Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olsen, Albert - Olsen, Bernhard - Ólsen, Björn Magnússon - Olsen, Halvard - Olsen, Magnus - Olsen, Fred, & Co. - Olshammar - Olskroken - Olsmässa (Olofsmässan) - Olson, Anders - Olson, Axel - Olson, 1. Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
459
Olsen—Olson
460
(i933) författade han det avsnitt, som behandlar
tiden 1536—1840, i ”Gyldendals Verdenshistorie”
(4, 1936) partiet 1890—1935.
Olsen, Rasmus Ulrik Bernhard, dansk
museiman (1836—1922), har sin stora berömmelse
som skapare av Dansk folkemuseum, grundat
1879, öppnat 1885. Från 1901 blev detta under
O:s ledning uppställt i Lyngby. O. ägde stor
administrativ förmåga, klar blick och vidsträckta
utvecklingshistoriska kunskaper, vilka även
framträda i ett stort antal uppsatser, som han utg.
Ölsen [åu’l-], Björn Magnusson,
isländsk filolog (1850—1919), från 1911 prof, i
isländsk filologi och kulturhistoria vid Islands
univ. Ö:s arbeten röra sig huvudsaki. om
isländska litteraturen före omkr. 1350. Hans
huvudverk är en kritisk analys av
kompilations-verket Sturlunga saga. Han var en av den gamla
isländska litteraturens grundligaste kännare, vars
arbeten ha haft stor betydelse, fastän vissa av
hans hypoteser förefalla ganska djärva. Ö:s
ordsamlingar från isländskt folkspråk ha begagnats
av Sigfüs Blöndal i hans isländsk-danska
ordbok.
Olsen, Halvard, norsk fackföreningsledare
(f. 1886), kommunistiska partiets v. ordf. 1923
—26, ordf, i norska landsorganisationen 1925—
34, bidrog till sammanslagningen av Det norske
arbeiderparti och Norges socialdemokratiske parti
1927. Efter tyskarnas ockupation av Norge 1940
anslöt sig O. till Nasjonal samling; 1946
dömdes han till 7 års fängelse för landsförräderi.
Olsen, Magnus Bernhard, norsk
språkforskare (f. 1878), prof, i ”oldnorsk og isländsk
sprog og litteratur” vid universitetet i Oslo 1908
—49. O. har utövat
en mycket omfattande
och betydelsefull
vetenskaplig verksamhet,
särskilt inom
runolo-gi, ortnamnsforskning
och nordisk
religionshistoria. Han var
sedan 1902 Sophus
Bugges medarbetare i det
stora verket ”Norges
indskrifter med de
ældre runer”, vars
utgivande han sedan
fortsatt och vari han
bl. a. publicerat en
skarpsinnig undersökning av den språkligt
och kulturhistoriskt viktiga Eggj umstenen.
Genom O:s lilla skrift ”Om troldruner” (1917)
inleddes en vetenskaplig diskussion om magiens
betydelse för runskriftens uppkomst och
användning. Till ortnamnsforskningen har O. bidragit
som medarbetare i det av O. Rygh grundlagda
verket ”Norske gaardnavne” samt genom ett stort
antal avh. I ”Hedenske kultminder” (1915) har
O. gjort ett storstilat försök att kasta ljus över
de religiösa förhållandena i förhistorisk tid
genom användning av ortnamnsforskningen. Fr. o. m.
1941 utg. han ”Norges innskrifter med de yngre
runer”.
Olsen, Fred, & Co., norsk rederifirma, som,
omfattande ett antal bolag, 1950 förfogade över
38 fartyg på sammanlagt 85,399 bruttoton.
Olshammar. 1) Samhälle i Hammars sn (se
d. o.) i Närke.
2) Gård i Hammars sn i Närke, vid Aspa
bruk. O., känt som V. v. Heidenstams
födelsehem, har huvudbyggnad av trä i två våningar
från 1785, vilken nu omändrats till
fritidslokaler. Ägare är Munksjö ab. Brukskapellet,
kallat S:ta Birgitta, är trol. från 1620-talet,
ombyggt 1744 och renoverat senast 1934. Möjl.
är det uppfört på platsen för ett kapell, som
den heliga Birgitta lät bygga, då O. ägdes av
hennes man, Ulf Gudmarsson.
Olskroken, stadsdel och station i Göteborg.
Olsmässa (Olofsmässan), Olof sdag en, 29
juli; urspr. den kyrkliga högtid, som årl. firades
i Nidaros (Trondheim) på Olav den heliges
dödsdag till hans minne. Med O. förbands
tidigt en marknad. Med anledning av dess
inträffande vid skördetiden (jfr ordspråket ”när Erik
ger ax, ger Olof kaka”) blev den även för
bönderna i Sverige och Finland en viktig
märkesdag, till vilken hedniska bruk anknötos.
Olson, Anders, bildhuggare och målare (f.
1880 9A), tillbragte sina studieår i Frankrike,
England och Belgien och är sedan 1910 verksam
i Malmö. Bland hans större skulpturarbeten
märkas ”Anna-Lisa” (Slottsparken, Malmö) och
”Hälsokällan” (Allm. sjukhuset, Malmö),
”Väs-tanvinden” och ”Kråkbänken” (Landskrona),
”Druvan” (Ängelholm) och torgbrunn i
Kristianstad. O. har lämnat den skulpturala
utsmyckningen till Lunds domkyrkas restaurerade
medeltids-ur samt portalbilder till domkapitelshuset. Han
har modellerat ett stort antal porträttbyster, bl. a.
av H. O. Ramel (övedskloster), S. Ribbing och
K. Petrén (Lund), och statyn över Nils
Månsson i Skumparp. Under senare år har han gjort
sig ett namn även som målare, med motiv
hu-vudsakl. från Paris och Skånes sydkust.
Olson, Axel Reinhold, publicist (f. 1888 17A),
chefred, för Gefle-Posten 1930 och för
Norr-lands-Posten, sedan denna 1941 i sig upptog
Gefle-Posten; avgick 1953. O., som aktivt
verkat inom olika pressammanslutningar, var 1945
—53 ordf, i Svenska tidningsutgivarefören.
Olson. 1) Axel O., målare (1899 22Ao),
tillhör Halmstadgruppen. O. företog 1922 en resa
till Tyskland och Italien samt studerade i Berlin
för den abstrakte skulptören Archipenko. Efter
att liksom O.2) ha arbetat med ytdekorativa
kompositioner anslöt sig O. på 1930-talet till
surrealismen. I sina målningar från denna tid
gav O. ofta de irrationellt sammanställda
verk-lighetsfragmenten en monumental form
(”Förankring i verkligheten”, 1935). Denna
monumen-talisering kännetecknade O:s måleri även när han
vid 1940-talets början inriktade sig på vardagliga
och jordbundna motiv (”Jordigt monument”,
1943). Under nämnda decenniums sista år har O.
utvecklat en fasetterad, rumsligt dekorativ stil,
utmärkt av en känsligt nyanserad färg. Tills,
m. Waldemar Lorentzon har O. utfört dekora-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
