Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Odensviholm - Odensåker - Odenwald - Odeon - Odéonteatern - Oder - Oder—Donau-kanalen - Oderint, dum metuant - Oderljunga - Oder-Neisselinjen - Oder—Spreekanalen - Odessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
391
Odensåker—Odessa
392
och Carleson samt tillhör nu medlemmar av
släkten Fleetwood.
Odensåker, sn i Skaraborgs län, Vadsbo hd,
på slättbygden kring nedre Tidan; 23,28 km2, 360
inv. (1953). 1,172 har åker. Kyrkan av sten
ombyggd 1759—61. Ingår i O:s, Tidavads,
Lå-stads och Binnebergs pastorat i Skara stift,
Marie-stads kontrakt. Tillhör storkommunen Ullervad.
Odenwald [ä’danvalt], ”ödeskog”, bergstrakt
i s. v. Tyskland, ö. om Rhendalen, mellan
Darm-stadt och Heidelberg, omkr. 40 km bred. Västra
O. är ett kuperat dallandskap (Neunkircher
Höhe 605 m ö. h.) på kristallinisk berggrund,
vars västrand, den vackra Bergstrasse,
höjer sig täml. brant 300—400 m över Rhendalen.
O:s högsta punkt är basalttoppen Katzenbuckel
(626 m ö. h.).
Odéon, se Odeum.
Odéonteatem [ådeå’-], fr. Théåtre de l’Odéon,
i Paris, uppfördes för Comédie franqaise efter
ritningar av Peyre och de Wailly och invigdes
1782, kallades från 1789 Théåtre de la Nation
och från 1794 Théåtre de 1’Égalité, brann 1799,
restaurerades av Chalgrin och öppnades åter
under privat ledning som Théåtre de ITmpératrice
1808. Den brann ånyo 1818, restaurerades av
Baraguay och Prévost och öppnades 1819 i sitt
nuv. skick. O. fick som Paris’ främsta
privatteater binamnet second Théåtre frangais och
organiserades 1841 med statligt understöd. 1946
införlivades O. med Théåtres nationaux, varvid
dess namn ändrades till Comédie frangaise, Salle
Litxembourg.
Oder [å’-], tjeck, och po. Odra, ö. Tysklands
huvudflod; längd 907 km, flodområde 118,611
km2. O. upprinner på Sudeternas sydöstligaste
ut-löpare, Odergebirge i Mähren, på 634 m höjd.
Den passerar sedan Mähriska porten och når
tjeckoslovakiska gränsen strax n. om Ostrava.
På nordtyska låglandet följer O. bitvis de
sen-glaciala isälvsdalama (Urstromtäler) och har en
mera v. riktning. Sedan O. vid Küstrin från h.
upptagit sin största biflod, Warthe, genomflyter
den de av Fredrik den store utdikade
sumpmarkerna Ode r-B r u c h. Floden passerar sedan
pommerska sjöplatån och mynnar i Stettiner
Haff. O:s vattenföring är mycket oregelbunden.
O:s lopp är på flera sätt reglerat och
kanaliserat, så att floden nu är segelbar på större delen
av sin sträcka, från Kosel (717 km) för fartyg
på intill 650 ton. Dessutom ansluta sig till O.
ett stort antal kanaler, ss. Berlin—Stettin-kanalen,
Oder—Spree-kanalen, Bydgoszczkanalen (O.—
Weichsel), Klodnitz-kanalen och den ännu ej
färdiga Oder—Donau-kanalen. O:s vattensystem
har härigenom blivit ö. Tysklands pulsåder med
hänsyn till varutrafiken. Det sammanbinder det
oberschlesiska industriområdet med Berlin och n.
ö. Tyskland med landets centrala delar. Tills,
m. sin v.-biflod Görlitzer Neisse utgör floden
sedan 1945 i stort sett Oder-Neisselinjen.
Under mellankrigstiden gällde för O. vissa i
Versaillesfreden fastställda regler. Floden
förklarades i fredsfördragets § 331 vara
internationellt farvatten alltifrån Oppas inflöde däri intill
mynningen och ställdes enl. § 341 under tillsyn
av en internationell kommission, O d e r k
om-rn i s s i o n e n, med säte i Paris.
Oder—Donau-kanalen [å’dor-dä’nau-], en
1939 påbörjad kanal från övre Oder vid Kosel,
vilken med begagnande av floden till trakten av
Jicin i Böhmen därefter skall följa Becva förbi
Pferov till Morava. Från Ångern vid denna
flod dragés en gren till Wien, medan en annan
ändpunkt blir Bratislava. Längd 320 km.
Oderint, dum me’tuant [å’d-], lat., ”må de
hata, blott de frukta (mig)”; enl. traditionen ofta
sagt av kejsar Caligula.
Oderljunga, sn i Kristianstads län, N. Åsbo
hd, närmast n. om Perstorps köping; 109,80 km2,
1,481 inv. (1953). Småbrutet skogs- och
myrområde; spridda odlingsbygder. 2,380 har åker.
Nuv. kyrkan uppf. 1854. Ingår i O. och
Perstorps pastorat, Lunds stift, N. Åsbo kontrakt.
Tillhör Perstorps köpings storkommun.
Oder-Neisselinjen [å’dar-nai’sa-], den linje
längs floden Oder och dess biflod Görlitzer
Neisse, som enl. beslut av Potsdamkonferensen
1945 skulle utgöra provisorisk gräns
mellan den återupprättade, i v. utvidgade polska
staten och Tyskland. Trots det i Potsdam
uttryckta och av västmakterna senare upprepade
förbehållet, att denna gränsdragning finge
definitivt avgöras först vid en fredskonferens om
Tyskland, slöts 1950 på grundval av O. under
rysk egid ett bilateralt fördrag mellan Polen och
Tyska demokratiska republiken (Östtyskland).
Oder—Spreekanalen [ä’dar-Jprè’-], kanal
från Spree s. ö. om Berlin förbi Fürstenwalde
till Oder nära Fürstenberg. O. är 91 km lång
och trafikeras av fartyg på intill 600 ton.
Odessa [adjä’sa], Ukrainas till storleken 3:4
och Sovjetunionens 8:e stad, vid Svarta havet,
32 km n. om Dnjestrs mynning; 604,223 inv,
(i939)- O. ligger på en c:a 50 m hög platå vid
randen av stäppen, varifrån en bred
marmortrappa med 200 trappsteg leder till havet;
dessutom är hamnen förbunden genom en hiss med
övre staden. — O. grundades som krigs- och
han-delshamn 1794 på platsen för ett turkiskt fäste
Hadzjibej, som erövrades av ryssarna 1789. Den
nygrundade staden uppkallades efter en forntida
grekisk koloni, Odessos, som var belägen något
n. ö. om O. — 1905 var staden centrum för en
revolutionär rörelse, som erhöll stöd från
kryssaren ”Potemkin” från Sevastopol. Under 2:a
världskriget skadades O. svårt. Efter belägring
intogs O. V10 1941 av rumänska och tyska trupper
och stod under rumänsk ockupation till april
1944, då det återtogs av ryssarna. — O. är
alltjämt en av Europas vackraste hamnstäder. Den
har helt europeisk karaktär med breda, raka
gator, talrika boulevarder samt ståtliga palats och
kyrkor. Hamnen, som är konstgjord (5—12 m
djup) är Sovjetunionens största exporthamn för
spannmål; vid god skörd anländer hit under nov.
—dec. c:a 1,000 järnvägsvagnar spannmål
dagligen. Importen består främst av petroleum (från
Kaukasien), bomull, te och sydfrukter. Stor
industri, särsk. i förorterna. Univ., gr. 1865.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
