Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden, svensk förening för nordiskt samarbete - Norden, Eduard - Nordenberg, Bengt - Nordencrantz, Anders Bachmans(s)on
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
N orden—N ordencrantz
30
Bengt Nordenberg: Tiondemöte i Skåne, 1865. Nationalmuseum.
eningarna dels genom
före-dragsverksamhet i sina egna
lokalavd., dels genom att
förmedla nordiska föredrag till
andra organisationer. Ett
samarbete har på senare år
inletts med de stora
folkbildningsrörelserna. Föreningarna ha egna tidskr. (i Sverige
Nordens tidning). Den
svenska föreningen utger bl. a. en
småskriftserie, ”Nordens
serie” (1943 ff.), där olika
nordiska frågor av aktuellt
intresse behandlas. Efter 2:a
världskriget ha föreningarna
i den s. k. vänortsrörelsen
funnit ett nytt medel att
främja det nordiska utbytet.
Genom deras förmedling ha
talrika nordiska städer och
örter sammanslutits till
vän-ortskretsar, omfattande en ort
i vart och ett av länderna. —
Den svenska föreningen blev 1943
genomgripande omorganiserad. Då anslöto sig till densamma
flertalet av Sveriges större riksorganisationer
(bl. a. Arbetsgivarefören., Landsorganisationen,
Lantbruksförb. och Kooperativa förb.).
Föreningen blev därigenom ett slags samarbetsorgan för
dem. Samtidigt påbörjades en utbyggnad av
föreningens egen organisation. Föreningen har c:a
22,000 medl.,’ fördelade på 152 lokalavd. Ordf,
är (sedan 1945) generaldir. Axel Gjöres.
Norden [nå’-], E d u a r d, tysk filolog (1868
—1941), prof, i Greifswald 1895, i Breslau 1898,
i Berlin 1906. N. var en mångsidig, skarpsinnig
och lärd forskare, som bl. a. förf, den på
grundliga källstudier baserade ”Die antike
Kunstpro-sa” (2 bd, 1898), med viktiga bidrag till
kännedomen om antik prosarytm, en ypperlig saklig
kommentar till 6:e boken av Vergilius’ Aeneid
(1903), ”Agnostos Theos” (1913), ”Die
germa-nische Urgeschichte in Tacitus’ Germania” (1920)
och ”Die Geburt des Kindes” (1924).
Nordenberg, Bengt, målare (1822—1902).
Han var torparson från Blekinge, sattes i
målar-lära, studerade vid Konstakad., från 1851 i
Düsseldorf, där Tidemand blev hans lärare, och
1857—59 i Paris (elev av Couture) och Italien.
N. blev främst bondelivsmålare och var som
sådan en efterföljare av Tidemand. Bland hans
ämnen märkas ”Tiondemöte i Skåne” (1865; N:s
bästa alster, Nationalmuseum), ”Brunnssällskap i
Småland”, ”Bröllop i Värend”, ”Den sårade
björnjägaren”, ”Den sista färden”. Han målade
flera altartavlor för småländska kyrkor.
Representerad i museer i Göteborg, Växjö, Lund,
Kristianstad, i Mora folkhögskola, Oslo, Düsseldorf.
— Litt.: ”Blekingskt bygdemåler i och dess
mästare” (1951)-
Nordencrantz, Anders B a c h m a n s(s)o n,
politiker (1697—1772), adlades 1743 och slöt själv
sin ätt. N. vann tidigt anseende som köpman och
konstruktör samt blev som konsulatsämbetsman
en målsman för Sveriges kommersiella
utlands-intressen. Han deltog från 1727 i flertalet
riksdagar under frihetstiden, först i borgarståndet,
sedan på riddarhuset. Genom ett större arbete,
”Arcana oeconomiæ et commercii”, som efter sju
års slitningar med censuren utkom i stympat
skick 1730, bröt han väg för den
reformmerkan-tilistiska tidsströmningen i Sverige. Han ägnade
sig även åt uppgörandet av praktiska
allmännyttiga affärsföretag i hattarnas stil och tog bl. a.
initiativet till Järnkontoret 1747 samt blev s. å.
kommerseråd. Efter hand starkt kritiskt inställd
till hattarnas politiska
och ekonomiska
system, utgav N. från
1756 en mängd
reformatoriska skrifter av
starkt polemisk och
kverulant prägel. 1756
utkom en vidräkning
med näringstvånget i
form av ”Påminnelser
vid E. Salanders
’Genväg till slögder’ ” samt
tre mot det
byråkratiska ämbetsmannaväldet kritiska
skrifter. Ett genmäle
från C. M. Adlermarck uppkallade N. 1758
—59 till ett ”Interimssvar” och ett
”Omstän-deligt svar” i form av ”Vördsam föreställning”
till riksens ständer (1759), ett grundläggande
arbete för de yngre mössornas demokratiska och
ekonomiskt liberala samhällsprogram, som N.
ytterligare riktade med sina (1756 undertryckta)
”Oförgripeliga tankar om frihet i bruk af
förnuft, pennor och tryck”, ”Tankar om krig” (2
bd, 1767—72), ”Svea rikes financeverk 1720—
62” (Hamburg 1764), ”Tankar om hemligheter,
tysthets-eder” etc. (4 bd, 1769—71) m. fl. I
mössornas riksdagspolitik spelade N. stor roll. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
