Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Offer - Offer (försöksgård) - Offerdal - Offerera - Offerfynd - Offerkista, offerstock - Offerkällor - Offerstock - Offert - Offertorium - Officer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
405
Offer—Officer
406
h. o. h. tillfalla guden. — d) Dödsoffer.
Gåvor och utrustning, som nedläggas i graven,
förutsätta tanken, att den döde på något sätt
le-ver under samma villkor som i livet. Slavar och
husdjur dödas och sändas på så sätt med den
bortgångne till dödsriket, hans hustru el.
favoritslavinna får göra honom sällskap, vapen, redskap,
föda etc. nedläggas. Hos många folk har ur
dessa gravgåvor utvecklats en kult av de mäktiga
löda. — e) Förstlingsoffer. I de
primitiva i ordbrukskul turerna äro förfädersandarna
fruktbarhetens makter och främjare. Fäderna äga
ättens jord, och från sin underjordiska värld
sända de god växtlighet och skörd. Därför måste
en del av frukten tillfalla dem. Ofta betraktas
förstlingsfrukterna som en tribut, genom vilken
le levande köpa sig rätten att använda skörden
för eget behov. — Jfr Brännoffer. — I
Kristendomen har o. mist sin sakramentala betydelse. O.
blir i form av gåvor och allmosor blott och bart
en akt av fromhet el. får, som bevis på lydnad
ich fromhet, en ny etisk innebörd. I
nattvards-läran, särsk. i den romerska kyrkans mässoffer,
kvarlever dock den ursprungliga o.-tanken. —
Litt.: E. O. James, ”Origins of sacrifice” (1933).
2) (Kam.) Bidrag av församlingsborna till
prästens (och klockarens) avlöning, vilka
insamlades i kyrkan, vanl. vid påsktiden (p å s k o
f-f e r). Detta bruk går tillbaka till medeltiden
och avskaffades först genom prästlöneregleringen
[862. Beteckningen o. användes ännu om kollekt,
iom teol. studerande kan få tillstånd att upptaga
i viss kyrka (”predika för offer”), samt om
kol-lekter (t. ex. för missionsändamål), som
uppsamlas vid altaret (”offergång”).
Offer, en av statens fasta försöksgårdar,
belägen inom Boteå sn, i Ångermanälvens dalgång
ö. om Sollefteå. De huvudsakliga
arbetsuppgifterna vid O. utgöras av de spörsmål, som äro
förknippade med norrländsk vallodling.
Offerdal, kommun i Jämtlands län, Jämtlands
v. domsaga, mellan Näldsjön i s. ö. och norska
gränsen i n. v.; 2,137,07 km2, 4,272 inv. (1953),
därav 1,091 inv. i Rönnöfors
kyrkobokförings-distrikt; omfattar fjällområdet (intill 1,266 m
ö. h.) närmast ö. om övre Långan och dess sjöar,
det mjukt kuperade skogsområdet vid dess fot,
genomflutet av Långan med den betydande
Landö-sjön o. a. bifloder till Indalsälven. 3,664 har åker.
Vid Rönnöfors och Åflohammar drevs från omkr.
[840 in på 1880-talet jämtillv., baserad på
myr-malmstäkt. I Änge finnas provinsialläkare och
distriktsveterinär. Nuv. kyrkan uppf. 1767
(tornet 1814). Pastorat i Härnösands stift,
Undersåkers kontrakt.
Offerera (lat. offe’rre), eg. framräcka;
erbjuda, tillbjuda, hembjuda. Jfr Offert.
Offerfynd, arkeologisk term för fynd av
offergåvor, ägnade de döda el. gudamakter.
Offerkista, offerstock, avsedd för
uppsamling av gåvor (”offer”), förekommer redan
i tidig medeltid vid kyrkor och kapell. Äldst ha
de bestått av en stående el. liggande urholkad
stock med lock, senare kista. I protestantiska
kyrkor ha o. i viss mån ersatts av fattigbössan.
Offerkällor, se Källkult.
Offerstock, se Offerkista.
Offe’rt, anbud, förslag till affärsöverenskom
melse.
Offertörium, offergåva. 1) Urspr. gåvor, son
vid nattvardsfirandet framburos på altaret. Därav
uppkom sedermera offer till prästerskapet vid
kyrkliga förrättningar.
2) Sångkören i den katolska mässan efter Cre
do (då mässoffret förberedes); även motettartac
komposition el. orkestralt stycke i en mässa.
Officer (fr. officier, av lat. officiärius, ämbets
man, av offi’cium, tjänst, ämbete m. m.). 1)
Krigsv. O. har urspr. betecknat innehavare av ett
andligt el. världsligt ämbete, sedermera det le
dande befälet vid krigsmakten, varur de högste
befälsposterna rekryteras. Först med uppkomster
på 1500-talet av verkliga truppförband
framträdde officersyrket som sådant; vid kompaniet fun
nos 3 officersbefattningar: kaptenen, löjtnanter
och fänriken; i spetsen för reg. stod översten,
vars ställföreträdare var överstelöjtnanten. Med
härarnas växande styrka blev det behövligt att
öka antalet officersgrader. För de högsta befäls
posterna avsågs generalitetet (vid
marinerna amiralitetet, flaggmännen) med vanl. 3 olika
grader. Regementsofficerar e, av 3 el
2 grader, innehade chefsbefattningarna för reg.
och dess närmaste underavd., vid marinen över
fartygsförband. Kompaniofficerare, av
3 el. 4 grader, förde befäl över kompani, batteri,
skvadron, fartyg el. dess underavd.
Löjtnants-och f änriksgraderna bruka kallas s u b a 11 e r n
officerare. Ang. officersgraderna i Sverigt
se Befäl.
Preliminär antagning som officers- el.
reserv-officersaspirant vid armén kan ske vid
inskriv-ningsförrättningen. För att kunna anställas som
sådan fordras vid de tre försvarsgrenarna, att
vederb. är ”välfrejdad samt känd för laglydnad
och medborgarsinne”; dessutom ställas vissa krav
betr, kroppsbeskaffenhet, syn och hörsel — de
strängaste kraven vid flygvapnet. Slutlig
antagning sker efter avslutad kadettskola. För att
kunna slutligt antas fordras bl. a. att under det
år, då kadettskolan avslutas, bli högst 25 år samt
att besitta erforderlig studiekompetens, som regel
studentexamen. För reservofficersaspirant gäller
något lägre fordringar än för officersaspirant.
Fast anställda och värnpliktiga, vilka antagas som
officersaspiranter, bibringas efter genomgången
kadettskola studiekompetens vid Försvarets
läroverk. För dessa är åldersgränsen 24 år.
Värnpliktig, som med högt betyg genomgått
kadettskola, kan antagas som reservofficersaspirant utan
särskilda fordringar på studiekompetens.
Utbildningen pågår c:a 23 mån. för
reservofficersaspi-ranter och 39 mån. för officersaspiranter. Den
första delen av utbildningen är gemensam och
omfattar underofficersutbildning (befäls- och
plutonchefsskola) samt officersutbildning, den
sistn. vid kadettskola. För officersaspiranter
tillkommer därefter trupptjänstgöring och
officerskurs vid Krigsskolan, för reservofficersaspiranter
1 mån. trupptjänstgöring. De, som skola bibringas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
