Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nykterhetsrörelsen - Nyktinasti - Nykvarn - Nykyrka (Skaraborgs län) - Nykyrka (Södermanlands län) - Nykyrka (Viborgs län) - Nykyrko (Åbo och Björneborgs län) - Nyköbing - Nyköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
265 Nyktinasti—Nyköping 266
eningarna, t. ex. de för lärare, studenter,
järnvägsmän och motorförare. Sedan 1890
sammanträda Nordiska nykterhetsmöten.
Sedan 1885 sammanträda Internationella
kongresser mot alkoholismen. Vid
1903 års kongress, vilken hölls i Stockholm,
upprättades Internationella byrån mot
alkoholismen, som har sitt säte i
Lausan-ne. 1931 grundades i Montreux
Internationella rådet mot alkoholismen, sedan
1948 Internationella
nykterhetsförbundet, avsett att bli permanent representation
för hela världens organiserade nykterhetsvänner.
Under de moderna svenska
nykterhetssträvan-denas första utvecklingsskede, 1870- och
1880-talen, anlade man framför allt religiösa och
etiska synpunkter, närmast individual-etiska, på
nykterhetsf rågan. Nykterhetsarbetets uppgift var
framför allt att söka rädda drinkare, främst
genom moralisk påverkan. Under det därpå
följande utvecklingsskedet, i stort sett sammanfallande
med 1890-talet, anlades framför allt medicinska
och hygieniska synpunkter, närmast
individual-medicinska, på nykterhetsfrågan. Alkoholismen
var en sjukdom, vilken skulle botas som en
sådan och förekommas genom ett hygieniskt
levnadssätt. Under det senaste halvseklet ha de
etiska och medicinska synpunkterna
kompletterats med de ekonomiska, de individuella
synpunkterna med de sociala. Alkoholfrågan har vuxit
ut till ett stort socialt problem med huvudvikten
lagd på de socialekonomiska och
socialmedicinska synpunkterna och därjämte på de social-etiska.
De direkta vägarna för nykterhetsarbetet äro
1) nykterhetsundervisningen, 2) nykterhetslöftet
och 3) nykterhetslagstiftningen.
Nykterhetsundervisningen är delvis förutsättningen
för de övriga; den åsyftar planmässig
undervisning såväl inom skolan som utom skolan om
alkoholens verkningar på individ och samhälle
ävensom fostran till personlig nykterhet. En
annan frivillig väg är nykterhetslöftet, ett
personligt löfte att avstå från bruket av
alkoholdrycker som njutningsmedel, i regel avgivet vid
inträde i en nykterhetsförening. Den tredje
direkta metoden är
nykterhetslagstiftningen, lagstiftningsåtgärder mot
alkoholmissbruk el. alkoholbruk, evad de syfta till att helt
avskaffa bruket av alkoholdrycker el. endast att
genom restriktioner el. beskattningsåtgärder
inskränka bruket därav. Effektivare än dessa äro
sannolikt i längden de indirekta vägarna för n.:
1) det sociala reformarbetet, 2)
folkbildningsarbetet och arbetet för nöjeslivets förädling samt
3) arbetet för folkets fysiska fostran. — Litt.:
O. Mannström, ”Bilder och blad ur svenska n:s
historia” (1912); J. Bergman, ”Den svenska n:s
historia” (3-.e uppl. 1913), ”N:s världshistoria”
(2:a uppl. 1926—28); ”Blå boken” (1924 ff.);
”Th. Dahlgren, K. Nordlund och E. Sjövall,
”Handbok i alkoholfrågan” (1924),
”Handledning för lärare vid nykterhetsundervisningen”
(1928).
Nyktinasti (av grek, nyx, natt, och nast o’s,
hoptryckt), bot., se Nasti och Retningsfysiologi.
Nykvarn, stations- och industrisamhälle i
Turinge sn i Södermanland, 12 km v. om Södertälje;
1,020 inv. (1951). Ett järnbruk anlades här 1590
och utökades med stålverk på 1670-talet; båda
nedlades 1861. Den tillhörande stora
jordegendomen styckades på 1880-talet. Ett pappersbruk
(från 1847) tillhör a b. Nykvarns bruk
(c:a 200 arb.). Stockholms benmjölsfabrik ab.
har fabrik i N.
Nykyrka, sn i Skaraborgs län, Vartofta hd,
på ömse sidor om sjön Stråken (207 m ö. h.) i
Tidans övre dal; 32,94 km2, 1,733 inv.
(i953)-Kuperad skogsbygd. 355 har åker. I N. ligga
stationssamhället Mullsjö och egendomen Ryfors
(se d. o.). Kyrkan nyuppf. i stavkyrkostil 1887.
Ingår i Sandhems, Härja, Utvängstorps och N.
pastorat i Skara stift, Redvägs kontrakt. Tillhör
storkommunen Mullsjö.
Nykyrka, sn i Södermanlands län. Jonåkers
hd, n. v. om Nyköping; 28,72 km2, 295 inv. (1953).
Omfattar det odlade, smala näset mellan
Hallbo-sjön och Långhalsen samt en bergig halvö i den
sistn. 803 har åker. Egendomar: Hormesta m. fl.
Kyrkan, urspr. från 1100-talet, restaur. 1929.
Ingår i Stigtomta och N. pastorat i Strängnäs
stift, Nyköpings v. kontrakt. Tillhör
storkommunen Stigtomta.
Nykyrka, fi. Uusikirkko, förr kommun i
Viborgs län, Finland, på Karelska näset nära
dåv. gränsen mot Ryssland, hörde till det område,
som vid freden i Moskva och vapenstilleståndet
1944 avträddes till Sovjetunionen.
Nykyrko, fi. Uusikirkko, från 1936 Kalanti,
kommun i Abo och Björneborgs län, Finland;
189 km2, 3,800 inv. finsktalande.
Nyköbing [-k-], tre danska städer. 1) Ny
köbin g F., på Falsters v. kust, Falsters huvudort;
c:a 17,000 inv. Järnvägs- och landsvägsbro över
Guldborgsund till Lolland. Livlig industri
(sockerfabrik, tobaks- och margarinfabriker m. m.).
Gotisk medeltidskyrka, som tillhört N:s
gråbröd-rakloster. — N. har uppvuxit kring en trol. på
11 oo-talet mot venderna anlagd borg. Katolsk
kyrka (från 1916), katedralskola, centralbibliotek.
2) Nyköbing M., på ö. kusten av Mors i
Limfjorden, c:a 9,000 inv. N. är huvudort för
Mors och centrum för ostronfisket i Limfjorden.
Stort gjuteri och svinslakteri m. m. Nämnes
som köpstad 1299; på 1300-talet anlades här
Dueholms johannitkloster.
3) Nyköbing S., vid N. bugt av v.
Ise-fjord, på n. Själland; c:a 4,500 inv. N. är en av
Själlands äldsta städer och hade under
medeltiden rikt sillfiske. I N. ligger Odsherreds
folke-museum.
Nyköping, residens- och stapelstad i
Södermanlands län, kring Nyköpingsåns utlopp i
Stadsfjärden av Östersjön; 82,75 km2, 21,430 inv.
(1954).
N. är en av den äldre medeltidens
”naturvuxna” stadsbildningar. Nyköpingsåns vitt utgrenade
flodsystem med dess många sjöar har under
äldre tider utgjort en utmärkt trafikled för det
centrala Södermanlands rika bygder. N. har växt
upp som hamn- och marknadsplats, trol. på
kung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
