- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 16. Nomader - Payen /
297-298

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nåd - Nådastolen - Nådaval - Nådemedel - Nådendal - Nådendals kloster - Nådens ordning - Nådig - Nådiga luntan - Nådår - Nåid, nåjd - Nål

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

297

N ådastolen—N ål

298

uppfattning av ”nåden” som ett slags naturartad
substans el. kraft. Särskilt inom den medeltida
skolastiken härskade sistnämnda syn på n. N.
fattades såsom en genom sakramenten i
människan ingjuten hemlighetsfull ”nådesubstans”. I
medveten motsättning till denna åskådning hävdar
reformationen, att ”Guds nåd ej är en medicin
utan Guds förbarmande sinnelag” (Melanchthon).
Människans frälsning är ett verk blott av den
gudomliga n. (sola gratia).

3) Om formeln av Guds nåde inom
kyrkan och i kungatiteln se Dei gratia. Ur denna
formel uppkom titeln nåd, som tillädes medeltida
biskopar och furstar. I Sverige var Erik XIV
den förste, som tilläde sig epitetet majestät. För
högadeln användes länge uttryck som ”Hans
hög-grevlige nåde” o. dyl. Längst har hållit sig titeln
Hennes nåd, som särskilt av tjänstefolk
tilllagts fruar av adlig börd.

Nådastolen, se Ark.

N ådaval, se Predestination.

Nådemedel (lat. me’dia grätiae’), de ”medel”,
genom vilka Gud gör människan delaktig av sin
”nåd”. Enl. den latinska medeltidsteologien
framträda sakramenten såsom n. i egentlig mening.
För reformationen åter blev ”Ordet” det primära
n. Ordet fattades därvid såsom budskapet om
Guds kärlek i och genom Kristus. I sakramentens
n. framträdde det gudomliga budskapet i
handlingens form. — Nådemedelsbegreppets grundval
är tanken på den gudomliga kärlekens
uppenbarelsegärning i historiens värld. Det står därmed
i motsatsförhållande till alla
mystisk-svärmisk-spiritualistiska tankegångar, som hänvisa till en
från gudsuppenbarelsen i historien lösgjord,
förment mera ”omedelbar” gudsumgängelse.

Nådendal, fi. Naantali, stad i Åbo och
Björneborgs län, Finland, vid kusten n. v. om staden
Åbo; 13 km2, c:a 2,000 inv., finsktalande. N.,
som uppstod kring Nådendals kloster (se d. o.),
är en av Finlands minsta städer med en
ålderdomlig och idyllisk prägel. Kyrkan, av gråsten
och tegel är den forna klosterkyrkan, påbörjad
1443, återuppbyggd efter en brand 1628; restaur.
1865—67. I N. finnes en av staten anlagd modern
oljehamn med cisterner insprängda i berget.
Staden är en välbesökt badort och sommarkurort.
Finsk samskola. — Utanför N., på ön
Luonnon-maa, ligger egendomen Gullranda, sommarresidens
för Finlands president. — Litt.: R. Hausen, ”N:s
kyrka och klosterruiner” (1922).

Nådendals kloster (lat. Monastérium Va’llis
grätiae) i Finland, tillhörande birgittinorden,
grundades av Åbobiskopen Magnus Tavast. På
mötet i Tälje 1438 fick han av riksrådet
bemyndigande att utse plats för ett birgittinkloster, som
samtidigt erhöll kronogods till sitt underhåll.
Klostret, som snart byggdes i Nådendal, fick
skattefrihet för de sex gårdar, som kronan
överlämnat, och fick även under den följ, tiden stora
donationer av enskilda personer. Det erhöll samma
regel som Vadstena, alltså med både munkar och
nunnor. Om kulturarbetet i N. jfr Budde, Jöns.
Efter reformationens införande fick N. behålla

vissa huvudgårdar. 1584 upplöstes klostret
definitivt. Klosterkyrkan blev sockenkyrka.

Nådens ordning (lat. ördo salütis), det
läro-stycke i den luterska dogmatiken, som avser att
begreppsmässigt fixera ordningsföljden mellan de
olika stadierna i det verk av den Helige ande,
varigenom han gör människan delaktig av Guds
nåd. Den egentliga utbildningen av detta
läro-stycke sker först i den senare luterska ortodoxien.
De nådeverkningar el. utvecklingsstadier, mellan
vilka ortodoxiens utbildade schema här skiljer,
äro kallelsen, upplysningen, pånyttfödelsen och
omvändelsen, rättfärdiggörelsen, den mystiska
föreningen, helgelsen el. förnyelsen, behållelsen
och härliggörelsen. En egendomlig och
skarpsinnig utbildning har detta lärostycke fått hos H.
Schartau och hans lärjungar.

Nådig (jfr Nåd), i ålderdomligare språkbruk
och i off. terminologi använt attribut, i stort sett
liktydigt med kunglig. Det förekommer särskilt
i vissa sammanställningar, t. ex. nådigt
avsked, det entledigande en ämbetsman på egen
begäran, oftast vid uppnådd pensionsålder, erhåller
av K. m :t; n å d i g t b r e v, i dagligt tal
”kunga-brev”, av konungen själv undertecknad expedition
i ett regeringsärende; på nådig(ste)
befallning, hävdvunnen formel i de fall, t. ex.
vid generalorder och remisser, då en expedition i
regeringsärende undertecknas av ett statsråd.

Nådiga luntan, skämtsam beteckning för
stats-verkspropositionen.

Nådår, särskild form för pensionering av
änkor samt omyndiga och oförsörjda barn efter
ecklesiastika ämbets- och tjänstemän, bestående
däri, att änka och barn under året el. åren
närmast efter tjänsteårets utgång uppbära
inkomsterna av den befattning, som den avlidne innehaft.
Nådårsrätten upphävdes fr. o. m. 1 maj 1927
(k. kung. 17 dec. 1926).

Nåid, n å j d, se Lapsk mytologi.

Nål, smalt, spetsigt redskap av metall, ben,
horn, elfenben etc., avsett för sömnad, brodering,
virkning och stickning el. andra arbeten (t. ex.
radernålar) samt för sammanhållande el. fästande
av föremål (t. ex. knapp-, säkerhets- och
pryd-nadsnålar). Synålen utföres av ståltråd, som
i maskin riktas och avklippes i passande längder
(s. k. skaf t), motsv. den dubbla nållängden.
Slipningen av spetsarna sker mot en slipskiva
med konkav bana, varvid de tättliggande
nålskaften bringas att utföra en rullande rörelse
mot denna bana. I andra automater slipas
nålsögat fram från bägge sidor, varefter hålet
stansas ut; slutl. kapas skaften på mitten. Efter
härd-ning följa skurning och polering. Slutligen
komma bryning och en sista polering av den färdiga
n. — Knappnålar framställas av hårddragen
mässingstråd el. av nåltråd enl. föreg. Tråden
klippes i automaten till rätt längd, varpå huvudet
stukas upp. Spetsningen sker medelst en sliprulle,
under det att trådarna matas fram, hängande
i sina huvud. — Hårnålar utföras av mjuk
järntråd, som avklippes och omböjes i
särskilda maskiner. För att fästa bättre i håret ges
skänklarna vågig form. — Säkerhetsnål,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:20:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffp/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free