- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 16. Nomader - Payen /
63-64

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordiskt sommaruniversitet - Nordisk veterinärmedicin - Nordist - Nordkalotten - Nordkap - Nordkapare - Nordkapströmmen - Nordkoster - Nordkyn, Nordkinn, Kinnarodden - Nordland - Nordlander, Carl Henrik - Nordlander, Oskar - Nordlandet - Nordlandet, Kejsar Nikolai II:s land - Nordland fylke - Nordlandsbanan - Nordlandsbåt - Nordling, Arnold - Nordling, Raoul

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

63

Nordisk veterinärmedicin—Nordling

64

Nordkap. Jfr bild i å pl. vid Norge.

äldre studenter. Organisationen avser att
intressera dessa för vetenskaplig forskning.

Nordisk veterinärmedicin, facktidskrift för de
nordiska ländernas veterinärer, utg. i Köpenhamn.

Nordi’st, person, som vetenskapligt studerar
nordiska språk.

Nordkalotten, benämning på ung. de n. om
polcirkeln belägna delarna av Norge, Sverige,
Finland och Kolahalvön i nordvästligaste delen
av Sovjetunionen.

Nordkanalen, eng. North Channel, den n.
förbindelsen mellan Irländska sjön och Atlanten, på
smalaste stället 20 km bred. Största djupet,
ö. n. ö. om Belfast, är 272 m.

Nordkap, no. Nordkap^p), udde på Mageröy,
Norge, strax ö. om Europas nordligaste punkt,
Knivskj ellodden. N. ligger på 71010’21" n. br.
och är en c:a 300 m hög klippa, som stupar
brant i havet.

Nordkapare, zool., se Valar.

Nordkapströmmen, gren av Golfströmmen vid
Norges n. kust. N. fortsätter in i Barents’ hav.

Nordkoster, se Kosteröarna.

Nordkyn [nö’rkyn], Nordkinn,
Kinnar-o d d e n, nordligaste punkten på norska och
europeiska fastlandet, på halvön mellan
Lakse-fjord och Tanafjord på 7i°8’ n. br. Fjället
stupar brant ned i havet från en höjd av 308 m.
Jfr Knivskjellodden.

Nordland, se Nordland fylke.

Nordla’nder, Michael Inge Carl Henrik,
ämbetsman (f. 1909 10/t), jur. kand. 1930, blev
assessor i Svea hovrätt 1943 och hovrättsråd i
Hovrätten för Nedre Norrland 1948, var chef för
Jordbruksdep:s rättsavd. 1946—50, blev
stats-sekr. i Jordbruksdep. 1950 (t. f. 1948) och
förordnades till generaldirektör och chef för
Lant-bruksstyrelsen 1953.

Nordla’nder, Oskar, läkare (1884—1953),
med. lic. i Stockholm 1914, reg.-läkare och
byrå

assistent i Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse
1917, fältläkare i fältläkarkåren 1930,
överfältläkare och chef för fältläkarbyrån i
Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse 1930, generalfältläkare
1943, byråöverläkare i försvarets
sjukvårdsförvaltning 1944—47. N. utg. arbeten i militära
sj ukvårdsf rågor.

Nordlandet, no. Norland, dets. som Nordnorge.

Nordlandet, ry. Severnaja Zemlja, förr
Kej-sar Nikolai II :s land, ögrupp i Ishavet n.
om Tajmyrhalvön, mellan 910 och 1060 ö. Igd.
och 77°55’ och 8i°i6’ n. br.; c:a 36,700 km2.
N. omfattar förutom flera små öar fyra stora:
Oktoberrevolutionsön (ry. Ostrov Oktiabrskoj
Re-voljutsij), Bolsjevikön (Ostrov Bolsjevik),
Kom-somoletsön och Ostrov Pioner. Polar- och
flygstation; f. ö. obebodda. N. upptäcktes 1913.

Nordland fylke [nö’rlan], fylke i Nordnorge,
mellan Bindalsf jorden i s. och Ofotfjorden i n.,
38,325 km2; 189,732 inv. (1950). Största delen av
N. ligger n. om polcirkeln. N. har en rikt
växlande natur med djupa fjordar (Bindalsfjorden,
Velfjorden m. fl., stora, vattenkraftiga älvar
(bl. a. Vefsna och Röså), långa, skogklädda
dalar med betydande skogsbruk. Granskogen når
mot n. t. o. m. Dunderlandsdalen i Rana; längre
åt n. endast tall- och björkskog. Längs kusten
ligga tusentals öar. Mest kända äro Lofotens
och Vesterålens ögrupper. I fjord- och
dalbygderna idkas jordbruk samt bergsbruk (Sulitelma
svavelkis- och kopparkisgruvor och Mofjellets
zinkgruvor i Rana); i Dunderlandsdalen
järnmalmsförekomster. Från fisklägena på öarna
drives stort fiske, särsk. utanför Lofoten.
Fylkes-mannen bor i Bodö.

Nordlandsbanan [nö’rlans-], stambana under
anläggning i n. Norge, utgår från Hell station på
Merakerbanan, är sedan 1947 öppnad för trafik
till Lönsdal i Saltdal (571 km från Hell) och
kommer att utsträckas till Fauske vid
Saltfjorden, ev. till Bodö. Banans högsta punkt (680 m
ö. h.) ligger på Saltf jellet 21 km s. om Lönsdal.
Bibanan från Grong till Namsos öppnades för
trafik 1934 (51,5 km).

Nordlandsbåt [nö’rlans-], enmastat, med
större fyrkantigt råsegel försett fartyg,
förekommande på n. kusterna av Norge och härstammande
från vikingatidens drakskepp. N. är täml.
flatbottnad, skarp och spetsig i stävarna samt har
över relingen uppskjutande förstäv.

Nordling, Henrik Arnold, finländsk
språkforskare (1889—1947), fil. dr 1921, doc. i
svenska språket 1924, prof, i nordisk filologi 1939,
allt i Helsingfors. Bland N:s skrifter märkas
”Om sammanskrivning och särskrivning av
sammansättning” (1919), ”Ordskatten i
Södermanna-lagens textcodex” (1928) och ”Runskriftens
ursprung” (i Arkiv för nordisk filologi, 53, 1937)
ävensom ett antal mindre undersökningar i svensk
och isländsk filologi.

Nordling, Raoul Nils André, generalkonsul
(f. 1882 11/n), född i Paris, svensk v. konsul där
1905—26, från 1916 med konsuls titel, sedan
1926 konsul med generalkonsuls titel. N. har
gjort en bemärkt insats i det fransk-svenska
af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:20:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffp/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free