Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nothin, Torsten - Nothofagus - Nothosaurus - Notificera - Notifikation - Notini, Gösta - Notis - Notke, Bernt - Notodden - Notodontidae - Notogea - Notonecta, Notonectidae - Notopoda - Notorisk - Notoryctes - Nototrema - Notre-Dame - Notskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203 Nothofagus—Notskrift 204
har dessutom anlitats för förtroendeuppdrag i ett
antal stiftelser och fören. Han blev 1932 jur.
hedersdr vid Uppsala univ. Bland N :s skrifter
märkes ”Städernas särskilda skyldigheter och
rättigheter i förhållande till staten” (1922), ”En
bortglömd värld” (1953), memoarer, samt
”Regeringsmakt och rättssäkerhet” (s. å.).
Nothofagus, växtsläkte av fam. Fagaceae. N.
omfattar omkr. 12 arter både lövfällande och
vintergröna träd el. buskar, som på det s.
halvklotet ersätta boken och förekomma i
Sydamerika, på Nya Zeeland och i s. Australien. Bland
de mest bekanta A.-arterna äro chilensk bok, N.
dombeyi och N. antarctica.
Nothosåu’rus, fossilt släkte av svanödlornas
ordning, utmärkt genom lång hals och
långsträckt, smalt huvud med mycket stora
tinninghål. Extremiteterna voro närmast anpassade för
liv på land, men början av anpassningar för liv
i vatten kunna tydligt iakttagas. — N.
förekommer huvudsaki. i Tysklands trias. —
Kroppsstorleken 1—3 m.
Notificèra, kungöra; formenligt meddela,
t. ex. genom en diplomatisk not.
Notifikatiön (högtidligt), formligt
tillkännagivande. — I växelrätten betyder n.
underrättelse enl. § 45 Växellagen ang. uteblivet
godkännande el. betalning. Försummad n. medför
ska-deståndsskyldighet men ej förlust av
återgångs-krav.
Notini, Carl Gösta, zoolog (f. 1908 15/e),
fil. dr 1948, i:e assistent vid Statens
växtskydds-anstalt 1931, speciallärare och föreståndare vid
Skogshögsk:s skogszoologiska avd. 1943,
laborator där 1945, doc. vid Stockholms högsk. 1948,
prof, i allmän skogszoologi med viltvård vid
Skogshögsk. 1949. Sedan 1940 har N. varit
ledare för Svenska jägarförb:s viltundersökningar.
Hans undersökningar av grävlingens och grå
kråkans levnadsförhållanden ha varit av stor
betydelse.
Notis (fr. notice~), kort tidningsmeddelande;
kännedom (”taga n. om”); underrättelse.
Notke [nå’tka], Bernt, tysk målare och
skulptör (omkr. 1440—1509), den kanske mest
betydande konstnären i det baltiska området vid
slutet av medeltiden. N. omtalas 1467 som målare
i Lybeck, men han har gjort sig känd främst som
skulptör. Till N:s mästerverk höra-altarskåp i
domkyrkan i Århus (färdigt 1479) och i Heiliger
Geist-Kirche i Reval (1483) samt den berömda
gruppen S:t Göran och draken (1489) i
Storkyrkan i Stockholm, den lybeckska konstens
förnämligaste arbete och ett av de viktigaste
i nordisk sengotik (se bild vid Drake).
Genom jämförelse med- dessa säkra
Notke-ar-beten har man kunnat tillskriva N. flera andra
konstnärligt märkliga skulpturverk, ss. bilden av
Karl Knutsson i Gripsholms slott. Några av
de träskulpturer, som tillskrivas N., torde ha
utförts av N:s lärjunge och medarbetare
Henning von der Heide, vilken liksom N. en
tid var verksam i Sverige och sannolikt utfört
en del bildhuggerier, bl. a. till S:t
Göransgrup-pen. N. reste 1483 till Stockholm, där han med
avbrott för ett par besök i Lybeck stannade’ till
1497. På 1490-talet var N. riksmyntmästare i
Stockholm. — Litt.: W. Paatz, ”B. N. und sein
Kreis” (1939).
Notodden, stad (sedan 1913) i Telemark fylke,
ö. Norge; 6,667 inv. (1950). N. ligger vid n.
ändan av Heddalsvatn (16 m ö. h.), vid
mynningen av den på vattenkraft rika älven Tinnå.
Norsk hydro-elektrisk kvælstof a/s, som började
sin verksamhet i N. åren närmast före 1 :a
världskriget, har i N. en årlig produktion av
flytande ammoniak, som motsvarar c:a 9,000 ton
kväve; bolagets emballagefabrik med en
årsproduktion av över 20 mill. papperssäckar är
förlagd till N. Tinnfos jernverk framställer
kisel-järn o. a. ferrolegeringar. Karbid och
elektroder produceras av Notodden calium-carbidfabrik.
Tinnfos papirfabrik producerar även mek.
trämassa. N. har båtförbindelse med Skien (dock
endast smärre fartyg), men den viktigaste
transportleden är Bratsbergbanan
(Hjuksebö—Tinno-set).
Notodo’ntidae, zool., se Spinnare.
Notogea, se Djurgeografi, sp. 806.
Notone’cta, Notone’ctidae, zool., se
Vatten-skinnbaggar.
Noto’poda, se Krabbor.
Notorisk (av lat. nötus, känd), allmänt bekant,
uppenbar. — Jur. Med notoriska fakta förstås
inom processrätten sådana fakta, vilka på grund
därav, att de äro för domaren bekanta, icke
behöva bevisas. Allmänt notoriska kallar man
fakta, vilka äro bekanta för en bildad man i
domarens ställning. Sådana fakta äger domaren
utan bevis lägga till grund för domen.
Notory’ctes, zool., se Pungmullvadar.
Nototréma, zool., se Hylidae.
Notre-Dame [nåtra-da’m], fr., ”Vår fru”,
jungfru Maria, Jesu moder; namn på åt henne
helgade kyrkor, t. ex. N. i Paris (se bild 6 å pl.
vid Byggnadskonst och bild 3 vid Gotik). Ingår
även i namn på religiösa ordnar och otrnamn.
Notskrift, den skriftliga uppteckningen av
vokal el. instrumental musik. Den nu brukliga n.
har närmast utbildats ur de s. k. neumerna
(se bild vid d. o.), vilka delvis gå tillbaka
till accenttecknen. Den bysantinska
neum-skriften blev intervallisk, d. v. s. gav noga
kunskap om de verkliga tonavstånden, den
västerländska däremot visade endast ungefärliga
tonavstånd. Denna senare skrift behövde därför
linjer för att tydligt reglera tonförhållandena.
Dylika började mera allmänt användas på
900-talet, och med 1 ooo-talet tillkom klaven,
varigenom intervallen fullt klart kunde framstå. Före
klaven användes en kort tid olika färgade
linjer för att markera vissa bestämda toner (vanl.
f och c). Denna sedan färdiga n. med klaver
saknade taktbeteckning och taktstreck. Först
med ”mensuralnotskriften” på 1100- och
1200-talen löstes den rytmiska frågan. Den äldre
”koralnotskriften” (vanl. på fyra linjer) har
levat kvar inom katolska kyrkan, där den brukas
för den liturgiska mässången. — Jämte skriften
med nottecken har förut även använts s. k. ta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
