Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nylund, 2. Gunnar - Nymalthusianism - Nyman, Alf - Nyman, Arne - Nyman, Gunnel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273
N ymalthusianism—N yman
274
Gunnar Nylund: Stengodspjäser. Rörstrand.
enkla senesaker för vardagsbruk samt med
prydnadssaker, vaser o. dyl., ofta även i serier. N.
utmärker sig för modern enkelhet, kultiverad
form och kunnig teknik. Bland hans större
arbeten kunna nämnas en relief i Malmö stadsteater
och ”S:t Göran och draken” (Statens
hantverks-inst, Stockholm).
Nymalthusiani’sm, såväl den praktiska rörelse
som den teoretiska lära, som avse inskränkning
av familjernas storlek, icke genom sena
giftermål och återhållsamhet, såsom Th. R. Malthus
förordat, utan genom s. k. preventiva medel för
att hindra befruktning. Som teoretisk lära
förkunnades n. först i England, där 1877 en
Malthu-sian League i sådant syfte bildades. N:s mest
bekanta apostlar ha i Sverige varit prof. Knut
Wicksell och red. Hinke Bergegren. — Litt.: G.
Alegård, ”Befolkningsfrågan genom tiderna”
(1926).
Nyman, Alf Tor, filosof (f. 1884 12/s), fil.
dr 1914, doc. 1918 och prof. 1929—49 i teoretisk
filosofi vid Lunds univ.; under åtskilliga år
verksam som musikrecensent. N:s filosofiska
förf.-skap är mycket mångsidigt. I sitt centrala och
mest omfattande arbete, ”Rumsanalogierna i
logiken” (1926), följer han en tråd, som går
genom logikens historia, därvid beaktande de från
skollogiken kända begreppscirklarnas pedagogiska
betydelse; han kommer så till den djupare
frågan, om de äro något mer än blotta
åskådnings-medel, om de icke till slut äro betingelser för
tänkande över huvud, varvid frågan övergår från
den logisk-tekniska fasen till den
kunskapsteoretiska. Den här behandlade problemhärvan är dels
berörd i ett föregående arbete, ”Metafor och
fiktion” (1922), dels ytterligare bearbetad i
”Schema och slutsats” (1928), som är ett försök
att på experimentell väg utröna, i vad mån vi
betjäna oss av rumsanalogier, när vi göra
slutledningar. Utan att sluta sig till någon viss
filosofisk skola har N. i flera av sina avh. funnit
tillfälle att belysa användbarheten av den ”som
om”-synpunkt, som H. Vaihinger anlagt.
Essä-saml. ”Nutidstänkande” (1927) rör sig till stor
del om fiktionalismen, som han söker utforma till
mera bestämdhet, än den fått hos Vaihinger. I
sitt arbete ”Problem och problemlösningar inom
filosofien” (1945) har N. lämnat ett värdefullt
bidrag till studiet av olika filosofiska metoder.
Sitt intresse för modern psykologisk forskning har
han visat i ”Nya vägar inom psykologien” (5:6
uppl. 1951), medan han i ”Själsbegreppets
förvandlingar” (1943) ställer psykologiens
kunskapsteoretiska principfrågor under debatt.
Problem inom den
tillämpade själsforskningen
behandlas i
”Begåvningarna och
samhället” (1942); aktuella
politiska ideologier
granskas i ”Nazism,
caesarism och
bolsje-vism” (1941). Bland
övriga arbeten av N.
må nämnas ”Studien
über die
Reaktionszei-ten für das hell- und
dunkeladaptierte Auge”
(i Skandinavisches Archiv für Physiologie, 19,
1907), ”Kunskapsbiologi och deskriptionsteori hos
Richard Avenarius” (gradualavh. 1914), ”Kants
väg” (1919), ”Kring antinomierna” (1920),
”An-tinomierna i Aristoteles’ Fysik” (1921) samt
essä-saml. ”Kämpande intelligens” (1911), ”Musikalisk
intelligens” (1928), ”Från Platon till Einstein”
(1933), ”Filosofiskt och ofilosofiskt” (1935),
”Människor i affekt” (1940), ”Folken och födan”
(1944), ”Hans Larsson” (1945), ”Bildning, elit,
massa” (1946), ”Leviathan och folkviljan” (1948),
”Gränsbegrepp och renodling inom vetenskapen”
(1951), ”Samhällsnytta och psykologi” (1952) och
”Experimentet, dess förutsättningar och
gränser” (1953). N. är medl. av red. för Nordisk
Familjeboks 4:e uppl. — Till N:s 65-årsdag 1949
utgavs festskriften ”A philosophical miscellany”
med bibliogr. av E. Starfelt.
Nyman, Johan Arne, författare och målare
(f. 1918 10/fl). N. studerade vid Kunstakademiet,
Köpenhamn, 1935—39 och har gjort porträtt och
illustrationer för tidskr. Han har gjort sig
beaktad som lyriker med diktsaml. ”Den dolda
bilden” (1939), ”Tvivlets timme” (1940) och
”Till en flyende” (1945). Formellt är han
närmast traditionalist, men han har språkligt och
metriskt en egen ton; den livssyn, som bär upp
hans diktning, är med sin mörka färg besläktad
med fyrtiotalismens.
Nyman, Gunnel Amita, f. Gustafsson,
finländsk inredningsarkitekt och konstnärinna (1909
—48). N. har ritat möbler, armatur och glas för
olika finländska företag. Vid sin död ansågs hon
vara en av Nordens främsta glaskonstnärer,
främst genom sin insats vid Finlands äldsta
glasbruk Notsjö 1946—48. N. utförde arbeten i
slipad kristall samt färgade glas i över- och
under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
