Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norge - Undervisningsväsen - Pressen - Rundradio - Försvarsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
Norge
98
Skolbespisning och skolbad anordnas på åtskilliga
platser. Folkskolan är delad på småskolen och
storskolen, den förra omfattande barn mellan 7
och 10 år, den senare barn mellan 10 och 14 år.
I städernas folkskolor förekommer i allm.
undervisning i engelska.
Den högre allmänbildande skolan (högre
almen-ikolor), som bygger direkt på folkskolan, består
av realskolen och gymnaset, vilkas två första
klasser äro gemensamma. De, som skola ta
real-examen, gå ytterligare 1 år i avslutningsklass,
medan de, som skola avlägga studentexamen
(examen artium), gå 3 år på någon av gymnasets fyra
linjer. På landsbygden äro de högre almenskolorna
något annorlunda organiserade. Där kan man
efter 1- el. 2-årig fortsättningsskola el.
ungdomsskola genomgå 2-årig (fylkes) realskola el. 4-årig
landsgymnas. Procentuellt är studentantalet i N.
större än i något annat nordiskt land. För att
minska tillströmningen till de teoretiska studierna
ha de praktiska utbildningslinjerna omhuldats.
Genom lag av 1946 tillkom framhaldsskolen
(fort-sättningsskolan) som mellanled mellan folkskola
och yrkesskola. Läsåret 1948/49 funnos 10
tekniska dagskolor, 84 lärlingsskolor, 144
verkstadsskolor, 49 lantbruksskolor, 10 skogsskolor, 15
sjömansskolor, 4 fiskeriskolor, 14 maskinistskolor,
5 stewardskolor, 13 handelsgymnasier, 20
kommunala och 66 privata handelsskolor, ett 80-tal
hushållsskolor o. s. v. För mogen ungdom med enbart
folkskolebildning finnas folkhögskolor,
fylkessko-lor och privata ungdomsskolor med
allmänbildande undervisning.
Lärare vid yrkesbestämda skolor utbildas i
allm. vid Statens yrkeslærerskole och Statens
kvinnelige industriskole i Oslo. Konstnärer och
hantverkare utbildas vid Statens håndverks- og
kunstindustriskole i Oslo. För folkskolans lärare
finnas 10 seminarier, medan högre almenskolens
lärare utbildas vid univ. Cand. mag.■-examen, som
ger adjunktkompetens, avlägges vanl. i tre ämnen
på 4 år, medan cand. real.- el. />/ti/o/.-examen, som
ger lektorskompetens, tages på c:a 6—7 år efter
mera vittgående studier i ett av de tre ämnena.
Vidare utbildning, särsk. för folkskolans lärare,
ger N:s lärarhögsk. i Trondheim. — För barn
med viss särart ges undervisning i särskilda
skolor.
För vetenskaplig undervisning och forskning
svara huvudsaki. Oslo univ. (se d. o.) och univ.
i Bergen (grundat 1948 genom en utbyggnad av
det 1825 grundade Bergens museum). Det senare
innefattar 3 fakulteter (historisk-filosofisk,
mate-matisk-naturvetenskaplig och medicinsk) och hade
(949 25 prof., 32 doc. och c:a 400 inskrivna
studenter. Vid sidan om den teologiska fakulteten
vid Oslo univ. finns den ortodoxa
menighetsfakul-teten. För den högre fackliga utbildningen svarar
högsk. för handel (i Bergen), lantbruk (i
Volle-bekk), teknik (i Trondheim), dentalmedicin,
veterinärmedicin, konst och musik (samtliga i Oslo).
För farmaceutisk utbildning finns en särskild avd.
vid Oslo univ. 1949 upprättades Norges
kommunal- og sosialskole i Oslo med en utbildning, motsv.
de svenska socialinst:s. — Vid sidan om lärar-
NF XVI — 4
och fakultetsexamina kan man vid de filosofiska
fakulteterna avlägga en magistergrad, magister
artium (mag. art.) för humanister och magister
scientium (mag. scient.) för naturvetare. Vid
univ., lantbrukshögsk. och den tekniska högsk.
förlänas doktorsgrad efter föregående
disputation.
Pressen. De förnämsta tidn. i N. efter 2:a
världskriget, alla utg. i Oslo, äro Aftenposten
och Morgenbladet (det senare grundat 1819), båda
konservativa, Dagbladet, organ för en radikal
riktning inom venstrepartiet, Verdens Gang,
grundad 1945, borgerlig, partilös, närmast
”radikal”, Arbeiderbladet (grundat 1886; kallat
So-cial-Demokraten till 1910), organ för det
socialdemokratiska arbetarpartiet, och Nationen
(grundad 1918), organ för ”Norges bondestand”.
Friheten, Oslo, är organ för det norska
kommunistiska partiet. Bland större tidningar, som nedlagts,
märkes Tidens Tegn (nedlagd 1941). De stora
avstånden och de fortfarande svåra
samfärdsför-hållandena äro förutsättningar för en rikt
förgrenad lokalpress. De förnämsta landsortstidn.
äro de radikal-liberala Bergens Tidende och
Stavanger Aftenblad och de konservativa Trondhjems
Adresseavis, N :s äldsta existerande tidn. (grundad
1767), och Drammens Tidende (1816). Av
kul-turtidskr. i N. märkas Samtiden (grundad 1890),
Syn og segn (1895), Kunst og kultur (1910),
Spektrum (1946) och Vinduet (1947). — Under
den tyska ockupationen av N. under 2:a
världskriget växte det småningom fram en illegal press,
som med tiden fick en rik utbildning; det utkom
c:a 300 underjordiska publikationer, därav Vs
dagstidningar. Den illegala pressen blev gång på
gång föremål för ”rensningsaktioner”, men den
kunde icke kl avbindas, även om enskilda tidningar
hejdades.
Rundradio, se Norsk rikskringkasting.
För svar sväsen. Återuppbyggandet av försvaret
efter 2:a världskriget var baserat dels på en
3-årsplan för tiden 1946—49, dels på en
försvars-kommittés förslag från okt. 1949, som avsåg
följ, sexårsperiod. Sedan N. anslutit sig till
Nordatlantpakten, har återuppbyggnaden av
försvaret forcerats.
Konungen har högsta befälet över krigsmakten.
Till hans förfogande står ett försvarsråd,
bestående av stats-, utrikes-, försvars-, finans-,
justitie- och folkhushållningsministrarna samt
cheferna för försvarsstaben, armén, marinen och
flygvapnet. Närmast ansvarig för krigsmakten
är försvarsministern, till vars förfogande står
den centrala chefsnämnden (bl. a.
cheferna för de tre försvarsgrenarna).
Försvarsstaben handlägger strategiska och operativa
ärenden samt samordnar de tre försvarsgrenarnas
verksamhet. Landet är territoriellt indelat i 4
för försvarsgrenarna gemensamma
distrikts-kommandon med lokal chefsnämnd
(distrikts-kommandoråd), bestående av de högsta cheferna
för försvarsgrenarna inom distriktskommandot. I
Nordnorge är utsedd en högste för
försvarsgrenarna gemensam territoriell chef.
Värnpliktstiden är 19 :e—44 :e levnadsåret, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
