Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya Zeeland, Dominion of New Zealand - Näringsliv - Författning och förvaltning - Rättskipning - Vapen och flagga - Mått och vikt - Mynt - Försvarsväsen - Religiösa förhållanden - Undervisningsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
239
Nya Zeeland
240
gjordes 1950 av bl. a. 33,8 mill. får. 87 °/o av
nötkreaturen och 57 °/o av fåren funnos på
Nord-ön. N. kommer på 4:e plats bland världens
ull-producerande länder. — Skogar täcka c:a
51,000 km2 (i9°/o av totala arealen). —
Bergsbrukets viktigaste produkt är stenkol (särsk.
brunkol finnes i större mängd). De bästa
stenkolen brytas nära Westport och Greymouth på
Sydöns v. kust. På 1850-talet upptäcktes guld på
Sydön, och 1860—70 framvaskades guld för 45
mill. guld-kr per år. 1947 utvunnos 3,183 kg guld.
Silverproduktionen var 6,293 kg. F. ö. finnas
järn-, volfram-, koppar-, manganmalmer m. fl.
och något petroleum; produktionen är dock ringa.
— 1949/50 funnos c:a 8,000 industriella
anläggningar med 144,300 sysselsatta
personer. Livsmedelsindustrien svarade för 37 °/o av
tillverkningsvärdet. — Utrikeshandel.
Totalexporten hade 1950 ett värde av 183,7 mill.
ny-zeeländska £, varav smör, ost, kött, ull och hudar
utgjorde c:a 80%. Totalimportens värde utgjorde
157,8 mill. nyzeeländska £. Viktigaste importvaror
voro maskiner, textilvaror och motorfordon. C:a
70% av exportvärdet gick till Storbritannien. •—
Kommunikationer. Järnvägsnätets längd
var 1949 5,673 km, ung. lika fördelat på båda
öarna. Handelsflottan uppgick 1950 till 499 fartyg
om tills. 128,063 nettoton. De viktigaste hamnarna
äro Auckland, Wellington, Lyttelton
(Christ-church), Napier, Invercargill, Dunedin och New
Plymouth. Reguljära ångbåtslinjer förbinda N.
med Australien, Nord- och Sydamerika samt
Europa. Flygtrafiken är väl utvecklad såväl inom
N. som med utlandet.
Författning och förvaltning. Författningen är
från 1852. Landet erhöll 1907 ställning som
do-minion. Generalguvernören representerar i sin
person den engelske monarken men kan ej
tillsättas utan hänsyn till den lokala opinionen.
Folkrepresentationen består numera av ett enda hus,
representanternas hus, valt av folket för 3 år.
Bland representanthusets 80 led. ingå även 4
repr. för maoribefolkningen, utsedda enl. liknande
grunder som de övriga i 4 spec. för denna
befolkning skapade valkretsar. En tidigare
existerande, av generalguvernören utsedd övre
kammare är avskaffad fr. o. m. Vi 1951.
Parlamentariskt styrelsesätt är rådande. Ministären räknar
f. n. 14 medl. med en premiärminister i spetsen.
— Administrativt indelas landet främst i
grevskap (counties) och stadsområden (boroughs och
town districts), men dessutom märkas talrika
specialdistrikt för de mest skilda ändamål.
Rättskipning. Förutom lokala domstolar, som
avdöma både tviste- och brottmål, särskilda
domstolar för konkurs frågor, äktenskapstvister och
maoriernas jordärenden samt barndomstolar
omfattar domstolsorganisationen i N. en Högsta
domstol (12 led.), en överrätt, en
gransknings-domstol för fastighetsväsendet, en för
skattefrågor samt en skiljedomstol i arbetstvister,
tillkommen redan 1894. Särsk. den sistn. bör beaktas.
Den erhöll ny instruktion 1936 och har vidsträckt
befogenhet att bestämma om löner, arbetstid
o. dyl. I sista hand kan från överdomstolen
kla
gas i Privy Councils juridiska utskott i England,
men härför kräves tillstånd av överdomstolen.
Dödsstraffet (utom för landsförräderi) och
prygelstraffet avskaffades 1941.
Vapen och flagga. Vapen: Två gånger
kluvet: 1) delat a) blått med fyra korsställda röda
femuddiga stjärnor med silverbård (”Södra
korset”), b) rött med sädeskärve, guld, 2) silver med
tre stolpvis ställda fartyg av äldre typ i silver
”Cooks tre resor till N.”), 3) delat a) rött med
ett gyllene skinn, b) blått med
två korslagda hammare, guld.
Sköldhållare: Kvinna klädd i
vitt, hållande N :s ”blue ensign”
(se nedan), och en maori. Över
skölden på en hjälmkrans i
silver och blått ett uppstigande
gyllene lejon, hållande ”Union
Jack”. Nedtill på ett språkband
”Onward”. — Flagga: N.
för som national flagga (sedan 1902, från 1867
använd på statliga fartyg) Storbritanniens ”blue
ensign” och som handelsflagga dess ”red ensign”,
den förra med på fältet fyra korsställda
femuddiga röda stjärnor med vit bård, den senare med
samma stjärnkonstellation (Södra korset), ehuru
i vitt.
Mått och vikt. De engelska enheterna för mått
och vikt brukas.
Mynt. Myntenheten är pund å 20 shillings å 12
pence. Sedan 1933 har N. egna mynt med
nationella bildtyper. — Sedelutgivande bank är
Re-serve Bank of New Zealand.
Försvarsväsen. Förs var sministeriet är uppdelat
på armé-, marin- och flygministerierna.
Rådgivande organ till regeringen i militära frågor är
försvarsrådet. — Vid armén finnas c:a 3,000
fast anställda. Därjämte finnas territorialarmén
och reserven. Landet är indelat i 3 militärdistrikt.
Utbildningstiden är 4 mån., åtföljda av 3
repeti-tionsövningar om vardera 20 dagar. Antalet
rekryter årl. är c:a 9,000. — Flottan består av
2 kryssare samt 9 fregatter och korvetter. —
Vid flygvapnet finnas c:a 3,500 fast
anställda. Därjämte finnas territorial-flygvapnet och
reserven samt utbildningskåren och kvinnliga
frivilliga kåren. — N:s väpnade styrkor under 2:a
världskriget omfattade sammanlagt högst c:a
175,000 man.
Religiösa förhållanden. Religionsfrihet råder;
intet religiöst samfund åtnjuter statsunderstöd.
Av N:s befolkning tillhöra c:a 600,000 européer
och 25,000 maorier anglikanska kyrkan, 375,000,
resp. 1,000 äro presbyterianer, 130,000, resp. 6,000
metodister och 216,000, resp. 11,000 romerska
katoliker. Anglikanska kyrkan i N. är indelad i
7 stift, varjämte finnes särskilt biskopsdöme för
maorierna inom hela landet; romersk-katolska
kyrkan står under ledning av 1 ärkebiskop och 3
biskopar.
Undervisningsväsen. För barn mellan 3 och 5
år finnas kostnadsfria barnträdgårdar. Barnen
kunna börja i förberedande skola vid 5 års ålder.
De äro skolpliktiga mellan sitt 7:e och 15 :e år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
