Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Näsbyholm (Södermanland) - Näsforsen - Näsgropormar - Näsgångar - Näsgård, Bernhard - Näshornsfåglar - Näshult - Näshulta - Näshåla - Näs härad - Näsijärvi - Näsinge - Näskatarr - Näskott - Näsljud - Näslund, Manfred - Näsmusslor - Näspolyp - Nässelceller el. nässelkapslar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
327
N äsf or sen—N ässelceller
328
Mockasinorm.
v. om Strängnäs, omfattar 1,188 har, därav 295
åker. Huvudbyggnaden är av trä i en våning.
N. bildades 1646 av B. Uggla, tillhörde senare
släkterna Hierta, Taube, Billberg och Nauckhoff
(från 1809). Nära N. ligger Gökstenen (se d. 0.).
Näsforsen, i Dalälven, 15 km ö. om Krylbo,
höjd 4 m, utbyggt av Homdals jernverks ab.
1897—98 och 1911—13 med kraftverk om 5,400
kW, som 1936 inköptes av staten.
Näsgropormar, CrotaTmae, underfam. av
huggormarna och kännetecknade av en djup grop
på vardera sidan om nosen mellan näsborrarna
och ögonen. Alla ha väl utvecklad giftapparat
och äro därför ytterligt fruktade. De omkr. 60
arterna finnas i Asien och Amerika. Släktet
Lachesis, varav i Brasilien finnas ända till 16
arter, igenkännes på det trekantiga huvudet och
den till en fin spets avsmalnande svansen. Dessa
ormars bett framkalla de bitna kroppsdelarnas
avdöende. Hit höra buskmästaren, L. muta,
som kan bli 4 m lång, den 2 m långa
lansormen, L. lanceolatus, mockasinormen
och skallerormarna.
Näsgångar, anat., se Näsa.
Näsgård, Bernhard, politiker (f. 1891 W4),
urspr. journalist, fil. kand, vid Stockholms högsk.
1926, sekr. i Bondeförbundets riksdagsgrupp 1924
—36, statssekr. i Socialdep. aug.—sept. 1936, i
Jordbruksdep. 1937—44. Sedan 1945
representerar N. Bondeförbundet i F. K.
Näshornsfåglar, se Hornfåglar.
Näshult, sn i Jönköpings läns sydöstligaste
hörn, östra hd; 73,71 km2, 713 inv. (1953)-
Sjörik skogs- och bergsbygd. 915 har åker.
Spån-klädd träkyrka, utvidgad 1732; altarskåp av B.
Notke. Ingår i N:s och Stenberga pastorat i
Växjö stift, östra härads kontrakt. Tillhör
storkommunen Nye.
Näshulta, sn i Södermanlands län,
österrekar-ne hd, kring den sänkta Näshultasjön, s. om
ö. Hjälmaren; 132,62 km2, 1,182 inv. (1953)-
Kuperad skogsbygd med odlade, sjörika dalar. 2,175
har åker. Egendomar: Hedensö, Haneberg,
österby, Magda, Åstorp, Torp m. fl. Kyrkan uppf.
på 1600-talet. Pastorat i Strängnäs stift,
öster-rekarne kontrakt; tillhör storkommunen
Husby-Rekarne.
Näshåla, se Näsa.
Näs härad i Värmland omfattar det i Vänern
utskjutande Värmlandsnäs och området kring
Byälvens nedersta lopp. Socknar: Bro, S. Ny,
Huggenäs, Botilsäter, ölserud, Millesvik,
Eskil-säter, Tveta och Kila samt Säffle köping. N.
tillhör Södersysslets fögderi och domsaga
(tingsställe Säffle).
Nä’sijärvi, den västligaste av Finska
sjöplatåns stora sjöar, Tavastehus län; 275 km2, 95
m ö. h., 57 m djup. Utfaller genom
Tammerfors till Pyhäjärvi och Kumo älv. Livligt
trafikerad.
Näsinge, sn i n. Bohuslän, Vette hd, vid mell.
Idefjorden; 45,69 km2, 659 inv. (1953). Kring den
bördiga Näsingeslätten skogsplatåer och sjörika,
delvis odlade dalar. 690 har åker. Kyrkan uppf.
1864. Ingår i N., Högdals och Lommelands
pastorat i Göteborgs stift, Vikornes n. kontrakt.
Tillhör storkommunen Vette.
Näskatarr, med., se Näsa.
Näskott, sn i Jämtlands n. domsaga, n. om
Storsjön; 144,16 km2, 1,873 inv. (1953). Delas
av Näldsjön (el. Nälden) (43 km2, 302 m ö. h.)
i två delar. I den sydliga ligga vid Näldsjöns
avloppså till Alsen och Storsjön stations- och
industrisamhället Nälden (577 inv. 1951) samt
vid Vaplan mek. verkstad och gjuteri. 821 har
åker. Nuv. kyrkan från 1870-talet. Ingår i
Röd-öns, N :s och Aspås pastorat i Härnösands stift,
Ströms kontrakt. Tillhör storkommunen Rödön.
Näsljud, se Nasaler.
Näslund, Hans Manfred Eugen, skogsman
(f. 1899 28/ø). Efter examen vid Skogshögsk.
1925 assistent där och i Domänverket, 1927
assistent vid dåv. Statens skogsförsöksanstalt,
numera Statens skogsforskningsinst., där han 1944
blev för söksledare och s. å. kallades till prof, och
chef. N. är led. av meteorologiska och
hydrografiska rådet sedan 1945, av
samhällsvetenskapliga forskningsrådet 1947 samt av
Lantbruks-akad. och Ingeniörsvetenskapsakad. Hans
vetenskapliga förf.-skap har huvudsakligast berört
skogsmatematiska problem.
Näsmusslor, se Näsa.
Näspolyp, se Näsa.
Nässelceller el. nässelkapslar (lat.
cnidaej, till försvar och infångande av födan
tjänande organ, förekommande huvudsaki. på
tentaklerna av nässeldjuren. De utgöras av små
blåsor, som
innehålla en lång,
hoprullad tråd, ofta
försedd med
hul-lingar, och
därjämte en giftig
vätska. I andra
slag av n. finnes i
stället en klibbig
fångsttråd. Vid
retning, t.ex. beröring,
springa n. sönder,
och tråden slungas
ut. Smärre djur,
som träffas härav,
dödas el. förlamas.
Hos många nässel-
Nässelcell hos en armpolyp, a
med upprullad, b med
utslungad nässeltråd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
