Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nilsson, Heribert - Nilsson, Hjalmar - Nilsson, 1. Hjalmar - Nilsson-Leissner, 2. Gunnar - Nilsson, Ivar - Nilsson, Janne, i Hörby - Nilsson, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
893
Nilsson
894
vudfrågor inom biologien, framför allt av
art-bildningsproblemet och begreppet utveckling. Som
material för dessa undersökningar har han särsk.
haft släktet Salix. N. har vidare från
mendelis-tiska synpunkter kastat nytt ljus över
mutabi-liteten hos Oenothera Lamarckiana och genom
sina ingående analyser av detta material i hög
grad befordrat den ur genetisk och
allmänbiologisk synpunkt betydelsefulla
O^not/r^ra-forskning-en. Bland N :s övriga arbeten framträda hans
omfattande
undersökningar över
inavelsde-pression och
samkors-ningseffekt hos råg.
I samband med sin
verksamhet som
växt-förädlare har N.
också utg. ett stort antal
skrifter rörande
för-ädlingsteknik och
för-ädlingsresultat. Av
stort principiellt
intresse ärN:s ingående
kritik av
utvecklingsläran i hans senaste
verk, ”Synthetische
Artbildung. Grundlinien einer exakten Biologie”,
1—2 (1953).
Nilsson, Hjalmar, lantbrukslärare, rektor
(f. 1886 6/6), agronomexamen vid Alnarp 1913,
förvaltareassistent vid Alnarps egendom och
lärare vid dess lantbruksskola 1913—14, t. f.
förvaltare 1914—15, föreståndare för
Munka-Ljungby lantmannaskola 1915—18, förvaltare vid
Alnarps egendom och föreståndare för
lantbruksskolan från 1918, föreståndare för lantbruksavd.
vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinst.
1933—53 och Alnarpsinst:s rektor 1941—53. N.
har inom det praktiska jordbruket varit mycket
framgångsrik, och Alnarps egendom har under
hans ledning väl hävdat sin ställning som ett
mönster för skånskt jordbruk. Han har mycket
anlitats inom olika organisationer på
jordbruksområdet, var 1948—52 led. av F. K. (högern)
och riksdagens jordbruksutskott och är sedan
1939 led. av Lantbruksakad.
Nilsson. 1) Nils Hjalmar N., botanist
(1856—1925), doc. i Lund 1885, fil. dr 1886,
assistent 1888 vid den 2 år tidigare bildade
Sveriges utsädesförening i Svalöv, chef för denna
och ledare av dess
vetenskapliga försök
1889—1924; prof:s
titel 1902. Framstående
florist och
växtsyste-matiker, ägde N. en
ingående kännedom
särsk. om den skånska
floran, lämnade talrika
bidrag till Areschougs
flora (1881) och
offentliggjorde under
sina tidigare år
uppsatser om olika växtarter.
1885 utgav han det
sto
ra arbetet ”Dikotyla jordstammar”. Under sin
vetenskapliga verksamhet för kulturväxternas
förädling, särsk. sädesslagens, påvisade N., att det
gamla odlingsmaterialet bestod av en mängd
sinsemellan skilda, konstanta småformer, vilket gav
anledning till att den dittills använda förädlingsmetoden,
massurvalet, uppgavs och man övergick till den
sedan Vilmorin i mitten av 1800-talet kända och
numera allmänna individual- el. pedigree-metoden.
Vid sina förädlingsarbeten med vete och havre
uppdrog N. bl. a. åtskilliga i praktiken viktiga
sorter och påbörjade 1914, efter delvis nya
principer, förädling av socker- och foderbetor,
arbeten, vilka dock endast nådde preliminär
avslutning. Som ledare för Svalövsinst. utvecklade
han en omfattande organisatorisk verksamhet, som
varit av största betydelse för svenskt jordbruk.
2) Gunnar N.-Leissner, den föreg:s son,
jordbruksforskare (f. 1895), se Nilsson-Leissner.
Nilsson, Ivar, skådespelare (1877—1929).
Efter att ha genomgått Dramatiska teaterns
elevskola 1900—01 var N. anställd vid olika
teatersällskap samt från 1908 vid Dramatiska teatern.
Under de två decennier N. var knuten till
national-scenen framställde han ett mycket rikt och
omväxlande galleri av sceniska gestalter, alla
utmärkta av fantasi, kunnighet och ett starkt
sceniskt temperament. Till hans mest
karakteristiska skapelser höra Djävulen i ”Det gamla spelet
om Envar”, Hassan, Danton, officeren i ”Ett
drömspel”, Kasper Rökhatt i ”Det var en gång
—”, Caliban i ”Stormen”, narren i ”Kung Lear”,
Autolycus i ”En vintersaga” och Karl X
Gustav i ”Tåget över Bält”.
Nilsson, Janne, i Hörby, lantbrukare,
politiker (1882—1938), blev efter några års
vistelse i U.S.A. 1912 lantbrukare i Hörby, invaldes
av Jordbrukarnas riksförbund 1919 i Malmöhus
läns landsting, 1921 i A. K. Han blev med tiden
en av Bondeförbundets ledande representanter.
Särsk. inom försvarskommissionen 1930—35
spelade han en viktig roll vid åstadkommandet av
det Bondeförbundets och Folkpartiets förslag,
som kommissionen gjorde till sitt och som låg
till grund för riksdagens beslut i ärendet 1936.
Vid P. A. Hanssons avgång till följd härav blev
N. i juni försvarsminister i Pehrsson-Bramstorps
regering. Efter socialdemokraternas valseger på
hösten 1936 behöll N. sin post i Hanssons nya
koalitionsministär, varigenom en oförändrad
försvarspolitisk kurs markerades. Tilltagande ohälsa
tvingade dock N. att alltmera draga sig undan
det löpande arbetet inom det viktiga
departementet, och han avled 1938.
Nilsson, Johan, lantbrukare, politiker,
ämbetsman (f. 1873 21/s). N. arrenderade 1895—
1932 gården Skottlandshus i hemsocknen Färlöv,
Kristianstads län, och brukade 1925—41
Kars-holms gods i samma län. N. var led. av
landstinget i Kristianstads län 1906—23 och är led. av
F. K. sedan 1909. Han blev snart en av högerns
ledande krafter, som bl. a. gjort betydande
insatser i jordbruks-, skatte- och försvarsfrågor.
N. tillhörde särskilda försvarsutskottet 1924—25,
var ordf, i Bevillningsutskottet 1927—36 och till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
