Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - NSAP - NSDAP - n. sp. - N. T. - Nt (kemi) - NTB - NTF - nto - N.T.O. - Nu (månadstidskrift) - Nu (veckotidning) - Nuba - Nubb - Nubbe, nubb - Nubbsten - Nubecula - Nubien - Nubiska språket - Nubiska öknen - Nubisk vildåsna - Nucellus - Nucifraga - Nuckö - Nucleolus, kärnkropp - Nucleus - Nuda veritas - Nudism - Nuditet - Nudlar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
NSAP—Nudlar
214
NSAP, förk. för Nationalsocialistiska
arbetarepartiet.
NSDAP, förk. för Nationalsozialistische
deut-sche Arbeiterpartei.
n. sp., förk. för no’va species (lat., ny art);
sättes efter latinska växt- och djurnamn för att
beteckna, att arten är ny.
n. st., förk. för nya stilen.
N. T., förk. för Nya Testamentet.
Nt, kemiskt tecken för i atom ni ton.
NTB, förk. för Norsk telegrambureau.
NTF, förk. för Nationalföreningen för
trafiksäkerhetens främjande.
nto, handelsv., förk. för netto.
N.T.O., förk. för Nationaltemplarorden.
Nu, litterär månadstidskrift, utg. i Stockholm
nov. 1874—dec. 1876 med Johan Grönstedt som
red., under 1877 med Edvard Bäckström som red.
Nu, illustrerad veckotidning, utg. i
Stockholm av Åhlen & Åkerlunds förlag (Albert
Bonnier) 1934—44. N., som redigerades i
radikalliberal anda, belyste de samtida världshändelserna
inom politik, ekonomi och kulturliv; även teknik,
sport och vardagsliv uppmärksammades.
Chefred. var 1934—39 Åke Bonnier, i:e red. och
ansvarig utg. Carl Björkman 1934—38 och Bo
Enander 1938—44. 1945—46 utkom N. som
månadsskrift med Åke Thulstrup som red.
Nuba, afrikansk folkgrupp i Kordofan, ö.
Sudan, trol. av föga uppblandad negerras. Den torde
få betraktas som den ursprungliga svarta
befolkningen i Kordofan. Ehuru n:s kultur är likartad,
talas olika språk inom området. De nordliga n.
sammanhänga språkligt med nubierna vid övre
Nilen, medan de i s. dels tala sudanspråk, dels
bantuida språk. Även antropologiska olikheter ha
påvisats mellan n. med skilda språk. N. äro
jordbrukare (hirsodling utan hornboskap).
Regnmakarna ha största makten bland n. — Se bild 4
å pl. vid Afrika.
Nubb, minsta sortens järnspik, 6—18 mm
långa.
Nubbe, nubb, eg. liten stump, sedan om
kort pipa, liten människa, sup m. m.
Nubbsten, granit, kalksten eller sandsten,
huggen i små stycken till fasadbeklädnad eller
gatu-beläggning.
Nubècula, lat., eg. ”litet moln”, den lätta,
floc-kiga, ofärgade grumling, som i regel uppstår i
människans urin, då den fått stå någon tid, och
som utgöres av slemartade ämnen, epitelceller
samt urinsyrade salter.
Nübien, vidsträckt område i n. ö. Afrika,
mellan Egypten, Röda havet och Libyska öknen. N.
utgör ingen administrativ enhet; det tillhör i
politiskt avseende Egypten och, till större delen,
Engelsk-egyptiska Sudan (se d. o.). Det sträcker
sig i s. ung. till Kartum och i n. till Assuan nära
1 :a katarakten, omfattande Nilens S-formiga del,
den s. k. nubiska Nildalen, en täml. trång, i
sandsten och granit nedskuren dalgång, avbruten av
sträckor av svämland. N. består f. ö. huvudsaki.
av en klippig ökentrakt med sandstensslätter ö.
om Nilen, Nubiska öknen, samt torra
stäp
per och platåer. Större delen av N. ligger inom
den regnlösa zonen. Näringslivet är därför
beroende av Nilen.
Nubiska Nildalen bebos av nubier,
besläktade med Sudannegrerna.
N :s äldsta historia får sin belysning huvudsaki.
genom dess förhållande till Egypten. Under
Gamla rikets tid synes förbindelsen med detta
land ha varit övervägande kommersiell, men
under 12 :e egyptiska dynastien började en verklig
erövring och kolonisation av N. under Senwosret
III (1887—1849 f. Kr.). Under Nya riket
fullbordades N :s erövring. Omkr. 900 f. Kr.
inleddes för N. en självständighetsperiod genom
uppkomsten av riket Napata; detta nådde en
betydande maktutveckling och erövrade under Pianchi
omkr. 720 f. Kr. Egypten. Napata delades omkr.
300 f. Kr. i ett nordligt rike, Napata, och ett
sydligt, Meroè, vilka tillfälligt förenades av
Arika-man (grek. Ergamenesj. Senare delades riket
ånyo; Napata krossades omkr. 23 f. Kr. genom
romersk intervention, varpå n. N. lades under
romerskt välde. Meroeriket fortlevde däremot in
på 300-talet, då det erövrades av det då starkt
expansiva aksumitiska riket. På 500-talet
utbredde sig kristendomen över N., som från 652
småningom erövrades av araberna men antog islam
först omkr. 1300. Landet var nu uppdelat i
småstater, vilkas hövdingar lydde under den
arabiske härskaren över Egypten, efter 1517 under den
turkiske sultanen. N. blev mamlukernas sista
tillflyktsort men erövrades 1820 av en egyptisk här
under Ibrahim pascha. Mahdin Muhammed
Ah-med erövrade landet 1883. Efter mahdisternas
fall blev n. delen av N. en egyptisk provins,
medan den s. och största sedan 1899 står under
gemensam engelsk och egyptisk styrelse.
Nübiska språket betecknar i egentlig mening
de i Nildalen bosatta nubiernas språk. De äldsta
språkproven synas härstamma från slutet av
700-talet, de senaste från början av 1300-talet
(fragment av övers, av N. T. m. m.). I våra dagar
skriva nubierna arabiska. N :s huvuddialekter äro
mahäsi i mitten och kenzi-dongoläwi i periferien.
— Litt.: H. Almkvist, ”Nubische Studien im
Sudan 1877—78” (grammatik, texter, ordbok; utg.
av K. V. Zetterstéen 1911); K. V. Zetterstéen,
”Den nubiska språkforskningens historia” (1907);
F. L. Griffith, ”The Nubian texts of the
Christian period” (1913).
Nübiska öknen, se Nubien.
Nübisk vildåsna, se Hästdjuren, sp. 742 och
bild 3.
Nuce’llus, bot., se Fröämne.
Nuci’fraga, zool., se Nötkråksläktet.
Nuckö, se Estlandssvenskar.
Nucle’olus, kärnkropp, dets. som
nuk-leol, se Cell, sp. 562 f.
Nu’cleus, lat., kärna, se Cell, sp. 562 f.
Nüda vèritas, lat., nakna sanningen.
Nudfsm, nakenkultur. — N u d i’s t,
anhängare av n.
Nuditèt, nakenhet; framställning av den
blottade människokroppen; obeslöjad skildring.
Nüdlar, se Makaroni.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
