Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrköping - Näringar - Övriga kommunala inrättningar, undervisningsanstalter och sjukvårdsinrättningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
Norrköping
154
1950 sysselsattes 13,321 arb. vid 266
industriföretag. Textilindustrien är sedan gammalt N:s
dominerande industri, och betr, ylleindustrien är
N. fortfarande landets största; inkl,
trikåindustrien är emellertid Borås nu större, och till följd
av den i N. svagt utvecklade sömnadsindustrien
är i fråga om textilindustrien totalt N. nu blott
landets 5:e stad.
De viktigaste företagen inom
textilindustrien äro yllefabrikerna ab. Förenade
yllefabrikerna (se d. o.) med 1,300 arb., ab. Nyborgs
yllefabrik (gr. 1891) med 450 arb., Drags ab.
(1642) och ab. Max Hellmans yllefabriker med
vardera 230 arb., ab. Törnell & Ringström med
150 arb., ab. Nordiska yllefabriken med 120 arb.,
ab. C. L. Svensson & söner (gr. 1877) med no
arb. och ab. Gamlabro (gr. 1860) med 100 arb.,
varjämte i Åby märkes ab. Freese & Bruno med
120 arb., bomullsväverierna Norrköpings
bomullsväven ab. (se d. o.) med 800 arb. och Holmens
bruks och fabriks ab. med 400 arb.,
trikåfabri-kerna ab. Norrköpings tricotfabrik Alb.
Wester-holm med 230 arb. m. fl., sängkläders- och
vaddfabriken ab. Förenade sängklädersfabrikerna med
c:a 100 arb., möss- och damhattfabriken ab.
Norrköpings strå- och filthattfabrik med 150 arb.,
färgerierna Abrahamssons berednings ab. (urspr.
grundat vid mitten av 1700-talet) och
Norrköpings färgeri ab. (urspr. grundat under senare
delen av 1700-talet) samt sömnadsindustrierna
Regnklädersfabriken Vargen ab. (1898) med 240
arb., ab. C. A. Pettersson (1897, herrkonfektion)
med 150 arb. m. fl. Metallindustriens
huvudföretag utgöras främst av
lantbruksmaskinfabrikerna ab. International Harvester Co. (gr.
1904) med 550 arb. och ab. Manus (1911,
mjölkningsmaskiner och vakuumpumpar) med 200 arb.
samt textilmaskinfabrikerna ab. Texo
maskinfabrik (1940) med 250 arb., ab. Textilmaskiner
(1918, på grundval av den 1848 grundade firman
G. Welander & Kellner) och ab. Kardbeslag
(1918), men dessutom märkas radioapparats- och
elektrotekniska fabriken Norrköpings
elektrotek-niska fabriker ab., Nefa (1925) med 420 arb., ab.
Norrköpings varv & verkstad (1932) med 200
arb., ab. Gusums blixtlås (1948) med 180 arb.
och ab. Butängsverken (1917, järnkonstruktioner
och transportanordningar) med 100 arb., varjämte
i Åby märkes Hults bruks ab. (1697, bolag 1920,
stålhjul och yxor). Inom pappers- och
grafiska industrien märkas främst Fiskeby
fabriks ab:s (se d. o.) pappersbruk, träsliperi
och sulfitfabrik (1871) med 200 arb. och Holmens
bruks pappersbruk och träsliperi med 550 arb.,
Lithografiska ab. Norrköpings
förpackhings-fabrik, litografiska anstalt och boktryckeri (1858)
med 700 arb., wellpapp- och kartongfabriken ab.
Kraftemballage (1930) med 125 arb., ab. Nils
Kindahls industri (1892, bobiner, hylsor o. a.
pap-persförnödenheter för textilindustrien) med 200
arb., kontorsboksfabriken Kommanditbolaget A.
Isberg & son (1892, urspr. gr. på 1820-talet)
samt tapetfabrikerna Norrköpings tapetfabrik
(1880) och ab. Ljungqvists tapetfabrik;
dessutom har Kooperativa förbundet en stor
embal
lagefabrik (c:a 400 arb.); i Åby märkes Loddby
sulfitfabrik (tillhörande Holmens bruks och fa
briks ab.) med 120 arb. Inom livsmedelsindustrien
märkas främst chokladfabrikerna ab. Svea
choklad (1887) och ab. Nissens chokladfabrik (1862),
Kooperativa förbundet margarinfabriken ab.
(1920) samt Norrköpingsortens slakteriförenings
1943 färdiga slakthus och charkuterifabrik. Inom
den kemisk-tekniska industrien märkas ab.
Förenade superfosfatfabrikers i Hälsingborg
norr-köpingsfabrik (1948) med 270 arb., medan
läder-varuindustrien helt domineras av Goodyears
gummi fabriks ab. med 260 arb. — N. är,
bortsett från malmhamnarna i Luleå och Oxelösund,
landets 5:e hamnstad med (1950) 3,995 ankomna
och avgångna fartyg om 2,238,565
nettoregister-ton, varav 1,069 om 902,959 i utrikesfart. N. är
i första hand en importhamn och som sådan
Sveriges 4: de. De viktigaste lossade varorna voro
1950 stenkol och koks, trävaror, främst
pappersved, sten och mineralier, mineraloljor, malmer,
gödselmedel, järn och stål samt kraftfoder, medan
de viktigaste lastade varorna s. å. voro trävaror,
papp och papper samt gödselmedel. Som
rederistad intar N. numera ett blygsamt rum.
N. har en välutrustad hamn med 3,300
löpmeters kaj längd vid 7—5,5 m djup för den
allmänna trafiken. Den nuv. inseglingsrännan är
dock lång och gör skarpa krökar. Genom helt
ny hamninfart medelst en kanal tvärs genom
Lindöhalvön, som förkortar inseglingsleden med
5,5 km, och tre nya stora hamnbassänger har
under de senaste åren skapats en upp till 9,0 m
djup hamn med efter hand c:a 8 km nya kajer.
— N. har sedan 1945 i atlantflygfältet vid
Kungsängen ett av landets främsta trafikflygfält,
N.-Kungsängens flygplats (3 km österut).
övriga kommunala inrättningar,
undervisningsanstalter och sjukvårdsinrättningar. N. erhöll
redan 1849—51 ett av Sveriges första gasverk.
Elverk och ångkraftcentral erhöllos 1904 i samband
med anläggandet av en spårväg, och genom en
rad vattenfallsköp och kraftstationsbyggen har
N. sedan, särsk. genom det kommunalt ägda ab.
Knutsbro kraftstation, skaffat sig en rad egna
kraftkällor i Svartån och Stångån.
Av högre undervisningsanstalter finnas högre
allmänt lärov. med samgymnasium,
handelsgym-nasium, tekniskt gymnasium, kommunal flickskola
och samrealskola. Vidare märkas Lennings
textiltekniska institut, Fröbelinst. (se Kindergarten),
handelsgymnasium och småskoleseminarium samt
Marieborgs folkhögsk. på Marieborgs förutv.
herrgård. F. ö. finnas en stor praktisk
mellan-skola med avd. för handels- och teknisk
undervisning jämte 3-årig högre folkskola för huslig
utbildning, yrkesskolor, teknisk aftonskola och
Gustavianska husmodersskolan i Fiskeby. — N.,
som icke ingår i länets landstingsområde, har ett
eget lasarett (531 sängplatser), epidemisjukhus,
sinnessjukhuset Sandbyhovs n. sjukhus,
Sandbyhovs sjukhus m. fl. — Till N. äro Bråvalla
flygflottilj (F 13) i ö. Eneby och Norrköping—
Linköpings försvarsområdesstab förlagda. — N.
är säte för Bråbygdens och Finspånga läns
dom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
