Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Njutånger - Njåmmelsaskam - NK - NKI-skolan, Nordiska korrespondensinstitutet (Noréns korrespondensinstitut) - nkr - NKVD - N. M. - NM - N.N. - Noa (tröst) - Noa (profan) - Noack, Astrid - Noailles, ätt - Noak - Noaks ark - Noatun - Nobel (förnäm) - Nobel (mynt) - Nobel, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
929
Njåmmelsaskam—Nobel
930
provinsialläkare. Medeltida kyrka, tillbyggd
omkr. 1400; klockstapel (1726). Ingår i N:s och
Nianfors pastorat i Ärkestiftetn, Sundhede
kontrakt. Utgör tills, m. Nianfors storkommunen
Njutånger; 206,94 km2, 5,071 inv. (1953).
Njå’mmelsaskam, se Harsprånget.
NK, förk. för Nordiska kompaniet.
NKI-skolan, Nordiska
korrespondensinstitutet, tidigare Noréns
korrespondensinstitut, en av Sveriges
största skolor för korrespondensundervisning,
grundad 1910 av handelslärare Hilbert Norén i
Malmö, sammanslagen med Osby
korrespondensinstitut 1922 och förlagd till Stockholm 1936.
Kursprogrammet upptar numera över 1,500
rubriker, och elevantalet beräknas uppgå till c:a
100,000 per år. N. har sedan 1940 anordnat
ingenjörsexamen, och nu utexamineras årl. över 100
NKI-ingenjörer. 1937 upplades de första
kurserna för gymnasiestadiet, och under de senaste 10
åren ha mellan 75 och 250 elever per år avlagt
real- el. studentexamen. 1941 startades de första
s. k. N K I-r e a 1 s k o 1 o r n a, där muntlig
undervisning har meddelats av akademiker
(begränsad till 12 å 16 veckotimmar) men där eleverna
f. ö. själva skött sina studier per korrespondens
i hemmen. Antalet skolor har maximalt uppgått
till 72; nuv. antal c:a 10. — Nuv. chef är dir.
Eric Frieberg.
nkr, förk. för norska kronor.
NKVD, se MVD.
N. M., förk. för New Mexico.
NM, sportv., förk. för nordiskt mästerskap.
N.N., förk. för lat. nö’men ne’scio, jag känner
ej namnet, el. notètur nömen, här bör namnet
antecknas (i formulär o. dyl.). Ersätter ett
personnamn.
Nöa, hebr., ”tröst”, äldre, i litteratur
förekommande form Noak, är enl. G. T. känd främst
som hjälten i berättelsen om syndafloden och som
far till tre söner: Sem, Ham och Jafet, från
vilka den nya mänskligheten (efter floden) säges
härstamma (1 Mos. 5—9). N. framställes som
den 10:e i ordningen bland urfäderna före
floden. Efter denna sluter Gud ett förbund med
N., varvid Gud lovar att ej vidare sända någon
sådan flod över mänskligheten och framställer
regnbågen som tecknet på att han vill hålla detta
förbund. N. har sin förebild i de babyloniska
föreställningarna om den 10 :e och siste av de
före den stora floden levande urkonungarna,
vilken också var hjälten i den babyloniska
flodsagan. Enl. en annan framställning (l Mos. 9:20
—27) var N. den förste vinodlaren.
Noa, polynesiskt ord, allmän, profan, i motsats
till tabu (se d. o.). — No anamn,
undvikande benämning på något, som anses vara tabu
och i denna egenskap farligt t. o. m. att nämna
vid dess rätta namn.
No’ack, Astrid Marie Sophie, dansk
bild-huggarinna (f. 1889), fick utbildning som
trä-snidare och kom i förbindelse med J. Skovgaard,
för vilken hon utförde sniderier i Viborgs
domkyrka. Därefter arbetade hon på
Nationalmuseet i Köpenhamn med restaurering av
medelti-NF XV —30
Astrid Noack: Anna Ancher.
Detalj av bronsstaty, 1939.
da
träskulpturer, . vilket
synes ha fått stor
betydelse för
hennes konst.
Först vid 31
års ålder kom
hon till Paris,
där hon blev
elev vid
Acadé-mie scandinave
och fick Adam
Fischer till
lärare. Efter
hemkomsten
började N.
utställa på
Grön-ningen och har
väckt stort
intresse med verk
som Anna
An-cher-statyn i
Skagens
museum (gips 1939)
och det i en
ekstock skurna
”Den korsfästa människan”. N. förenar fransk
stränghet med en stark, ursprunglig känslighet,
vilket skänker allt vad hon gör en särprägel.
Liksom så många andra moderna danska
skulptörer har N. även påverkats av den egyptiska
konsten. — Litt.: P. la Cour, ”A. N.” (1943).
Noailles [ncoäj], gammal fransk adelsätt. En
gren av ätten blev 1663 hertiglig.
Anne Elisabeth M a t h i e u de N.,
grevinna, fransk författarinna (1876—1933), f. rumänsk
prinsessa Bibescu-Brancovan, 1897 g. m. greve
Mathieu de N., framträdde 1901 med poesihäftet
”Le cæur innombrable” och befäste sedan med 4
diktsaml. och 3 brett anlagda prosapoem i
romanform (däribland ”Le visage émerveillé”, 1904;
sv. övers. ”Det förundrade ansiktet”, 1905) sin
ställning som en av de starkast besjälade
gestalterna i nutida fransk lyrik. Mot bakgrund av en
något stiliserad naturmiljö tecknar N. med
säll-spord intensitet den moderna kvinnans affektliv,
sitt eget i ”Le livre de ma vie” (1932). — Litt.:
Biogr. av G. A. Masson (1922) och C. du Bos
(1949); ”Un grand poète franqais möderne, la
Comtesse de N.” (1950).
Noak, se Noa.
Noaks ark, se Ark 1) och Noa.
Nöatim, nord, myt., se Njord.
Nobel [nå’-] (fr. noble), förnäm; högsint.
Nobel [nä’-] (eng. noble), eg. ”ädel”,
finhal-tigt guldmynt, präglat i England 1344—1550 i
stycken om 1, V2 och V4 n. Det fick 1465 namnet
rosennobel, och dess nominella värde höjdes
då från 80 till 120 pence. Nobler präglades även
i andra länder, bl. a. av kung Hans i Danmark
(reg. 1482—1513).
Nobel [nåbe’l], svensk släkt, som härstammar
från Skåne, Ö. Nöbbelövs socken, efter vilken
den tog namnet N o b e 1 i u s. Förste bäraren av
detta namn var häradshövding Peter Nobelius i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
