Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Okeanos - Okeghem (Ockenheim), Jean de - O’Kelly, Seán - Oken, Lorenz - Okinawa - Okkonen, Onni - Okla. - Oklahoma (Okla.) - Oklahoma City - Oklassat fartyg - Okome
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
421
Okeghem—Okome
422
darnas ursprung; enl. Hesiodos är O. son till
Uranos och Gaia, gemål till Thetys och fader till
oceaniderna (havsnymferna) och floderna.
I konsten framställdes O. som en äldre man med
böljande skägg.
Okeghem [åTa^am] (Ockenheim),
Jean de, nederländsk tonsättare (omkr. 1430
—95). Han anställdes 1452 i hovkapellet i Paris
och blev 1464 hovkapellmästare. O. stod högt i
gunst hos Ludvig XI och blev skattmästare vid
S :t Martinskyrkan i Tours. Han anses som
främsta namnet inom ”andra nederländska
skolan”, vilken särskilt utbildade kanonsatsen och
den polyfona stämflätningen. Av O. finnas
bevarade bl. a. 15 mässor och 19 chansoner.
O’Kelly [åuke’li], Se än Thomas, irländsk
politiker (f. 1882), medl. av Dublins
kommunalrepresentation 1906—24, jämte A. Griffith en av
grundarna av organisationen Sinn Féin,
republikansk led. av Däil Éireann 1918—45, dess
talman 1919—21. O. inträdde 1927 i De Valeras
nya parti Fianna Fåil och grundade dess tidn.
The Nation i Dublin. Han var vicepresident i
fristatens exekutivråd samt inrikes- och
hälso-vårdsminister 1932—39, finans- och
undervisningsminister 1939—45. Sistn. år blev O. Eires
(sedermera Irländska republiken) president,
omvald 1952.
Oken [å’kan], Lorenz, tysk zoolog och
naturfilosof (1779—1851), prof, i Jena 1807—19,
därefter i München och 1832—51 i Zürich. I
sitt stora ”System der Naturphilosophie” (3
bd, 1809—11) framställer han, utgående från
Schelling, en groteskt fantastisk teori om livets
upphov och utveckling, vari dock enstaka
uttalanden förebåda idéer, som framtiden skulle
godkänna. En värdefullare insats gjorde O. med
tidskriften Isis (1817—48) och ”Allgemeine
Na-turgeschichte für alle Stände” (7 bd, 1833—41).
Okinawa [å-], den största av Riu-kiu-öarna,
s. v. om Japan, mellan 26° och 270 n. br.; 1,140
km2, 118 km lång och 5—40 km bred, ön är
bergig, i n. ö. 494 m hög. — O., som under 2:a
världskriget starkt befästs av japanerna,
erövrades av amerikanarna mars—juni 1945 genom
omfattande operationer till lands och sjöss och i
luften. O. blev därefter bas för anfall mot Japan.
Okkonen [å’kå-], Onni, finländsk
konsthistoriker (f. 1886), doc. vid Helsingfors univ.
1916, prof, där 1927—48 och led. av Finlands
akad. sistn. år. Som konsthistoriker har O.
framför allt intresserat sig för italiensk och finsk
konst. O:s huvudarbeten äro ”Melozzo da Forli
und seine Schule” (1910), ”Wäinö Aaltonen”
(1926 och 1944), ”Juho Rissanen” (1927), ”L’art
finlandais” (1932, 1936), ”Rafael” (i933)>
monografier över Gallen-Kallelas konst (1935, 1936,
1947,1949), ”Finsk konst” (1944), ”Suomen
tai-teen historia” (”Finlands konsthistoria”, 1—2,
1945), ”Suomen taidegrafiikka” (”Finsk grafik”,
s. å.; tills, m. J. Puokka).
Okla., förk. för Oklahoma.
Oklahoma [åuklahåu’ma], förk. Okla., en av
Sydvästra centralstaterna i Förenta staterna (se
karta vid d. o.), n. om Mississippis biflod Red
River; 181,090 km2, 2,233,351 inv. (1950, 103,083
mindre än 1940). Berggrunden i ö. O. består
huvudsaki. av karbonlager. N. om Arkansas
River sträcker sig Ozarkplatån inom O., och s. om
floden uppveckades under karbontiden Ouachita
Mountains (inom O. 747 m ö. h.). Längst i v. blir
terrängen mera orolig med mesas och djupa
kan-joner. Här når Black Mesa 1,517 m ö. h.
Oklahoma City (380 m ö. h.) har en medeltemp. för
jan. av 2°s och för juli 27°4. Den årliga
neder-bördsmängden minskar från 1,250 mm i ö. till
425 mm längst i v.; Oklahoma City har 804 mm.
Den naturliga vegetationen består i Ouachita
Mountains av ek- och tallarter. F. ö. har hela ö.
O. varit täckt av skogar med ek, hickory, ask,
tulpanträd, alm, balsampoppel m. fl., och i v. och
n. ha funnits vida grässtäpper, vilka områden nu
till större delen äro uppodlade. 1940 utgjordes
befolkningen av 2,104,228 vita, 168,849 (7»2 °/o)
negrer och 63,125 (2,7%) indianer. De största
städerna äro: huvudstaden Oklahoma City, Tulsa,
Muskogee och Enid. Av de till kyrkliga samfund
anslutna voro 1936 3/s baptister och Vs metodister.
Bland högre undervisningsanstalter märkas
stats-univ. i Norman (gr. 1892) samt lantbruks- och
tekniska skolan i Stillwater (1891). — Jordbruk
är huvudnäring. Stora delar av prärien med
högväxta gräs äro uppodlade till mer än 50% av
landytan. Jordförstöringen är betydande, i v. O.
genom vindens och i ö. O. genom vattnets erosion.
Ej mindre än 88 % av ägovidden äro mer el.
mindre angripna. Viktigaste skördar äro höstvete,
majs, havre och bomull. Mineralproduktionen är
betydande, och värdet uppgick 1948 till 503 mill.
$. Petroleum är viktigast. Endast Texas och
Kalifornien hade större produktion (år 1947).
Bland övriga produkter märkas zink, bly, kol,
naturgas och gips. Stora asfaltlager. De mest
betydande fabrikerna äro petroleumraffinaderier,
zinksmältverk, kvarnar samt fabriker för
bearbetning av bomullsfrö. — Statslegislaturen består
av en senat med 44 medl. och ett representanternas
hus med mellan 119 och 121 medl. Till
unionskon-gressen sänder O. 2 senatorer och 8 representanter.
— Nuv. O. hörde 1804—05 till
Louisianadistrik-tet av Indianaterritoriet. 1834 reserverades
området för 5 indianstammar, cherokeser,
creekindia-ner, seminoler, choctaw- och chickasawindianer;
det kallades 1854 för Indian Territory. Enl.
fördraget 1866 tilläto de ovan nämnda
indianstammarna även övriga indianer att slå sig ned här.
1889 tillätos vita kolonister att slå sig ned i s. v.
delen, som 1890 organiserades som territorium,
vilket område 1893 utökades till hela nuv. v. O.
1907 förenades O. och Indian Territory till
staten O.
Oklahoma City [åuklahåu’ma si’ti],
huvudstad i Oklahoma, U.S.A., vid Canadian River;
242,450 inv. Statens största stad, dess industriella
och kommersiella centrum. Bomullsfröolje- och
köttkonservfabriker m. m. Huvudstad 1910. — Se
bild 12 å pl. vid Förenta staterna.
Oklassat fartyg, fartyg, som icke innehar klass
i klassificeringssällskap.
0’kome, sn i Hallands län, Faurås hd, mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
