [eng. utt. näid^aria], off. Colony
and Protectorate of N., brittisk kronkoloni
och skyddsområde i Västafrika (se karta vid
Franska Västafrika). Totala arealen utgör
965,226 km2, med ett beräknat inv.-antal av
24,330,000 (1950). N. indelas i
Nigeria-kolo-nien, som omfattar huvudstaden Lagos med
omgivningar (3,577 km2, 450,000 inv.), Northern
Provinces (729,611 km2, 12,980,000 inv.), Eastern
Provinces (117,697 km2, 5,200,000 inv.) och
Western Provinces (114,341 km2, 4,350,000 inv.).
Även Brittiska Kamerun förvaltas från N.
Geologi och terräng former. N:s s. del består av
Nigerdeltat, fortsatt i v. av en av kustflodernas
deltabildningar uppbyggd kustslätt. I det inre
skjuter Adamauas högland från Kamerun in i
N:s östligaste del. Dess sockel består av urberg,
flerstädes täckt av yngre eruptiver. Det slutar
med en markerad kant vid Nigers stora ö. biflod
Benue. Dennas dal liksom Nigers äro
utskulp-terade i en av kritsandsten uppbyggd platå, som
ö. om Niger med stor bredd fortsätter till den
alluviala kustslätten. N. om sandstensområdet
reser sig Bauchi-platån. Den intar N:s n. ö. del,
och dess s. kant äro de 1,800 m höga
Murchison-bergen. Den är bekant för sina tennfyndigheter.
V. om Nigers sandstensområde ligger ett annat
högland av samma typ som Bauchi-platån men
med blott 300 m medelhöjd. Mellan detta och
kusten utbreder sig s. N:s backland, uppbyggt
av lösa tertiära bergarter. N:s huvudfloder äro
Niger och dess biflod Benue, medan n. ö. delen
av landet avvattnas genom Komaduga till
Tsadsjön.
Klimatet växlar mellan torrt öken- el.
öken-stäppklimat i n. och fuktigt ekvatorialklimat i
s. Vid kusten blåser monsunen nästan hela året
från havet och medför stark nederbörd. Den
årliga regnmängden stiger här ända till 4,000
mm, och man kan urskilja två regnperioder, den
första i juni, den andra i sept.—okt., åtskilda av
en sekundär torrperiod i aug. Den egentliga
torrperioden infaller annars i dec.—jan. Den är minst
utpräglad i ö., tydligare västerut och norrut.
I det inre härska zenitalregn, som i mellersta N.
räcka ända till 6 mån. men längst i n. blott 3 mån.,
här med en årlig regnmängd av 250—500 mm.
Temperaturen växlar mellan 27 å 26° och 240.
Klimatet är i kustlandet mycket osunt men är
bättre på platåerna i inlandet.
Växtvärlden är i n. helt xerofil. Här härskar
grässtäpp, omväxlande med torniga buskar, ss.
akasior och Zizyphus. Särsk. betydelsefull är den
i dalfårorna växande Acacia verek, av vilken man
erhåller gummi arabicum. Längre söderut blir
gräset tätare och högre, och över stäppen resa sig
dumpalmen, tamarinden och apbrödsträdet. Där
regnmängden stiger till 500—1,000 mm årl. under
4—6 mån, uppträder buskstäppen med täta,
torniga buskar. — S. om densamma och i s.
begränsad av linjen för 1,500 mm årlig nederbörd
utbreder sig savannen med högt, tätt gräs och yppiga
galleriskogar längs flodloppen. I s. klädes den av
glesa, under torrtiden lövfällande skogar. Själva
Nigerdeltat tillhör den tropiska regnskogen,
medan flodernas stränder och mynningar kantas av
mangrovevegetation.
Djurvärld. Till sin djurgeografiska karaktär
tillhör N. den etiopiska regionen. På gr. av
stränga skyddslagar finnas ännu på savannerna
gott om högvilt, ss. elefanter, noshörningar,
flodhästar och hyenor. Däremot är den högre faunan
i urskogarna täml. sparsamt företrädd.
Befolkning och bebyggelse. N. är tropiska
Afrikas folkrikaste land. Befolkningens huvudmassa
utgöres av mer el. mindre renrasiga negrer av
sudanid typ. Dit hör bl. a. hausafolket, känt för
sin affärsbegåvning, som grundade stora
negerriken inom det stora, öppna savannområdet i n.
Inträngande ful-(fulbe-) folk tillvällade sig
emellertid makten under 1800-talet och uppdelade
området i de nuv. provinserna, bland vilka emiraten
Sokoto och Bornu voro särsk. mäktiga. Ful äro
dels hedniska nomader, dels bofasta
muhammedaner. De anses vara befryndade med den
etiopiska rasen och äro smärtare och mera välvuxna
än de egentliga negrerna. V. om nedre Niger bo
muhammedanska j orubanegrer, som med
framgång idka åkerbruk, hantverk (smide, krukmakeri)
och handel. De hade väl utvecklade
statsbildningar före européernas ankomst och ha
koncentrerat sig i stora, muromgivna bystäder.
Folktätheten är störst i denna del av N. De största
städerna äro Ibadan (335,000 inv., 1946), Lagos
(230,000), Iwo (86,600), Ogbomosho (84,500),
Oyo (79,340), Oshogbo (64,000) och Abeokuta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
