- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 16. Nomader - Payen /
147-148

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrbottens län - Norrbottens läns hembygdsförening - Norrbottens norra kontrakt - Norrbottens regemente, I 19 - Norrbottens södra kontrakt - Norrby - Norrby, 1. Ida - Norrby, 2. Johannes - Norrby, 3. Johannes - Norrby, 4. Gunnar - Norrbygdens vattendomstol - Norrbyås - Norrbärke

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

147

Norrbottens läns hembygdsförening—Ncrrbärke

148

bottens, Nedre Norrbottens och Skellefteå
skogsdistrikt; det ingår i övre n. lotsdistriktet och är
indelat i 8 lantmäteridistrikt. N. utgör 4
folkskol-inspektionsområden. — Ur Västerbottens län
avsöndrades 1810 N., som då kom att omfatta
Norrbotten samt Torne och Lule lappmarker men 1837
utökades med Pite lappmark.

Norrbottens läns hembygdsförening tillkom
1922 på initiativ av landshövding G. Malm
genom en ombildning av Norrbottens museiförening,
vilken hade stiftats redan 1886 och
åstadkommit en mindre saml. föremål från länet. På
Gützaudden i Luleå har skapats ett mindre
friluftsmuseum, och här uppfördes 1921 en kopia
av Luleå stads rivna gamla rådhus för att tjäna
som museilokal. Fören :s nya byggnad i Luleå
stadspark, Norrbottens museum, stod
färdig 1936 och inrymmer saml. från såväl den
norrbottniska bondekulturen som den lapska
kulturen. N. utger sedan 1922 årsskr. Norrbotten.

Norrbottens norra kontrakt, i Luleå stift,
omfattar 9 pastorat: överkalix; övertorneå;
Korpilombolo; Hietaniemi;
Nedertorneå-Hapa-randa; Paj ala och Muonionalusta; Junosuando;
Tärendö; Karl Gustav.

Norrbottens regemente, I 19, leder sitt
ursprung från de fänikor, som på 1500-talet
uppsattes i landskapet Västerbotten. Sedan
fänikor-na övergått till kompanier, funnos 1624 i
Västerbotten 13 kompanier av Norrlands
lands-regemente, vilka 1630 bildade
Västerbottens regemente. 1841 uppdelades detta
reg., varvid den n. bataljonen bildade
Norrbottens fältjägarkår, vilken 1892 blev N.
Under 1700-talet ägde bataljonsmöten rum på
Näsby hed, Gumboda och vid öjebyn. Från 1833
blev Pitholms hed och från 1883 Notviken vid
Luleå mötes- och lägerplats. 1907 förlädes reg. till
nybyggda kaserner i Boden. N. tillhör 6:e
militärområdet. Reg. fick enl. 1925 års försvarsordning
en särskild skidlöparbataljon med värnpliktiga
från hela landet, som enl. 1942 års försvarsbeslut
förlädes till Kiruna. 1945 beslöts dennas
avskiljande från N. för att bilda Arméns jägarskola.

Norrbottens södra kontrakt, i Luleå stift,
omfattar 12 pastorat: Piteå landsförsaml.; Piteå
stad; Norrfjärden; Hortlax; Älvsby;
Nederlu-leå; Luleå; Nederkalix; Töre; överluleå (med
Boden); Edefors; Råneå.

Norrby, sn i v. Uppland, Simtuna hd,
Västmanlands län, närmast ö. om Sala; 98,7 km2,
1,137 inv. (1953). Slättbygd, uppdelad av
skogspartier. 4,047 har åker. Den delvis medeltida
kyrkan ombyggdes 1886—87. Pastorat i
Ärkestiftet, Fjärdhundra s. kontrakt. Tillhör
storkommunen Tärna.

Norrby. 1) Ida N., pedagog (1869—1934).
Efter utbildning till skolkökslärarinna i Kassel
och Edinburgh samt specialstudier i Glasgow
var N. 1894—1933 föreståndarinna för den av
henne och J. A. Lundell grundade Fackskolan
för huslig ekonomi i Uppsala, vilken under
hennes ledning nådde en ledande ställning på
hus-hållsundervisningens område. Från Fackskolan
utgavs under hennes red. den sedan i ett 40-tal

nya upplagor utkomna ”Hemmets kokbok” (1903
ff.). 1927 blev hon med. heders-dr i Uppsala. —
Litt.: Biogr. av Gertrud Löfgren Norrby (1944).

2) Carl Johannes N., den föreg:s kusin,
präst (1870—1936), föreståndare för Ersta
dia-konissanstalt 1910, teol. dr i Uppsala 1927. N.
utgav utom mycket spridda uppbyggelseböcker
skrifter om kyrklig diakoni, predikosaml. samt
en biogr. över biskop H. v. Schéele (1925).

3) Ernst Wilhelm Johannes N., den föreg:s
son, musiker (f. 1904 V10), fil. mag. 1928, lärare
i Stockholm 1930—39, verkst. dir. i
Konsertfö-ren. i Stockholm samt ordf, i dess programråd
1939, konserthuschef 1950. — N., som studerat
violin (bl. a. för Ernst Törnqvist), piano
(Fritjof Kjellberg och Gottfrid Boon) och sång
(Henry Norris), tog initiativ till Stockholms
kammarorkester (dess ordf. 1931—39), är sedan
1941 verkst. led. i Förbundet Intim musik
(tidigare Folkkonsertförbundet) och har som sångare
framträtt vid talrika oratorie- och
kyrkokonser-ter samt regelbundet medverkat i radio. Han är
ledare av den 1934 bildade Björlingkvartetten,
var 1939—41 dirigent för radioensemblen Voces
intimae, var många år styrelseled. i Stockholms
kyrkosångsförbund, sedan 1943 ledare för
Akademiska kören, förbundsdirigent i Sveriges
kör-förbund sedan 1945 (v. ordf, sedan 1951), ledare
av Konsertfören:s kör Musikaliska sällskapet
sedan 1945, ledare av Sveriges körförbunds
dirigentkurser 1944, 1945, 1947 och 1948, ordf, i
Sveriges körförbunds musikutskott sedan 1949
och ordf, i Stockholms musikbildningskommitté
sedan 1951. Led. av Musikaliska akad. 1949.

4) Gunnar Carl Thomas N., den föreg:s
bror, violoncellist (f. 1911 2B/s), har bedrivit
studier för Eric Holm, Carl Christiansen, Diran
Alexianian och Pablo Casals, Paris, och efter
sin debut 1930 ofta medverkat i radio och
framträtt som solist vid Sveriges förnämsta
konsertföreningar. Han har även gjort konsertturnéer
i grannländerna. N. har varit medlem av
Kjell-ström- och Ruthströmkvartetterna och är 1 :e
konsertmästare vid Stockholms konsertfören.,
där han anställdes 1938, samt medl. av
Gara-gulykvartetten. N. har även framträtt på viola
da gamba. — G. 2) m. sångerskan Eleonora
Collin (f. 1912).

Norrbygdens vattendomstol, domstol för
handläggning av vattenmål från n. Sverige. N.
började sin verksamhet 1919; 1933 utvidgades
dess domsområde med större delen av den då
indragna Mellanbygdens vattendomstol, så att N.
nu omfattar Norr- och Västerbottens län samt
delar av Västernorrlands, Jämtlands och
Gävleborgs län. Kansliet är förlagt till Umeå.

Norrbyås, sn i Örebro län, Sköllersta hd, på
den bördiga Närkesslätten; 32,40 km2, 653 inv.
(1953). 1,684 har åker. Egendom: Sörby.
Kyrkan är huvudsaki. från 1817 (tornet har
tillhört en romansk kyrka). Ingår i Stora Mellösa
och N. pastorat i Strängnäs stift, Askers
kontrakt. Tillhör storkommunen Stora Mellösa.

Norrbärke, kommun i Kopparbergs län,
Västerbergslags tingslag, närmast ö. om Ludvika,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:20:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffp/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free