Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oberstdorf - Oberösterreich, Övre Österrike - Obestånd - Obiit - Obione - Objekt - Objektglas - Objektiv - Objektiv (fysik) - Objektivism - Objektivprisma - Objektiv rätt - Objektskatt - Objets d’art - Oblast - Oblat - Oblater - Obligat (musik) - Obligat (botanik) - Obligation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
361 Oberösterreich—Obligation 362
luftkurort och vintersportplats (843 m ö. h.)
i Allgaualperna, Sydbayern; c:a 5,000 inv.
Linbana till Nebelhorn (2,224 m ö. h.).
Oberösterreich [a/baröstarräik], övre
Österrike, delstat (”land”) i n. Österrike; 11,978
km2, 1,137,528 inv. (1948), därav 97%
katoliker. O., som gränsar till Tyskland och
Tjeckoslovakien, omfattar n. om Donau Böhmerwalds
s. ö. ända, s. om floden det bördiga, av gammal
kultur präglade alpförlandet och Salzkammergut
upp till Kalkalpernas kam (Dachstein, 2,996 m
ö. h.). O:s huvudnäringar äro jordbruk med
boskapsskötsel, skogsbruk och fruktodling. Av
mineraltillgångarna kommer salt främst
(Salzkammergut); brunkol finns i Hausruck. Huvudstad
är Linz, som jämte Wels och Steyr är O:s
främsta industricentrum. Under den tyska regimen
1938—45 var det off. namnet Oberdonau.
Obestånd, se Insolvens och Konkursgrund.
O’biit, lat., han (hon) dog.
Obiöne, bot., se Saltmålla.
Obje’kt (av lat. obje’ctum, något, som är
motsatt ett annat), föremål. 1) (Filos.) Motsatsen till
subjekt, föremålet för subjektets uppfattande el.
handlande.
2) (Gramm.) Namn i satsläran på ett
substantiv el. pronomen, som nära ansluter sig till ett
verb. För substantivens del markeras o. i många
nyare språk blott genom ställning i satsen (och
betoning); jfr t. ex. ”gossen väntar flickan”
med ”flickan väntar gossen”. Vid pronomina
finnas däremot böjningsformer (”han slår Pål”:
”Pål slår honom”). Ett äldre böjningssystem,
representerat t. ex. av svenskt fornspråk, latinet
och tyskan, låter skillnaden framträda även i
substantivböjningen. Detsamma gäller skillnaden
mellan direkt och indirekt o., även kallade
ackusativ- och dativobjekt el.
sak-och personobj ek t, ”gossen ger flickan
boken”. Här ha emellertid i svenskan de
promoni-nala böjningsformerna sammanfallit. Som
indirekt o. betraktas även vissa uttryck med
prepo-sition: ”gossen ger boken åt flickan”. — Från
o. i vanlig mening får man skilja den adverbiella
användningen av substantiv i t. ex.: ”han blir
borta hela sommaren”. — O. kan konstrueras
med infinitiv (latinets accusativus cum infinitivo) :
”jag såg honom komma”. — Substantiv och
pronomen kunna även som predikativ vara
utbildningar till verbet. — Litt.: K. G. Ljunggren, ”O.
och adverbial” (1942).
Objektglas, en vanl. ung. 10X2 cm stor,
plan-slipad platta av fint, biåsfritt, ofärgat glas, på
vilket för mikroskopisk undersökning avsedda
objekt bringas. Dessa täckas vanl. av ytterst
tunna s. k. t ä c k g 1 a s av varierande storlek.
Se Mikroskopisk teknik.
Objektiv [å’b-] (jfr. Objekt), saklig, utan
hänsyn till personligt tycke, opartisk, verklig. —
Objektivitet egenskapen att vara objektiv.
1) (Filos.) Hörande till objektet; oberoende av
subj ektet. — Motsats: subjektiv.
2) (Gramm.) Som hör till objektet i en sats.
Nyttjas om en art av predikatsfyllnad, näml,
den, som hänför sig till objektet, t. ex.: ”man
målade planket rött”, ”man kallade barnet Erik”;
även prepositionsuttryck räknas hit: ”man valde
honom till konung”.
Objektiv, fys., system av linser. Se
Fotografiska objektiv, Kikare och Mikroskop.
Objektivfsm, filos., motsatsen till subjektivism
(se d. o.) i denna terms olika betydelser.
Objektivprisma, prisma, som placeras
framför objektivet. Medelst o. kan på en fotografisk
plåt avbildas ett betydande antal av de stjärnor,
vilkas ljus passerar genom objektivet.
Objektiv rätt [å’b-], sammanfattningen av
gällande rättsregler. — Motsats: subjektiv
rätt.
Obje’ktskatt kallas i mots. till subjektskatt
sådan skatt, som icke pålägges personen utan saken
och där hänsyn således icke tages till
skattebetalarens personliga förhållanden, familj, inkomster
el. dyl.
Objets d’art [åb?äz då’r], fr., konstföremål;
alster av konsthantverk och konstindustri, i
synnerhet sådana med anspråk på ovanligare värde.
Oblast [å’blasjtjl, ry., distrikt, område, i
några slaviska länder benämningen på större
administrativt-territoriella enheter.
Oblät (lat. oblätum, eg. det framsatta, det
offrade, offer). 1) O. betecknade urspr. det
framsatta brödet, som de första kristna medförde till
sina kärleksmåltider. Det blev sedan och är
alltjämt benämning på de små runda, tunna, med
korset el. annan religiös bild stämplade vita kakor
av ojäst vetedeg, som utdelas i nattvarden; jfr.
Hostia.
2) (Farm.) Mycket tunna, av ojäst vetedeg
framställda, runda, grunt skålformiga bildningar,
vilka begagnas till att omsluta pulverformiga
medikament för intagning.
3) O. kallades även de tunna och runda
degkakor, som förr nyttjades till försegling av brev
(m u n 1 a c k).
Oblater (lat. obläti, fem. oblätae), ”de (åt
Gud) offrade”, inom katolska kyrkan beteckning
urspr. för barn, som av sina föräldrar bestämts
för klosterlivet, senare på i kloster levande
personer av lekmannastånd. O. kalla sig även
medlemmar (manliga och kvinnliga) av flera
religiösa sällskap.
Obligat, mus., oundgänglig stämma (motsats:
ad 1 i b i t u m); vanl. stämma, som behandlas
solistiskt (konserterande, ej ackompanjerande).
Obligatviolin, en violinstämma, som ej kan
undvaras i en komposition. Förekommer särskilt
i solosånger med ackompanjemang av piano el.
orgel med en tillagd violinstämma.
Obligat, bot., se Parasiter.
Obligation (lat. obligätio, förbindelse),
förbindelse, förskrivning, förpliktelse.
1) Jur. O. är uttrycket för en fordringsrätt,
sedd från den förpliktades sida. Enl. modern
rättsåskådning innefattar o. en rätt för
borgenären att kräva en viss handling (el. underlåtelse)
av gäldenären, och denna rätt motsvaras av en
förpliktelse till handlingen (underlåtelsen) för
gäldenären. Om förpliktelsen ej fullgöres
frivilligt, ”realiseras” den genom exekution, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
