Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Närke - Näringsliv - Fornlämningar - Historia - Vapen - Dialekt - Folkkultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
315
Närke
316
Skörd i dt per har i Örebro läns slättbygd och
s. skogsbygd 1946I50.
Slättbygden S. skogsbygden
Höstvete ........... 21,e 19,5
Vårvete ................. 19,3 17,0
Höstråg ................. 20,5 18,2
Korn .................... 20,« 18,4
Havre ................... 18,1 16,2
Potatis ................ 115,0 121,0
kvalitet och djurens medelavkastning ha påtagligt
förbättrats under 1940-talet.
Skogmarken upptog enl. 1944 års
jord-bruksräkning 223,463 har (53,7 °/o av landarealen),
därav inom slättbygden 63,728 har (38,1 °/o) och
inom skogsbygden 159,735 har (64,2%). Inom
länets slättbygd fördelades skogsmarken på 7,7 °/o
tallskog, 5,3% granskog, 41,8% barrblandskog,
31,6% blandad barr- och lövskog samt 13,5%
lövskog; inom länets bergslag (skogsbygd)
före-kommo 6,9 °/o tallskog, 7,1 °/o granskog, 54,1 °/o
barrblandskog, 27,7 °/o blandad barr- och lövskog,
4,2 °/o lövskog. Slättbygdens skogar tillhöra till
över 80% enskilda ägare; skogsinnehaven äro
i allm. ganska små. Inom skogsbygden uppträda
vid sidan av enskilda staten och aktiebolag som
stora skogsägare: Garphyttans, Villingsbergs,
Håkanbols, Haddebo kronoparker, Glanshammars,
Edsbergs, Grimstens m. fl häradsallmänningar,
Skyllbergs bruk, Munksjö, Laxå bruk (numera
statens), Katrinefors, Örebro pappersbruk m. fl.
Bergshantering. Järnmalm brytes
numera icke. Två medeltida bergslag finnas, ett i
s. N., under olika skeden benämnt Stålberget,
Hammarsberg och Lerbäcks bergslag, och ett i
v. N., benämnt Lekebergslagen. Zinkmalmerna,
med något inslag av bly, vid Zinkgruvan på
gränsen mellan Hammars och Lerbäcks sn:r i N. och
Godegårds sn i Östergötland, äro de enda, som
nu äro föremål för brytning av betydelse.
Industrien är landskapets huvudnäring:
industri och hantverk sysselsatte 1945 42,1 °/o av
N:s befolkning, jordbruket med dess binäringar
29,5 °/o. Läderindustrien har det största antalet
arbetsställen och yrkesverksamma. Örebro
dominerar med c:a 80 företag. I fråga om personal
kommer metallindustrien närmast, medan den i
större utsträckning på småföretag fördelade
livsmedelsindustrien följer nära efter läderindustrien
i fråga om antalet arbetsplatser. Metallindustrien
är främst förlagd till Örebro med c:a 70 företag.
Statens järnvägars huvudverkstad är landskapets
största industri. Andra arbetsplatser äro
Garp-hyttan (Garphytte bruk är landskapets största
företag utanför Örebro), Hallsberg, Laxå,
Kårberg, Breven och Askersund. Brytning av
zinkmalm jämte något blymalm sker vid Zinkgruvan
med anrikning vid Åmmeberg (Vieille montagne).
Marmor brytes i Glanshammar och Lillkyrka samt
i Hammar, byggnadskalksten särsk. vid
Hällabrottet (Yxhults stenhuggeri ab., Berga stenhuggeri
ab. m. fl.) och Lanna (ab. Lanna stenhuggeri
m. fl.), större modern anläggning för
kalkbränning finnes i Axbergs sn (Strå kalkbruk ab.);
skifferolja framställes vid Kvarntorp (Svenska
skifferolje ab.), gasbetong vid Yxhult (ytong;
Yxhults stenhuggeri ab.). Inom
beklädnadsindustrien märkas främst konfektionsfabriker i
Örebro (Albin Rapp, konfektionsfabrik m. fl.).
Fornlämningar. Det äldsta spåret av
bebyggelse i N. är ett hackliknande stenvapen från
Lännäs sn, trol. från slutet av ancylustid. Först
från en framskriden del av den äldre stenåldern
bli fynden talrikare. Efter hand som landet höjde
sig, flyttade bebyggelsen allt längre ut på
lerslätten. Sin första bebyggelse fick N. från
Västergötland, och man kan tydligt följa inflytandet
därifrån under hela stenåldern, särsk. starkt
framträdande under hällkisttiden, då ett stort antal
stenkammargravar äro uppförda, en gravform,
som inom Svealand förekommer blott i N. och
Värmland. På gr. av fyndens fåtalighet kan man
ej skaffa sig en säker bild av bebyggelsen under
bronsåldern. Det enastående fyndet från Hassle
i Glanshammars sn ger dock en säregen bild av
den roll N. spelat i det mellansvenska
handelsutbytet med sydliga områden under
senbronsåldern. Den eljest fyndfattiga äldre järnåldern är
företrädd av ett stort antal domarringar. Deras
nordgräns går i N. Till järnåldern höra även de
två kungshögarna vid Konsta i Sköllersta sn och
Torshögen vid Skyberga i Hardemo sn. Om
närmare förbindelse med Svealand vittna de
talrika bygdeborgarna av samma karaktär som
Mälardalens, liksom senare runstenarna. Under
vikingatiden bildade vissa delar av N. jämte
Västmanland ett slutet kulturområde, för vilket
järnhanteringen hade stor betydelse, ett förhållande,
som avspeglar sig i de många på järnvapen och
järnredskap rika gravfynden. Betecknande nog
räknades även Lindesberg och Noraskog till N.
under medeltiden.
Historia. De tidigaste uppgifterna om N:s
omfattning (början av 1300-talet) angiva ung.
samma gränser som nu. I n. räknades dock även
Noraskog till N. N., som urspr. var delat i 3
tredingar, utgjorde egen lagsaga och ägde en
lagbok, som stadfästes av Magnus Ladulås men
som senare gått förlorad. Landskapstingen höllos
under 1300-talet i Mosås och Kumla, senare i
Örebro. Den kungl. förvaltningen utövades av
fogden på Örebro slott. N. tillhörde från omkr.
1170 Strängnäs stift. N. utgjorde 1525—54
för-läning åt marsken Lars Siggesson; det tillhörde
hertig Karls hertigdöme och sedermera Karl
Filips.
Vapen enl. k. br. 21/i 1944: ”1 rött fält två
korslagda pilar av guld med spetsar av silver,
i varje vinkel åtföljda av ros av silver”.
Dialekt, se Svenska språket.
Folkkultur. N:s folkliga odling ansluter sig
i stort sett till det sydsvenska kulturkomplexet,
som nått sin klaraste utformning på de stora
jordbruksslätterna i Väster- och Östergötland.
Särsk. från det förstn. landskapet synas vid
skilda tillfällen impulser ha utgått. Hit höra
framför allt många detaljer i byggnadskonstruktion,
heminredning och dräkter. Som ex. kan nämnas
den karakteristiska spisen med uppsvängd kupa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
